Halvbibel - torsdag 28/11
Jes 55
Dom – återupprättelse (55-66)1
Nu kommer bokens sjunde och sista del. Dessa budskap (på samma sätt som de första i kap 1-12) är en kombination av profetiska ord som både rörde vid Jesajas samtid, men också en framtida upprättelse. De 11 sista kapitlen avslutar Jesaja bok. Även denna sektion är uppbyggd som en kiasm och sammanfattar många teman från hela boken. Centralt finns tre poem i kapitel 60-62 där Herrens smorde tjänare proklamerar nyheten om Guds rike.
A Alla nationer är inbjudna, Jes 56:1-8
B Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 56:9-58:14
C Bön om omvändelse, Jes 59
D Den smorde tjänaren kungör riket, Jes 60-62
C´ Bön om omvändelse, Jes 63-64
B´ Kontrast mellan onda och goda tjänare, Jes 65:1-66:4
A´ Alla nationer är inbjudna, Jes 66:5-24
Inbjudan
Hör upp (hallå, ve)!
[Hebreiska hoj används under begravningar som ve-rop. Här verkar Jesaja använda det för att kalla på uppmärksamhet, men samtidigt anar vi en ton av vemod i uttrycket. I vers 2-3 används det vanligaste hebreiska ordet för att lyssna – shama, se även 5 Mos 6:4.]
Någon som är törstig? [En individuell personlig fråga.]
Kom [plural – alla är välkomna] till vattnen!
Även den som inte har några pengar (något silver)
– kom, köp säd och ät!
Ja, kom och köp säd utan pengar
och utan (till ingen) kostnad vin och mjölk.
[Kom och få gratis det som annars brukar kosta.]
2Varför spenderar ni pengar på (väger ni upp silver för) det som inte är bröd (mat)
och er lön (resultatet av ert slit) på det som inte mättar?
Lyssna (hebr. shama)! Lyssna noga på mig
och ät det som är gott (ger näring)
och låt er själ få fröjda sig i överflöd (njuta av fetma – dvs. utsökta rätter).
3Böj ditt öra (lyssna noga) och kom till mig,
lyssna så ska er själ leva!
Jag ska sluta ett evigt förbund med dig,
på samma sätt som den trofasta nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) jag lovade David. [Se Ps 89:2-4]
4Se, honom [David, som en representant för Messias, eller Messias] har jag gjort
till ett vittne för folken,
till furste och härskare över folken.
5Se, du [Israel] ska kalla på folkslag du inte känner,
och folk som du inte känner ska skynda till dig,
för Herrens, din Guds skull, Israels Helige,
som gett dig din härlighet.
6Sök [upp] (träd fram, närma er; fråga efter) Herren (Jahve) medan han låter sig finnas (medan det går att nå honom),
åkalla (ropa efter) honom medan han är nära.
7Den ogudaktige måste överge sin väg [lämna sin gamla livsstil]
och den syndfulle (den som gör orätt och utövar falsk tomhet) sina tankar (planer).
När de vänder om till Herren (Jahve) ska han visa kärlek (förbarmande, nåd),
när de vänder om till Gud (Elohim) ska han ge stor förlåtelse. [5 Mos 4:25-31; 30:1-10]
8För mina tankar (planer, syften) är inte era tankar,
och era vägar är inte mina vägar,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
[Ordagrant: för inte är mina tankar era tankar, inte heller är era vägar mina vägar, dvs. ert sätt att tänka och agera går inte att jämföra med Guds sätt.]
9För [precis] som himlarna är (svävar) högre än jorden,
så är mina vägar högre än era vägar,
och mina tankar (planer, syften) högre än era tankar.
10För liksom regnet och snön
faller från himlen (ordagrant: himlarna),
och inte vänder tillbaka dit
utan att ha vattnat jorden
och fått den att bära frukt och grönska (gro, spira)
– så att den ger säd att så (säd till den som sår) och bröd att äta (bröd till den som äter) –
11så ska det vara med mitt ord som går ut från min mun:
Det ska inte vända tillbaka till mig tomhänt (förgäves, fruktlöst, verkningslöst),
utan att ha utfört vad jag har önskat (haft välbehag i; fröjdats åt),
och framgångsrikt gjort (lyckats med) det jag sänt ut det för.
[Guds ord syftar på alla Guds löften i Skrifterna. Här i kapitel 55 nämns flera löften både före och efter detta stycke, se vers 3-7 och 12-13.]
12För ni ska gå ut med fröjd
och ledas framåt i frid (fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom).
