Psalm 9-10 följer en rytm med två verser för varje bokstav. Dock bryts mönstret på några ställen, stycket blir hälften så långt och är bara en vers. Totalt saknas också sju bokstäver helt och hållet från den akrostiska strukturen.

Psalmen har ett alfabetiskt mönster. I en sådan s.k. akrostisk stil utgår varje rad från de tjugotvå hebreiska konsonanterna i ordningsföljd. Följande psalmer och avsnitt har alfabetiska mönster, se Ps 9-10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19-20; Ords 31:10-31; Nah 1:2-8.
    De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är symboler och har också ett talvärde. Ofta förstärker symbolen versen och gör betydelsen tydligare. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbol förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt. Svenska Kärnbibeln tar med symbolen och skriver också inom hakklammer vad den symboliserar. Det ord, eller de ord, som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också i fetstil för att indikera att det är ett extra viktigt ord just i den versen.
    Mycket talar för att Psalm 9 och 10 hör ihop och bildar en enhet. Psalm 9 har en inledning, medan Psalm 10 saknar det. Åtta hebreiska manuskript kombinerar dem och det gör även den arameiska, grekiska och latinska översättningen. Psalm 9 börjar med den första bokstaven Alef och slutar med den elfte bokstaven Kaf. Psalm 10 tar vid och fortsätter med den tolfte bokstaven Lamed och slutar med den tjugoandra och sista bokstaven Tav. Att det är två halvor som hör ihop styrks också av att båda psalmerna har exakt samma längd. Båda psalmerna har vardera 162 hebreiska ord, om man inte räknar med de två förekomsterna av ordet "Sela", se Ps 9:17, 21.

Författare: David

Struktur: Alfabetisk – två verser för varje bokstav.

Det finns störningar i det akrostiska mönstret. Den normala rytmen med två verser för varje bokstav bryts på några ställen. Vissa bokstäver har en kortare text som bara är en vers lång, se Ps 9:6, 7, 18; 10:1, 14, medan andra har längre sektioner, se Ps 9:8-11, 19-21. Totalt saknas också sju bokstäver helt och hållet från mönstret. Bibelkritiker har använt dessa oregelbundenheter som argument för att hävda att manuskripten blivit korrupta. Det är dock ytterst osannolikt att de noggranna skrivarna missade bokstäver i en så tydlig akrostisk psalm. Det är mer troligt att författaren medvetet bryter mönstret för att förstärka budskapet. Första "störningen" finns i vers 6-7. Här är också första gången "ogudaktighet" nämns. Synd och gudsfrånvändhet stör i Guds ordning. I Psalm 10 bryts mönstret helt mellan vers 2 och 11 och sex bokstäver saknas. I detta stycke beskrivs hur den ogudaktige tänker och agerar. Detta är något som helt avviker mot skapelsens ordning, vilket då illustreras med totalt kaos i mönstret, se Ps 10:2-11. Se även kommentarer till Ps 9:10-11.

Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Till [melodin av sången] "sonens död" (hebr. alamot-labben; den grekiska översättningen översätter: ´sonens mysterier´).

[Frasen ´sonens död´ eller ´sonens mysterier´ för tankarna till Jesu död och uppståndelse.]

En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.

א – Alef
²Jag vill tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] Herren (Jahve) av hela mitt hjärta!
    Jag vill räkna upp (noggrant återge – hebr. safar) alla (vartenda ett av) dina under (det underbara du gjort)!
³Jag vill vara glad och jubla i dig (hoppa av glädje inför dig)!
    Jag vill lovsjunga (spela; slå an strängar till) ditt namn, du den Högste (Elion)!

[Den första hebreiska bokstaven Alef (א) föreställer en oxe som symboliserar styrka. Alef är ledaren – den första och det viktigaste. Fyra verb i "Jag vill tacka", "Jag vill berätta", "Jag vill vara glad" och "Jag vill lovsjunga", börjar med denna bokstav. Av detta förstår vi att det första och allra viktigaste är att tacka, prisa och glädja sig i Gud och vittna om allt gott han gör, se Neh 8:10.]

