Nya Testamentet - fredag 2/4
Luk 9:51-10:12
FRÅN GALILEEN TILL JERUSALEM (9:51-19:27)51När tiden började närma sig (dagarna höll på att fullbordas) för Jesus att lyftas upp, vände han sitt ansikte mot Jerusalem fast besluten att gå dit upp.
[Jesus börjar nu röra sig mot Jerusalem. Det är fortfarande tre månader kvar tills han rider in i Jerusalem, men från och med nu är siktet inställt på slutfasen i hans tjänst här på jorden. Ordet "lyftas upp" kan både syfta på att "gå upp" till Jerusalem och att "fara upp till himlen". I Apg 1:2, 11, 22 använder Lukas ett snarlikt ord för Jesu himmelsfärd och det är troligt att det syftar på det här också. Trots att Jesus har lidandet och korset framför sig, fokuserar han inte på det, utan på slutmålet då han åter ska få vara med sin Fader i himlen!]
Vy över området Samarien från staden Samaria.
[Konflikten mellan samarierna och judarna gällde om det var på det samariska berget Gerizim eller i Jerusalem man skulle tillbe. Att passera igenom Samarien för att tillbe i Jerusalem var inte populärt bland lokalbefolkningen. Detta var anledningen till att många judar tog omvägen via Jordandalen till Jerusalem.]
54När hans lärjungar Jakob och Johannes [brödraparet som Jesus kallade "åskans söner", se Mark 3:17] fick reda på detta sa de: "Herre, vill du att vi kallar ner eld från himlen som förgör dem [precis som Elia gjorde]?" [2 Kung 1:10-12] 55Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem, 56och de gick till en annan by [som välkomnade dem].
[Anledningen till att man vill kalla ner eld kan vara att i samma område i Samarien hade Elia blivit beskyddad från två angrepp genom att just kalla ner eld från himlen. Tredje gången man kommer emot honom ödmjukar däremot officeren sig och femtio män skonas, se 2 Kung 1:1-18. Jesus hade inte kommit för att döma världen utan för att ge människor en chans att omvända sig, se 2 Pet 3:9. Om bara några år kommer samme Johannes, som här ville förgöra staden, att predika evangeliet tillsammans med Filippus och Petrus, och skaror blir frälsta, se Apg 8:4-25.]
Lärjungaskapets krav
57[Jesus håller på att välja ut sjuttio lärjungar som ska förbereda vägen för honom och bota sjuka och berätta att Guds rike är nära, se Luk 10:1-20. Jesus är tre månader från sin död och det här missionsuppdraget kommer att kräva fullständig överlåtenhet. Nedan följer tre exempel på kandidater, där den förste och den siste anmäler sig frivilligt, och Jesus måste pröva äktheten i deras överlåtenhet. På samma sätt som Elisha var tvungen att verkligen sätta Guds rike främst för att vara med Elia och ta del av den dubbla välsignelsen, kräver Jesus att hans blivande lärjungar sätter lärjungaskapet främst.]
1) Materiell försakelse
Medan de gick längs med vägen [mot Jerusalem], sa en man till honom: "Herre, jag vill följa dig vart du än går."
58Jesus svarade: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud."
[Till en början verkar inte svaret ha någon koppling till det mannen säger; han ville ju följa Jesus! Men Gud ser inte bara till det yttre utan till hjärtat, se 1 Sam 16:7. Det verkar som om mannen inte riktigt visste att lärjungaskapet skulle innebära att ge upp bekvämlighet och materiell trygghet.]
2) Inga ursäkter
59Till en annan sa Jesus: "Följ mig!" Men mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far."
60Då sa Jesus: "Låt de döda begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike."
[Den judiska begravningen skedde i två steg. Så fort som möjligt, helst samma dag, begravdes den döde i en gravkammare. Familjen höll sedan en sju dagars sorgeperiod, följt av trettio dagar av mindre intensiv sorg. Inte förrän ett år senare ansvarade äldste sonen för att flytta benen till en s.k. benkista. Det är ytterst osannolikt att Jesus skulle träffat på den här äldste sonen de få timmarna innan hans far var begravd, i stället är det någon gång efter den första begravningen. Vad mannen egentligen säger är att han ber om uppskov på kanske upp till elva månader innan han tänker följa Jesus. Då är det försent, Jesus är redan uppstånden och det här missionsuppdraget avslutat.]