Bergen och kullarna ska brista ut i sång
och fältets alla träd ska klappa sina händer.
13Istället för törne ska cypresser växa upp
och istället för nyponbuskar ska myrten växa upp.
Det ska vara som ett minnesmärke för Herren (Jahve),
ett evigt tecken som inte ska huggas bort.
2 Pet 2:1-22
Falska profeterHur en falsk lära smyger sig in
1[Det har alltid funnits falska läror och lärare, se 5 Mos 13:1-5; 18:14-22; Jer 28. Petrus använder orden profet och lärare synonymt. Att profetera har visserligen en aspekt av att förutsäga framtida händelser, men huvudbetydelsen i biblisk bemärkelse är att säga sig tala inspirerat av Gud och att vara en lärare.]
Men det fanns också falska profeter bland folket [under profeternas tid, se 1 Pet 1:19-21], liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare. De kommer att i hemlighet föra in (introducera) irrläror. De kommer att förneka den Härskare (gr. despotes) som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig. 2Många ska följa dem i deras sexuella lössläppthet, och för deras skull kommer sanningens väg att bli hånad. [Jesus är sanningen och vägen, se Joh 14:6. De första kristna tillhörde "Vägen", se Apg 9:2; 19:9. Se även Apg 16:17; 18:25-26.] 3I sin girighet kommer de [dessa falska lärare] att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte.
Guds dom
4För Gud skonade inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i den lägsta avgrunden (gr. tartaros), han överlämnade dem till mörkrets kedjor för att förvaras där till domen.
[Detta är enda gången ordet tartaros används i NT. Tartaros var inom den grekiska mytologin ett lägre skikt i dödsriket, Hades. Hit fördes de värsta syndarna där de straffades dag och natt. Petrus lånar detta ord för att beskriva en temporär plats för fallna änglar fram till den slutgiltiga domen, se Upp 20:10-14. Eftersom sammanhanget är Noa, se vers 5, kan dessa änglar syfta på de änglar som gjorde uppror och syndade mot Guds bud genom att ha sexuella relationer med kvinnor, se 1 Mos 6:1-4.]
5Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra [Noas hustru, deras tre söner och sönernas hustrur] när han lät floden drabba de gudlösas värld. [1 Mos 6-9] 6Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång och lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som väntar de gudlösa. [1 Mos 19; Jud 1:7] 7Men han räddade den rättfärdige Lot, som plågades av de laglösas lössläppta liv. 8Den rättfärdige som bodde bland dem plågades nämligen dag efter dag i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. 9Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag.
Deras karaktär
10Det gäller särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar [Herrens] auktoritet [gr. kyriotes i singular, se även Jud 1:8]. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att håna höga makter, 11medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren. 12Dessa som hånar vad de inte känner till är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fångas och dödas.
De är fördärvade och hamnar därför i fördärvet, 13där de får lönen för sin orättfärdighet. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen, de är smutsfläckar och skamfläckar där de i sina lustar frossar och festar tillsammans med er.
14De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.
De har lämnat vägen
15De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors (Bosors) son, som älskade orättfärdighetens lön. 16Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett.
[I slutet på israeliternas ökenvandring försökte Moabs kung Balak övertala profeten Bileam att förbanna israeliterna, se 4 Mos 22-24. Bileams far hette Beor, se 4 Mos 22:5. Vissa manuskript har dock "Bosors son" här, ett namn som betyder "köttets son". Det kan vara så att Petrus gör en medveten omskrivning för att illustrera hur Bileam vandrade efter köttet och inte anden.]
17Dessa [falska lärare] är
källor utan vatten
och moln [med efterlängtat vatten] jagade av stormvinden.
Det djupa mörkret väntar dem.
[I ett torrt klimat är dricksvatten och livgivande regn nödvändiga. Dessa bilder beskriver hur dessa falska lärare ger löften som de inte kan hålla. De är usla brunnar, se Jer 2:13.]
18De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig [nyomvända] människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse. 19De lovar dem frihet [utan några moraliska betänkligheter] men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under. [De falska lärarnas livsstil talar emot vad de säger.] 20Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus den Smorde (Messias, Kristus) och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början. 21Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. 22Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket:
"Hunden vänder åter till sin egen spya" [Ords 26:11],
och
"Ett svin som tvättat sig vältrar sig igen i smutsen."
[Ett utombibliskt citat, troligtvis från Ahikars ordspråk. Svin och hundar var orena djur, se Matt 7:6.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- > ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