ב – Bet
⁴När mina fiender vänder tillbaka,
    stapplar de till sin undergång inför ditt ansikte.
⁵För du har hävdat min rätt och fört min rättssak,
    du har satt dig på din tron som en rättfärdig domare.

[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Ordet "vänder tillbaka" börjar på Bet. Det förstärker tillförsikten om att Gud en dag kommer att döma rättvist. David behöver inte själv hämnas sina fiender, det finns inga bakdörrar, han litar på Herren.]

ג – Gimel
⁶Du har tillrättavisat (rutit, dånat med hög röst mot) hednafolken (du har slagit skräck i dem med ditt härskri)!
    Du har förgjort de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla), du har utplånat deras namn för evigt!

[Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. Ordet "tillrättavisat" börjar med den bokstaven. Det kan förstärka hur Gud är trofast och kommer döma orättfärdighet.]

ד – Dalet [saknas]
[Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – Dalet. Mellan vers 6 och 7 borde det ha varit en mening där första ordet började med bokstaven Dalet, men det gör det inte och det akrostiska mönstret bryts. Anledningen är troligen att det är första gången i psalmen som "de gudlösa" nämns. Ondska skapar oordning i världen, och rent bokstavligt blir det oordning i psalmen när ogudaktighet nämns, se Ps 9:6, 17, 18; 10:2, 3, 4, 13, 15. Att den fjärde bokstaven Dalet helt saknas förstärker också poängen här i vers 6-7. Temat i föregående och följande mening är att de ogudaktiga och fienden för alltid kommer att vara borta, vilket då också illustreras rent bokstavligt genom att bokstaven Dalet också saknas i mönstret! En liknande stilistisk manöver görs i Ps 37:36. Tecknet för bokstaven Dalet avbildar en öppen dörr sedd ovanifrån. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg, och skulle kunna betona vikten av att välja Guds väg eftersom det får eviga konsekvenser.]

ה – He
⁷Fienden är borta, utrotad för alltid,
    du har ödelagt deras städer, minnet av dem är utplånat.

[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet "Fienden" som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt det är att ha Guds eviga perspektiv när fienden verkar ha övertaget. Stycket för både Gimel och He i vers 6 och 7 är kortare än vanligt, det visar också på hur ogudaktighet stör Guds ordning och struktur.]

ו – Vav
⁸Men Herren (Jahve) [i kontrast, se vers 6-7] sitter [på tronen, regerar] i evighet (för evigt),
    han har rest sin tron för att döma [har förberett den];
⁹och han dömer (har dömt, och ska döma) världen (människorna på jorden) i rättfärdighet,
    han fäller dom (råder, och ska döma) över folken med rättvisa.

[Utan en rättvis dom finns inte rättfärdighet, samma hebreiska rot för "fälla dom" finns i vers 5 där den översätts "rättssak". Användandet av det ordet är ännu en försäkran om att Gud kommer att föra psalmistens talan och döma rättvist.]

¹⁰Och Herren (Jahve) är ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) för den förtryckte,
    ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) i tider av brist (torka, nöd).
¹¹Och de som känner ditt namn förtröstar på dig,
    för du överger inte dem som vänder sig till (söker, har en relation med) dig.

[Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – Vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. I vers 8-11 är det orden "Men" och "och" som börjar med den bokstaven.
    Stycket är längre än normalt, i vanliga fall följer två verser varje bokstav, se vers 2-3, 4-5, 12-13, 14-15 osv. Dock bröts detta mönster i vers 6-7, när de ogudaktiga nämndes. Då blev styckena istället kortare och var bara en vers lång. Bildligt och strukturellt läggs nu vers 10-11 till och kompenserar för den oreda som ogudaktigheten ställde till med tidigare. Temat i dessa "extra" verser ger också tröst för den som drabbats av ondska och ogudaktighet. Herren liknas vid en stark fästning och en försäkran om att han inte överger den som vänder sig till honom.]

