Helbibel - onsdag 19/8
Est 4:1-7:10, Ps 36:1-13, Ords 21:21-22, 1 Kor 12:1-26
Est 4:1-7:10
Esters modiga beslutSorg bland judarna
1När nu Mordochaj [Esters fosterfar, se Est 2:7] fick veta allt som hade gjorts (bestämts), rev han sönder sina kläder och satte sig i säck och aska och gick till stadens mitt och ropade med hög, ljudlig och bitter röst. [Att sätta sig i säck och aska är ett vanligt uttryck för sorg, även det bittra ropandet.] 2Han kom också framför kungens port, för ingen fick gå in innanför kungens port med säcktyg. 3I varje provins, varthelst kungens påbud och hans dekret kom blev det stor sorg bland judarna, fasta, gråt och klagan och många låg i säcktyg och aska.
Mordochaj och Esters plan
4När Esters jungfrur och kammartärnor kom och berättade det för henne tog drottningen mycket illa vid sig; och hon skickade en skrud för att klä Mordochaj och ta ifrån honom hans säcktyg, men han accepterade inte detta. 5Då kallade Ester på Hatach, en av kungens kammartjänare, som han hade utvalt för att ta hand om henne, och hon begärde att han skulle gå till Mordochaj för att få veta vad det handlade om och varför han gjorde på detta sätt.
6Hatach gick ut till Mordochaj på den stora platsen i staden (torget) som fanns utanför kungens port. 7Mordochaj berättade för honom [Hatach] vad som hade hänt honom och den exakta summan pengar som Haman hade lovat att betala ut ur kungens skattkammare för att förgöra judarna. 8Han [Mordochaj] gav honom [Hatach] även en kopia av brevet med dekretet som getts ut i Susa om att förgöra dem, så att han kunde visa det för Ester och berätta för henne. Han instruerade henne att gå in till kungen och vädja till honom och göra en framställan för hennes folk.
9Hatach gick tillbaka till Ester och berättade vad Mordochaj hade sagt. 10Sedan talade Ester med Hatach och gav honom ett budskap till Mordochaj: 11"Alla kungens tjänare och folket i kungens provinser vet att för vem som helst, man eller kvinna, som kommer inför kungen på den inre gården utan att vara kallad, finns det en lag som säger att han ska dödas om inte kungen lyfter sin gyllene spira och låter den personen leva. Jag har inte blivit kallad att komma till kungen de senaste 30 dagarna."
12När han [Hatach, Esters betjänt] berättade för Mordochaj vad Ester hade sagt, 13sa Mordochaj att de skulle ge detta svar till Ester: "Tro inte att du skulle vara den ende av alla judar som slipper undan, bara för att du bor i kungens hus. 14Om du är [förblir helt] tyst nu (uppvisar total tystnad denna gång) kommer befrielse (andrum, lättnad) och räddning (snabb undsättning) för judarna [att dyka upp] från annat håll, men du och din fars hus kommer att gå under. Och vem vet om du [inte] har fått (kommit att nå) kungligt inflytande [blivit drottning just] för en tid som denna?"
15Då skickade Ester följande svar till Mordochaj: 16"Gå och samla alla judar som finns i Susa [Persiens huvudstad där de befann sig] och fasta [och be] för mig. Ät och drick inte på tre dygn, varken natt eller dag. Jag och mina tjänsteflickor ska också fasta på samma sätt. Sedan går jag till kungen, även om det bryter mot lagen. Om jag mister livet, må det ske så." [Detta var förenat med fara för livet, se vers 11.]
17Då gick Mordochaj iväg och gjorde allt som Ester hade instruerat honom att göra.
Ester besöker kungen
1På den tredje dagen tog Ester på sig sin kungliga skrud och stod på den inre gården till kungens hus, mittemot kungens hus och kungen satt på tronen i det kungliga huset, mittemot ingången till det kungliga huset. 2När kungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd (favör, oförtjänt kärlek) inför kungens ögon och kungen räckte ut den gyllene spiran som han höll i sin hand mot Ester. Ester kom närmare och rörde vid toppen på spiran.