3) Högsta prioritet
61En annan man sa: "Herre, jag vill följa dig, men låt mig först ta farväl av dem där hemma."
62Jesus svarade: "Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike."
[Här finns ännu en likhet med Elishas kallelse, där Elia tillät honom säga farväl till sin familj, se 1 Kung 19:20. Men här ser vi att Jesu kallelse är mer radikal än den mest radikale profeten på Gamla testamentets tid.]
Jesus sänder ut de sjuttio
1Efter detta utsåg Herren sjuttio andra [förutom de tolv, se Luk 9:2] och sände ut dem framför sig två och två till varje stad och plats dit han själv skulle komma. [Vissa handskrifter har sjuttiotvå i stället för sjuttio.] 2Han sa till dem:
"Ja, skörden är stor (riklig), men arbetarna är få. Bönfall därför skördens Herre att han ska sända (skulle driva) ut arbetare till sin skörd.
[Det grekiska verbet deomai innebär att vädjande be (för ett stort personligt behov), se även Luk 4:31; 8:24. Verbet deo betyder 'att binda/klistra ihop'. Här finns en antydan om att den som ber kopplar ihop sig med bönesvaret för att få se det förverkligat. Tidigare hade de tolv sänts ut, se Luk 9:1-6, nu sänds fler ut för att bärga in skörden. Det grekiska ordet för 'sända ut' är ekballo som ordagrant betyder 'att driva/kasta ut'. Även de som redan är kallade behöver förnyad glöd och iver i sitt uppdrag att gå ut på fälten.
I Matt 9:37-38 återfinns samma fras som här, men med en liten nyansskillnad. I Matteus står det "sända ut arbetare" medan Lukas har "arbetare sända ut" (gr. ergates ekballo). Detta skrivsätt betonar arbetarna lite mer än själva sändandet, som sedan återges mer i detalj i vers 3-12.]
3Gå! Se, jag sänder iväg (sänder ut – gr. apostello) er som lamm mitt ibland vargar (i vargars mitt/centrum). [Matt 10:16] 4Ta inte med börs [med pengar], eller lädersäck [med proviant och packning] eller [ett extra par] sandaler. [Uppdraget att förbereda min ankomst är brådskande, fördröj varken avresan eller färden.] Hälsa inte på någon längs med vägen. [En dåtida hälsning var inte bara några ord och en vink utan en omständlig procedur som innehöll kramar och pussar, och fördröjde resan.]Sandal på en staty från Rom, omkring 31 f.Kr. - 14 e.Kr. Kan ses på Metropolitan Museum of Art i New York.
5När ni kommer in i ett hus, säg då först: 'Frid över detta hus (denna familj).' [Fridshälsningen var antagligen: 'frid vare med er', se 1 Sam 25:6. Även Jesus hälsade lärjungarna med den frasen i övre rummet, se Joh 20:19.] 6Om där bor en fridens man ska er frid vila över honom, annars ska den återvända till er. 7Stanna i det huset och ät och drick det ni får, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus [och jämför och försök hitta det bästa].
8När ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram [utan att oroa er för om maten förberetts enligt fariséernas alla renhetslagar, se Matt 7:18]. 9Bota de sjuka som finns där [i staden] och säg till folket: 'Guds rike är nära er.' [Guds rike beskriver Guds kungavälde som inte är begränsat till en plats, utan är överallt där kungens befallningar råder. Jesus – Konungen, och hans rike är nära när hans vilja sker. Rent fysiskt var han också nära och skulle snart komma in till staden, se Luk 10:1.]
10Men om ni kommer till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: 11'Även dammet från er stad som kommit på våra fötter borstar vi av för att vittna mot er. Men ni ska veta det att Guds rike är nära.' 12Jag säger er [mina lärjungar]: Sodom ska på den dagen få det lindrigare än den staden. [Sodom var känd för sin synd, 1 Mos 19:1-29. För den stad, som inte tar emot ett av dessa trettiofem par som sändes ut, väntar en större dom vid tidsålderns slut, se Matt 10:15.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- > ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