ז – Zajin
¹²Lovsjung (musicera; slå an strängar till) Herren (Jahve) som bor på (tronar, regerar i) Sion,
    berätta om (kungör, förkunna öppet och tydligt om) hans gärningar för folken.
¹³För han som kräver blod [blod i plural, se 1 Mos 9:5-6] kommer ihåg,
    han har inte glömt de ödmjukas rop.

[Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – Zajin. Bokstaven används i ordet "Lovsjung". Tecknet avbildar ett svärd. Bokstaven symboliserar rörelse och iver och förstärker hur Gud är den som utkräver blod. Gud ser allvarligt på mord och första gången ordet "kräver" används är i 1 Mos 9:5, vilket tydligt kopplar ihop betydelsen här. Ordet för ödmjuk (hebr. anav) beskriver också någon som är betryckt på grund av orättfärdighet, se Ps 37:11.]

Tillbaka upp

---

Ords 2:16-22

¹⁶De [vishet, kunskap och omdöme] ska rädda (rycka bort) dig [från onda kvinnor]
    från den främmande (prostituerade) kvinnan,
    från den sexuellt frigjorda kvinnan (äktenskapsbrytaren, din nästas hustru) som frestar med förföriskt tal,
¹⁷hon har lämnat sin man som varit med henne sedan ungdomen,
    och glömt (övergett) det äktenskapsförbund hon ingick inför Gud (Elohim).
¹⁸Hennes hus (familj) sjunker ner till döden,
    hennes vägar (spår) leder till skuggorna (de avlidna – hebr. rafaim).
¹⁹Ingen som går in till henne kommer tillbaka (hittar tillbaka),
    eller hittar livets stigar (välkända upptrampade gångvägar). [De hittar inte glädje och välsignelse.]

Slutord
²⁰Därför ska du vandra på de moraliskt goda människornas väg,
    och hålla dig på de rättfärdigas stigar (välkända upptrampade gångvägar).
²¹För de rättfärdiga ska bo i landet
    och de med integritet (utan skuld, renhjärtade) får stanna där.
²²Däremot ska de ogudaktiga (moraliskt fördärvade) tas bort ifrån landet,
    de som ständigt agerar otroget (har som livsstil att förråda, vara otrogna i äktenskap, relationer, saknar integritet)
        ska bli uppryckta [som ogräs].

Tillbaka upp

---

Matt 7:15-29

Frukten avslöjar om trädet är gott eller ont
¹⁵"Var ständigt på vakt mot falska profeter [människor som säger sig tala inspirerat av Gud och föra hans talan, men inte gör det]. De kommer till er klädda som lamm [i fromma yttre uttryckssätt], men i sitt inre är de rovlystna vargar [hungriga efter att plundra och förgöra]. ¹⁶På deras frukt ska ni klart och tydligt känna igen dem.

Man plockar väl inte
    vindruvor från törnbuskar
eller
    fikon från vilda tistlar?

[Ordet för törnbuskar (gr. akantha) kommer från ordet för extremer (gr. akmen) och beskriver något som dras till den yttersta punkten, som en spets eller tagg. Symboliskt kan det syfta på läror som ensidigt bara betonar en sanning. Tistlar är ett ogräs som bränner och sticker, och vars karaktär är att tränga undan andra plantor. Törne och tistel beskriver bildligt de falska profeternas tal och sätt.]

¹⁷På samma sätt bär ett friskt träd god (vacker, hälsosam) frukt, medan ett sjukt (murket) träd bär dålig (rutten, ond) frukt. ¹⁸Ett friskt träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett sjukt träd bära god frukt. ¹⁹Varje träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden. ²⁰Alltså, ni ska klart och tydligt känna igen dem [de falska profeterna] på deras frukt.