3Sedan frågade kungen henne: "Vad vill du drottning Ester? Vilken begäran du än har intill halva mitt kungarike ska jag ge dig." 4Ester svarade: "Om det syns gott för kungen, må kungen och Haman komma idag till en bankett som jag har förberett för honom."
[Här i vers 4 finns Guds namn JHVH kodat i de fyra orden som översatts "må kungen och Haman komma idag". Begynnelsebokstäverna formar framlänges ett akrostiskt mönster för Guds namn Jahve, se även Est 1:20; 5:13; 7:7.]
5Då svarade kungen: "Se till att Haman skyndar sig så att vi kan göra som Ester har sagt."
Kungen och Haman kom till banketten som Ester hade förberett. 6Kungen sa till Ester vid banketten med vinet: "Vad är din önskan? Det ska garanteras dig, och vilken din begäran än är intill hälften av mitt kungarike det ska jag ge dig."
7Då svarade Ester: "Min önskan och min begäran är 8att om jag har funnit nåd (favör, oförtjänt kärlek) inför kungens ögon och det behagar kungen att garantera mig min begäran och verkställa min önskan, låt kungen och Haman komma till en andra bankett som jag ska förbereda för dem, då ska jag i morgon göra som kungen har sagt."
Hamans planer mot Mordochaj
9Sedan gick Haman ut den dagen, glad och lycklig i hjärtat. Men när Haman såg Mordochaj i kungens port, och att han inte reste sig eller flyttade på sig för honom, fylldes Haman av vrede mot Mordochaj. 10Likväl hejdade Haman sig (han gav inte utlopp för sin vrede) och gick hem.
Han skickade efter sina vänner och sin hustru Zeresh. [Namnet har persiskt ursprung och betyder "guld".] 11Haman redogjorde (räknade upp, återgav i detalj – hebr. safar) [skröt] om sin rikedom och ära för dem, och om skarorna av hans barn och allting om hur kungen hade befordrat honom och hur han hade avancerat över furstarna och kungens tjänare. 12Haman sa dessutom: "Ja, drottning Ester lät ingen följa med kungen till hennes bankett som hon förberett, förutom jag, och i morgon är jag också inbjuden av henne tillsammans med kungen. 13Likväl blir jag inte tillfredsställd av allt detta (allt som han skrutit om) så länge jag ser juden Mordochaj sitta i kungens port."
[Här finns Guds namn JHVH kodat i de fyra orden som översatts "blir jag inte tillfredsställd av allt detta." De sista bokstäverna i dessa ord formar baklänges ett akrostiskt mönster för Guds namn Jahve, se även Est 1:20; 5:4; 7:7.]
14Då sa Zeresh, hans hustru, och alla vänner till honom: "Låt göra en 50 alnar [22,5 meter] hög träpåle (galge) och tala med kungen i morgon bitti så att Mordochaj kan hängas där, sedan kan du gå med kungen på banketten med glädje." Detta behagade Haman och han lät göra och uppföra träpålen (galgen). [Var och en som är upphängd på trä är förbannad, se 5 Mos 21:23.]
Hamans förödmjukelse
Utgrävningar i Persepolis (öster om Susa) visar att officiella händelser skrevs ner på lertavlor. En krönika var en loggbok över domstolsbeslut. Lertavlan här på bilden har t.ex. noteringar om hur den babyloniska kungen Nabonidus regerar, följd av Kyros (Cyrus), osv.
3Då frågade kungen: "Vilken ära och dignitet (storhet) har getts Mordochaj för detta?" Då svarade kungens tjänare som betjänade honom: "Ingenting har gjorts för honom."
4Då sa kungen: "Vem befinner sig på gården?"
Nu kom Haman in på den yttre gården till kungens hus, för att tala med kungen om att hänga Mordochaj på pålen (galgen) som han hade gjort i ordning för honom. [Den yttre gården i Susa var 62 x 53 meter.]
