Parallell - torsdag 4/6

Ords 7-9

---

Ords 7-9

Hur kan man bevaras?
¹Min son (mitt barn, min vän), håll fast vid (skydda, bevara) mina ord (hebr. amar),
    och bevara (bygg upp ett förråd av, göm undan) mina budord (hebr. mitsvot) inom dig.
²Håll (skydda, bevara) mina budord så får du leva [då får du leva ett överflödande liv],
    följ min undervisning (hebr. Torah) och skydda den som en ögonsten.
³Bind dem på dina fingrar [ha alltid buden i ditt blickfång som en vigselring],
    och skriv dem på ditt hjärtas tavla [memorera dem].
⁴Säg till visheten "Du är min syster,"
    och kalla förståndet (insikten, urskillningsförmågan) din förtrogna vän.
⁵De kan bevara dig från både den främmande kvinnan (den prostituerade),
    och den lösaktiga kvinnan (äktenskapsbrytaren) som talar så förföriskt (smickrande, inställsamt).

En historia om en ung man som låter sig förledas
⁶När jag stod vid fönstret i mitt hus,
    och såg ut genom gallret.
⁷såg jag bland de oerfarna (lättledda, naiva, dåraktiga), bland ungdomarna lade jag märke till,
    en ung man utan något omdöme (förstånd, hjärta, samvete, kurage).
⁸Han passerade på gatan nära [den prostituerade] kvinnans hörn
    och gick stolt (uppblåst) vidare in på vägen till hennes hus.
⁹Skymningen blev kväll, det blev nattsvart (ordagrant "nattens ögonsten", den mörkaste delen av pupillen, midnatt) och mörkt. [Skymningen blev kväll, kvällen blev natt och ett djupt mörker drog in över den unge mannens liv.]

¹⁰Plötsligt kom en kvinna och mötte honom,
    hon var klädd som en prostituerad och hade ett slugt (listigt) hjärta.
¹¹Hon var högljudd (oanständig, grov) och impulsiv (oberäknelig, rebellisk),
    hennes fötter hade ingen ro i sitt eget hus.
¹²I stället var hon på gatan, på torgen,
    vid varje gathörn stod hon på lur [frestelsen ligger i bakhåll, redo att överfalla].
¹³Hon kastade sina armar om honom och kysste honom,
    och utan minsta skam sa hon:

¹⁴"Jag har tackoffer med mig,
    i dag har jag uppfyllt mina [religiösa] löften. [Hon ger ett sken av att vara gudfruktig och helig.]
¹⁵Därför gick jag ut för att möta dig,
    jag sökte efter just dig och jag fann dig.
¹⁶Jag har bäddat min säng med nya rena lakan,
    exklusiva importerade tyger från Egypten.
¹⁷Jag har parfymerat sängen,
    med sköna exotiska dofter (ordagrant "myrra, aloe och kanel").
¹⁸Kom låt oss berusa oss med kärlek ända till morgonen,
    låt oss njuta av varandra i kärlek.
¹⁹Min man är inte hemma,
    han är borta på en lång resa.
²⁰Han tog med sig mycket pengar
    och kommer inte hem förrän nästa fullmåne."

²¹Med många övertygande (frestande, lockande) argument förleder hon honom,
    med hennes förföriska tal övertalar hon honom [att överkomma sitt samvete och omdöme] och får honom med sig.
²²Plötsligt (på en gång) följer han henne,
    som en oxe på väg att bli slaktad,
    som dåren som förs bort i bojor för att bli straffad,
²³som en fågel som snabbt flyger (hetsas, jagas upp för att flyga) rakt in i ett nät
    och inte vet att det kommer att kosta den livet, förrän pilen (spjutet) tränger in i hans lever (innersta, vitala delar).

²⁴Lyssna nu på mig mina barn (vänner),
    lyssna uppmärksamt (aktivt) på orden från min mun.
²⁵Låt inte era hjärtan vika av på hennes vägar,
    irra inte in på hennes stigar.
²⁶För hon har slagit ner och sårat många,
    ja, en stor mängd har hon dödat.
²⁷Hennes hus är vägen till Sheol (graven, underjorden – de dödas plats),
    den leder (mer och mer okontrollerat) ner mot dödens salar (kammare).

Fru vishet ropar
¹Är det inte så att fru vishet ropar,
    och fröken förstånd höjer sin röst?