²¹Inte alla som säger (har för vana att säga) till mig: 'Herre, Herre' [upprepningen visar på ett tydligt ställningstagande för Jesus], ska komma in i himmelriket (himlarnas kungarike), utan den som gör (har för vana att utföra) min himmelske Faders vilja. ²²På den dagen [vid tidens slut då Jesus ska döma alla människor] ska många [de falska profeterna, se vers 15] säga till mig:

'Herre, Herre,
    [Upprepningen indikerar att man verkligen trodde att man gjorde Guds vilja.]
har vi inte profeterat (predikat, talat inspirerat)
    i ditt namn,
och drivit ut demoner
    i ditt namn
och gjort många kraftgärningar (under, mäktiga gärningar)
    i ditt namn?'

²³Då ska jag öppet säga till dem:

'Jag har aldrig känt (hade ingen personlig relation med) er, gå bort från mig, ni som agerar laglöst [syndar – som avvisar och byter ut Guds lag mot er egen].'

[Det är möjligt att göra rätt saker och bygga en kristen verksamhet utan att känna Jesus. Relationen till Jesus, klippan, måste vara grunden i allt en kristen gör.]

Bygg ditt liv på klippan Jesus – inte på det jordiska och mänskliga

Grunden och fundamentet avgör hur väl en konstruktion klarar påfrestningarna från en storm.

²⁴Den (var och en) som därför hör [aktivt lyssnar till] dessa mina ord och gör [aktivt handlar] efter dem kan liknas vid en förståndig (klok, insiktsfull) man som byggde sitt hus på klippan. [Ords 9:1; 24:3]

²⁵Slagregnet kom [ovanifrån]
och vattenfloden kom [underifrån med översvämning]
och vindarna blåste
    och slog mot huset [som blev ansatt från alla håll] –

ändå föll det inte, för det hade grundats på (var byggt på) klippan.

²⁶Den (var och en) som hör [aktivt lyssnar till] dessa mina ord men inte gör [aktivt handlar] efter dem kan liknas vid en dåraktig (trögtänkt, likgiltig) man [utan grepp om verkligheten] som byggde sitt hus på sanden.

Wadi Amud.

²⁷Slagregnet kom [ovanifrån]
och vattenfloden kom [underifrån med översvämning]
och vindarna blåste
    och slog mot huset [som blev ansatt från alla håll] –

och det föll, och dess fall var stort [ljudligt, överraskande – det föll ihop med ett stort brak]."

[Intill platsen för Bergspredikan ligger dalgången Wadi Amud. Den sträcker sig från den högt belägna staden Safed ner till Galileiska sjön, en nivåskillnad på över 1 000 meter. Största delen av året är flodbädden torrlagd men efter kraftiga skyfall fylls den med forsande vatten. Åhörarna kunde säkert föreställa sig de två husprojekten med ett hus högt upp på en klippavsats och det andra nere på sanden i flodbädden. De såg inom sig vinterstormarna med regn, den forsande vårfloden och vindarna som slet sönder huset på sanden och svepte bort det. Sanden symboliserar ofta det som är föränderligt, mänskliga åsikter och läror. Samma stormar – prövningar på alla livets områden – slår mot både den rättfärdige och den orättfärdige. Skillnaden är att den vise inte bara hör, utan också gör det Jesus lär, se också vers 21-23. Den som väljer att bygga sitt liv och sin tjänst på Jesus, har en stadig grund både i detta liv och i evigheten.]

²⁸När Jesus hade avslutat detta tal [hela Bergspredikan, Matt 5-7] häpnade folket över hans undervisning (de fick ett plötsligt uppvaknande, hela deras tidigare begreppsvärld utmanades), ²⁹för han undervisade som en som hade auktoritet och inte som deras skriftlärda [som mestadels citerade andra rabbiner].

Tillbaka upp