5Kungens tjänare svarade honom: "Titta, Haman står på gården."
Kungen sa: "Låt honom komma in."
6Haman kom in och kungen sa till honom: "Vad ska göras för den man som kungen vill hedra?"
Haman tänkte i sitt hjärta: Vem skulle kungen vilja hedra förutom mig? 7Så Haman sa till kungen: "För den man som kungen vill hedra, 8ska man ta en kunglig klädnad som kungen har burit och en häst som kungen har ridit på och på vars huvud man har satt en kunglig krona [som man smyckat hästen med; reliefer från Persepolis skildrar smyckade hästar], 9och låta den kungliga klädnaden och hästen ges i handen till en av kungens noblaste furstar, så att de kan klä mannen som kungen vill hedra med detta och sätta honom på hästryggen och rida genom stadens gator och ropa ut framför honom: Detta är vad man gör med den man som kungen vill hedra!"
10Då sa kungen till Haman: "Skynda dig och ta en kunglig klädnad och en häst som du har talat och gör detta för juden Mordochaj som sitter i kungens port. Låt inget av det du talat bli ogjort."
11Då tog Haman den kungliga klädnaden och hästen, klädde Mordochaj och paraderade med honom genom stadens gator och ropade ut: "Detta är vad man gör med den man som kungen vill hedra!"
12Efteråt återvände Mordochaj till kungens port. Men Haman skyndade sig hem till sitt hus och sörjde och täckte över sitt huvud. 13Haman redogjorde för sin hustru Zeresh och alla sina vänner om allt som hade drabbat honom.
Då sa hans visa män och hans hustru Zeresh till honom: "Om Mordochaj, inför vilken du har börjat falla, verkligen är en jude kommer du inte att kunna stå honom emot. Faktum är att du verkligen kommer att falla inför honom." [Detta är ett råd som stämmer överens med Guds löfte till Abraham, se 1 Mos 12:3.]
Esters andra bankett
14Medan de ännu talade kom kungens kammarherrar skyndande för att hämta Haman till banketten som Ester förberett.
1Kungen och Haman kom till banketten med drottning Ester. 2Kungen sa igen till Ester på den andra dagen på banketten med vin: "Vadhelst du önskar, drottning Ester, ska det garanteras dig, vad du än begär intill hälften av kungariket ska ges till dig."
3Då svarade drottning Ester och sa: "Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i dina ögon, o kung, och om det behagar kungen, låt mitt liv ges mig som min önskan och mitt folk på min begäran, 4för vi är sålda, jag och mitt folk, till att förgöras, till att slaktas och gå under. Men om vi bara hade blivit sålda som slavar och slavinnor hade jag tigit, för vår motståndare är inte värd att kungen tar skada."
5Då talade kung Ahasveros (Xerxes) och sa till drottning Ester: "Vem är han och var är han som vågar tänka en sådan tanke i sitt hjärta?"
6Ester svarade: "En motståndare och en fiende, denne onde Haman."
Då blev Haman skräckslagen inför kungen och drottningen. 7Kungen reste sig i vrede från banketten med vin och gick ut i slottsträdgården. Haman stannade kvar för att be för sitt liv hos drottning Ester, för han såg att det var ont beslutat mot honom, av kungen.
[Här i vers 7 finns Guds namn JHVH kodat i de fyra orden som översatts "det var ont beslutat mot honom." Den sista bokstaven i dessa ord formar framlänges ett akrostiskt mönster för Guds namn Jahve, se även Est 1:20; 5:4; 5:13.]
8Kungen kom tillbaka från slottsträdgården till banketten i slottet med vin och Haman hade ramlat (böjt sig ned på knä) över soffan där Ester satt. Då sa kungen: "Ska han förgripa sig på drottningen också här inför mig i huset?" När ordet gick ut från kungens mun, täckte man över Hamans ansikte. 9Då sa Charvona, en av kungens kammartjänare som var inför kungen: "Se, det finns en 50 alnar hög träpåle (galge), som Haman gjort för Mordochaj, som talade gott för kungen. Den står framför Hamans hus."