[I motsats till den lösaktiga kvinnan i kapitlet innan så är det inget hemlighetsmakeri, inbjudan att ta emot vishet och förstånd går ut helt öppet till alla.]
²Uppe på höjderna står hon,
    vid vägen, där stigarna möts (vid vägskälet).
³Intill portarna,
    vid ingången till staden ropar hon (klart och tydligt):

⁴"Till er människor (män – hebr. ish), jag ropar på er,
    och jag riktar mig till hela mänskligheten (människors barn – hebr. bene adam).
⁵Ni oförståndiga, lär er klokhet (lär er urskilja vishet),
    ni [självgoda arroganta] dårar, skaffa ett hjärta av förstånd (vishet, urskillningsförmåga).
⁶Lyssna, för jag vill berätta om fantastiska (förträffliga, överlägsna) saker,
    när jag öppnar min mun så talar jag det som är rätt.
⁷Min mun talar (mumlar lågmält) vad som är sant (fast, bestående),
    eftersom mina läppar hatar (avskyr) ondska.
⁸Alla ord från min mun är rättfärdiga,
    i dem finns inget motstridigt (falskt, avogt) eller förvridet (fördärvat, korrupt, slingrande, perverst).
⁹De är uppenbara (självklara, lättillgängliga) för den som förstår,
    och rätta för den som ständigt lär sig (hittar, fördjupar sin kunskap).
¹⁰Ta hellre emot min undervisning (förmaning) än [strävan efter] silver,
    och [min] kunskap hellre än utvalt guld.
¹¹Vishet är bättre än rubiner och pärlor,
    ingenting som du kan tänkas önska dig går upp emot henne.

¹²Jag, visheten bor tillsammans med förstånd,
    jag visar vägen till (ger klarhet, lär ut, äger) kunskap och insikt (gott omdöme).
¹³Att frukta (vörda, respektera) Herren (Jahve)
    är att hata [att inte göra] det onda.
Högfärd (stolthet) och högmod (arrogans, pompa: svulstig ståt),
    ja, en ond väg [ett ont leverne] och en fördärvad (falsk, bedräglig) mun [perverst och förvridet tal],
    det hatar jag."

Sök vishet
¹⁴"Jag [visheten personifierad] har alla råd (anvisningar, rekommendationer),
    jag är förstånd, jag har makt (kraft).
¹⁵Genom mig regerar kungar (ledare)
    och dömer furstar rättvist (genom vishet kan rättvisa lagar skapas).
¹⁶Genom mig regerar härskare (ledare),
    och stormän, ja, alla rättfärdiga ledare (domare) på jorden.
¹⁷Jag älskar dem som älskar mig,
    och de som söker mig tidigt (som första prioritet, med ett ärligt hjärta, intensivt) finner mig.
¹⁸Rikedom och ära finns hos mig,
    bestående välgång (framgång i varje område och relation) och rättfärdighet.
¹⁹Min frukt är bättre än guld, ja, bättre än finaste guld,
    den vinning (utdelning, förtjänst) jag ger är bättre än utvalt silver.
²⁰Jag går på rättfärdighetens väg,
    mitt på rättvisans stigar (välkända upptrampade gångvägar),
²¹för att förse dem som älskar mig (har som livsstil att älska mig) med tillgångar (rikedomar, arv),
    och fylla deras förrådshus."

Vishetens ursprung
²²"Herren (Jahve) förvärvade (födde, skapade) mig [visheten personifierad] först av allt,
    först av hans forntida skapelseverk.
²³Jag blev tillsatt [fick min position] från evighet,
    från starten (först, som huvud), ja, redan innan jorden fanns.
²⁴När det ännu inte fanns oceaners djup, föddes jag,
    när det ännu inte fanns källor som flödade över med vatten.
²⁵Innan bergen fick sin form (grund),
    innan höjderna hade skapats, föddes jag.
²⁶Innan han hade skapat öppet land
    och fälten eller jordens (markens) första stoft (partiklar).

²⁷När han beredde (fastställde) himlarna, fanns jag [visheten personifierad] där,
    när han ritade en cirkel över [vatten] djupen.
²⁸När han stadfäste molnen däruppe,
    då de underjordiska vattenkällorna växte sig starka. [För att hålla uppe vattnet ovanför och hålla tillbaka vattnet under, se 1 Mos 1:7-11; Job 26:8.]
²⁹När han satte upp havets kustlinjer så att de inte skulle överträda hans befallning,
    när han fastställde jordens grund (fundament, grundval).

³⁰Då var jag [visheten personifierad] bredvid honom som en mästare (koordinator av arbetet),
    och jag var dagligen hans ögonsten, och jag gladde mig alltid inför honom.
³¹Jag gladde mig (njöt, var förtjust) på den bebodda delen av jorden,
    jag fann nöje i (roades av) att vara bland människorna."