Då sa kungen: "Häng upp honom på den." 10Man hängde Haman på den träpåle (galge) som han hade förberett för Mordochaj. Sedan var kungens vrede stillad.
Ps 36:1-13
Psalm 36 – Din trofasta kärlek når till himlenPsalmen är en bön. Den börjar med en inblick i hur den ogudaktige tänker.
Författare: David
Struktur: Psalmen har tre delar:
1. Den ogudaktige, vers 2-5
2. Lovprisning över Guds nåd, vers 6-10
3. Bön, vers 11-12
Av Herrens (Jahves) tjänare David.
[Bara denna och Psalm 18 har denna inledning med "Herrens tjänare", se Ps 18:1.]
det finns ingen gudsfruktan (respekt och vördnad för Elohim) i hans ögon,
3för den smickrar honom själv i hans egna ögon,
så att han inte ser sin egen synd och hatar den. [Han förleder sig själv, utjämnar, slätar över, är hal, tror inte att Gud kommer hålla honom ansvarig.]
[Den hebreiska texten beskriver ondskan personifierad som talar mot Gud. Det första som tas upp är gudsfruktan. Bibeln är tydlig med att en hälsosam gudsfruktan är det första steget till vishet, se Ords 1:7. I Paulus genomgång av synden i brevet till Rom är just brist på gudsfruktan klimax i hans porträtt av synden, se Rom 3:18. Både första och andra versen är svåröversatta. Vissa manuskript har "hans hjärta" andra "mitt hjärta". Troligtvis beskriver David den ogudaktige i tredje person, men han skulle också kunna inkludera sig själv och sitt eget hjärta. Det mänskliga hjärtat är opålitligt, se Jer 17:9; Ords 28:26.]
4Orden i hans mun är onda och svekfulla;
han har slutat vara vis (insiktsfull) och göra gott.
5Han planerar ondska på sin bädd [privat, dolt],
han träder in på den väg (livsstil) som inte är god,
han tar inte avstånd från ondska.
[Han planerar under natten för att kunna utföra sina onda planer på dagen, se Mika 2:1.]
6Herre (Jahve) –
Din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet)Herre (Jahve).
finns i himmelen,
Din trofasthet (sanning)
sträcker sig till molnen (skyarna).
[Herrens nåd och trofasthet är obegränsad.]
7Din rättfärdighet (trofasthet)
är som de högsta bergen (Guds majestätiska berg).
Dina domar
är som det djupaste hav [outgrundligt].
Du beskyddar (bevarar, hjälper)
både människa och djur (mänskligheten och djurriket),
[Vers 6-7 ramas in av Herrens namn. De två ytterligheterna som beskrivs, "himlen och molnen" och "högsta berg och djupaste hav", visar på omfattningen av Herrens trofasthet. Det finns ingen gräns på hans kärlek, se Rom 8:35-39; Ps 139:7-12. Ordvalet i vers 11, att sträcka ut din trofasta kärlek, binder fint samman denna del med psalmens avslutande bön!]
8Hur dyrbar är inte din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet), o Gud (Elohim)!
Mänskligheten (Adams barn) tar sin tillflykt under dina vingars skugga.
9De är mättade med mat från ditt hus,
du låter dem dricka från din flod av ljuvlighet (dina delikatesser, ditt överflöd och din glädje).
[Ordagrant: "från floden Eden", dvs. samma namn som paradiset där allt var perfekt.]
10För hos dig är livets källa (livets ursprung, källflöde),
i ditt ljus ser vi ljus.
11Fortsätt med (sträck ut till sin fulla längd) din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) till dem som känner dig,
din rättfärdighet till de rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!
12Låt inte de högmodigas fot trycka ner mig,
eller de gudlösas (ogudaktigas, ondskefullas) hand tvinga bort mig.
13Där [titta, där] ligger de slagna, de som gör ondska,
de är omkullkastade (nedkastade) och de kommer inte att resa sig.
[Meningen inleds med ett adverb "där" (hebr. sham) som ger en dramatisk effekt: Titta där ligger de! Verbformen i meningen ändras också och antyder att de ondas fall har skett mitt framför ögonen på bedjaren. Men hur har det skett? Svaret finns i verbet "omkullkastade" (hebr. dachah) i den andra delen av vers 13. Verbformen är passiv, vilket indikerar att det är någon som har orsakat deras fall. Gud har gripit in. Det blir helt tydligt i den sista delen av meningen som bekräftar att de inte kommer att resa sig igen och fallet är slutgiltigt!]
Ords 21:21-22
21Den som strävar (följer, jagar) efter rättfärdighet och nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed)finner liv, rättfärdighet och ära. [Matt 10:39]
[Versens motsvarighet, men också dess motsats återfinns i Ords 11:27. Ära och liv återkommer i Ords 22:4.]
22En vis man kan storma en mäktig stad (en stad full av krigsmän),
och bryta ner det starka fäste som stadens invånare förtröstat på.
[Vishet kan rent bokstavligt bryta ner starka fästen, men även mentala tankebyggnader.]
1 Kor 12:1-26
Andliga gåvor – olika delar i Jesu kropp (kap 12)Introduktion
1Vad gäller det andliga (manifestationer, andliga gåvor), så vill jag inte att ni ska vara felinformerade (okunniga, sakna kunskap). 2Ni vet ju att medan ni var hedningar fördes ni ständigt bort (som fångar) till stumma avgudar. Ni var ledda (influerade) så fort det fanns ett tillfälle [för köttet eller djävulen att agera].
[Det urgamla uttrycket "det känns rätt" är inte ett tillförlitligt sätt att avgöra om något är sant och rätt.]
3Därför vill jag klargöra för er så att ni förstår att ingen som vanemässigt talar genom (influerad och i kraft av) Guds Ande säger: "Förbannad är Jesus", och att ingen kan [verkligen] säga "Jesus är [min] Herre" annat än genom (influerad och i kraft av) den helige Ande.
4Det finns olika gåvor (fritt givna gåvor, olika till sin karaktär, fördelade på olika personer),
men Anden är densamme.
5Det finns olika tjänster (sätt att betjäna, olika till sin karaktär, fördelade på olika personer),
men Herren är densamme.
6Det finns olika typer av kraftgärningar (sätt att arbeta, utföra ett uppdrag, olika till sin karaktär, fördelade på olika personer),
men Gud är densamme som verkar (inspirerar, ger kraften) i dem alla.
Många gåvor
7Till varje person har Anden uppenbarats (visat sig, getts som ett bevis) för att göra nytta (kontinuerligt förena, samla, vara användbar för andra).
8Till en ges genom Anden [kraften att tala] ord av vishet [ett vägledande ord i en speciell situation].11Alla dessa [gåvor, kraftgärningar] är inspirerade av (får sin kraft genom) en och samma Ande, som fördelar dem till varje person som han vill.
Till en annan ges [kraften att ge] ord av kunskap [insikt om något som Gud på ett övernaturligt sätt uppenbarar] genom samma Ande.[Skillnaden mellan vishet och kunskap är att vishet handlar om hur kunskap ska appliceras i en viss situation. Ord av vishet handlar ofta om hur konflikter ska lösas och skapa enhet vilket betonas i föregående verser, se vers 4-6. Ett exempel på ord av vishet är när Salomo fick fram vem som var barnets verkliga moder i en vårdnadstvist, se 1 Kung 3:16-28. Flera exempel finns i Apostlagärningarna där ord av vishet hjälper till att strukturera upp matutdelningen och senare hur Jakobs ord löser en stor konflikt, se Apg 6:2-4; 15:19-22.9Till en annan, tro [för under och tecken] genom samma Ande.