Visheten vill välsigna
³²"Lyssna nu därför på mig [visheten personifierad], mina vänner (barn):
    Välsignade (glada, lyckliga, avundsvärda) är de som håller sig till mina vägar.
³³Ta till er min tillrättavisning (förmaning) och bli visa,
    ignorera (förkasta, vägra) den inte.
³⁴Välsignad (salig, lycklig, avundsvärd) är den som lyssnar på mig,
    som dagligen vakar vid mina portar och väntar utanför dörrposterna.
³⁵För den som ständigt finner mig [visheten personifierad],
    hittar livet och får (producerar, drar till sig) Herrens (Jahves) villkorade nåd (favör, glädje, fröjd, gillande, acceptans – hebr. ratson).
³⁶Men den som undviker (syndar mot) mig skadar sig själv (sin egen själ – hebr. nefesh),
    alla som hatar (avvisar) mig älskar döden."

Visheten inbjuder till fest
¹Visheten har byggt sig ett hus,
    hon har huggit ut sju pelare. [Sju är fullkomlighetens tal, och är det som bär upp byggnaden.]
²Hon har förberett maten (slaktat boskap),
    blandat sitt vin och dukat sitt bord.
³Hon har skickat ut sina unga tjänsteflickor [för att bjuda in till fest],
    hon ropar från de högsta platserna i staden:
⁴"Den som är okunnig (osäker), kom hit!"
    Till den som behöver (saknar, är i behov av) förstånd (kunskap), säger hon:
⁵"Kom och ät av mitt bröd!
    Drick av det vin som jag har blandat.
⁶Lämna oförståndet och lev! [Kan översättas "lämna dåligt sällskap" eller "var inte naiv, och låt dig inte bli förledd".]
    Vandra på förståndets (insiktens) väg."

⁷Den som korrigerar en hädare (bespottare, en människa full av förakt) blir bara förolämpad (kränkt),
    den som tillrättavisar en galen (ogudaktig) man får själv blåmärken.
⁸Om du tillrättavisar en hädare, kommer han att hata dig.
    Tillrättavisa en vis människa och han kommer att älska [respektera] dig.
⁹Ge [undervisning] till en vis man och han växer i vishet.
    Lär en rättfärdig man och han lär sig ännu mer.

¹⁰Början till (startpunkten; en grundförutsättning för) vishet är fruktan (vördnadsfull respekt) för Herren (Jahve)
    och kunskapen om (att intimt känna) den Helige är förstånd [ger förståelse, insikt, omdöme och mening].

[Versen liknar Ords 1:7, men har en annan ordföljd och ett annat hebreiskt ord för "början". Ordet techillah – som inleder meningen – betyder startpunkt eller grundförutsättning och kommer från verbet chalal (att falla, att bli vanärad/slagen eller att få ett dödligt sår). Det beskriver någon som nått botten och som är i behov av en nystart. Den Helige (hebr. Kedoshim) är i plural vilket förstärker Guds majestätiska natur, se Jes 6:3. Ett rätt perspektiv på Guds helighet ger en sund gudsfruktan, vilket i sin tur ger rätt utgångsläge till att inhämta förstånd och vishet.]

¹¹För genom mig [visheten från Gud] förökas (multipliceras) dina dagar,
    och år läggs till ditt liv.
¹²Om du är vis, hjälper visheten dig,
    men om du hädar (föraktar, hånar) får du själv bära straffet [ensam bära konsekvenserna].

En falsk vishet ropar också
¹³Det finns en annan kvinna som kallas dårskapen, hon är rastlös (bullrig, stökig),
    hon är lättsinnig (agerar utan tanke; är öppen för alla former av ondska) och vet inget. [Hon är omedveten om allt som är av evighetsvärde.]
¹⁴Hon sitter vid ingången till sitt hus,
    på en stol (tron) över stadens höjder (iögonfallande),
¹⁵och ropar till dem som passerar,
    till dem som går rakt fram på sin stig [sin välkända, upptrampade gångväg]:
¹⁶"Den som är okunnig (lättledd, osäker), kom hit!"
    Till den som behöver (saknar, är i behov av) kunskap (mod), säger hon:
¹⁷"Stulet vatten [sex utanför äktenskapet] är sött (ger tillfredsställelse)
    och bröd givet i hemlighet är underbart gott (behagligt, tilltalande)."
¹⁸Han [som följer hennes råd] inser inte att skuggorna (de avlidna – hebr. rafaim) är där,
    att hennes [den prostituerades] gäster redan har sjunkit ner i Sheols (gravens, underjordens) djup.

[Hebr. sheol beskriver de dödas plats, ordet kommer från shaal som betyder "fråga efter". Det finns en dragningskraft i detta destruktiva. Se även 1 Pet 5:9; Jak 4:7-10.]

Tillbaka upp

---