Exempel på ord av kunskap är när Jesus ber Petrus att gå ner till sjön där han vet att en fisk kommer att ha ett silvermynt i sin mun som de ska använda till tempelskatten, se Matt 17:24-27. Andra exempel är när Jesus talar till Natanael och kvinnan vid brunnen, se Joh 1:47-48; 4:16.]
Till en annan gåvor att hela (bota sjuka, återskapa) genom samma Ande.[Det grekiska ordet är i plural. Kan syfta på många helanden men också på att det finns olika gåvor och sätt att hela olika sjukdomar, se Matt 10:1.]10Till en annan att utföra kraftgärningar (mirakler, tecken, under).
Till en annan profetisk klarsyn [gåvan att förstå och förmedla Guds vilja och syfte].
Till en annan att skilja (ha förmåga att urskilja, särskilja) mellan andar.
Till en annan olika sorters språk (tungotal),
Till en annan uttydning av (förmågan att förklara) [sådana] språk (tungotal).
[Paulus har beskrivit nio andliga gåvor. I vers 28-31 tas dessa upp igen, vilket är typiskt i ett kiastiskt skrivsätt. Totalt i Nya testamentet nämns över tjugo olika andliga gåvor; de övriga tre referenserna är Rom 12:6-8; Ef 4:11; 1 Pet 4:10-11.]
Jesu kropp
12För på samma sätt som kroppen är en (är en enhet)
har den ändå många delar (lemmar).
Trots att det är många olika delar,14För kroppen består inte av en enda del (lem)
formar de tillsammans en kropp,
så är det också med den Smorde (Messias, Kristus).
13Med en och samma Ande har vi alla döpts in i samma kropp,
vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria.
Vi har alla fått dricka (fått törsten släckt, blivit fyllda) av samma Ande.
utan av många.
En jämförelse med vår fysiska kropp
På samma sätt som kroppen består av olika delar består Jesu kropp av olika delar som hör ihop.
Om foten skulle säga:
"Eftersom jag inte är handen, så tillhör jag inte kroppen",
skulle den inte ändå tillhöra kroppen?
16Om örat skulle säga:
"Eftersom jag inte är ögat, så tillhör jag inte kroppen",
skulle den inte ändå tillhöra kroppen?
17Om hela kroppen var ett öga,
hur skulle den då kunna höra,
eller om den bara var ett öra,
hur skulle den då kunna känna lukt?
18Men nu har Gud placerat varje kroppsdel i kroppen, varenda en av dem precis där han ville ha dem (där de passar och fungerar bäst, där han tänkt ut att de ska vara). 19Om kroppen bestod av en enda del (lem), då skulle det inte vara en kropp. 20Men nu är det så att det är många delar, men en enda kropp.21Ögat kan inte säga till handen:
"Jag behöver inte dig",
och inte heller huvudet till fötterna:
"Jag behöver inte er."
22Nej, tvärtom, de delar av kroppen som verkar svagast (skörast)
är desto mer nödvändiga,
23och de delar av kroppen som vi inte tycker är värdefulla (ärofyllda),
just dem klär vi med värdighet,
och de mindre attraktiva delarna
omger vi med så mycket större omtanke (elegans),
24medan de andra delarna inte behöver något sådant.
Gud har sammanfogat kroppens alla delar (förenat, kombinerat dem i rätt proportioner), och gett större ära till de delar som saknar ära [de som inte har uppenbar yttre betydelse].
Jesu kropp
25Detta för att det inte skulle uppstå splittring (uppdelning, söndring – gr. schisma) i kroppen, utan delarna (lemmarna) skulle ha samma omsorg om varandra (vara genuint angelägna om vars och ens bästa).
26Om en kroppsdel (lem) lider,
lider alla delarna (lemmarna) med [den].
Om en kroppsdel blir ärad (upphöjd),
gläder sig alla delarna (lemmarna) med [den].
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- > ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
