Hem

Bibeln på ett år

Gårdagens text

Parallell - lördag 23/10

Joh 9:1-41 ,Joh 10:1-21


Joh 9:1-41

En blind man helas – det sjätte tecknet

Vid utgrävningarna vid Siloamdammen finns målningar över hur platsen kunde sett ut på Jesu tid.

1När Jesus gick vidare [ut från tempelområdet i Jerusalem] såg han en man som var född blind. 2Då frågade hans lärjungar honom: "Rabbi (mästare), vem har syndat eftersom han föddes blind? Är det han själv eller hans föräldrar?"
     3Jesus svarade: "Det är varken hans synd eller hans föräldrars synd som gjorde honom blind. Det skedde för att Guds gärningar skulle bli manifesterade (förklarade, åskådliggjorda) i honom. 4Så länge det är dag (ljus) måste vi vara upptagna (är det helt nödvändigt att vi är sysselsatta) med att utföra hans gärningar som har sänt mig. Det kommer en natt då ingen kan arbeta. 5Så länge (medan) jag är i världen är jag världens ljus." [Joh 8:12]
     6När han sagt detta, spottade han på marken, gjorde lera av saliven [den fuktiga jorden] och strök (smorde) den på den blindes ögon, 7 och sade till honom: "Gå och tvätta dig i Siloamdammen." Ordet "Siloam" betyder "utsänd".

[De judiska ledarna ansåg att saliven var oren, medan det var en allmän judisk uppfattning att den hade läkande egenskaper. Bibeln förklarar inte varför Jesus spottar, men han gjorde det också vid två andra helanden, se Mark 7:33; 8:23. Det kan vara så att Jesus använder lera för att visa att han fortsätter Guds skapande. I 1 Mos 2:7 beskrivs hur människan skapas av stoft från marken och livsande från hans mun.]

Mannen gick därför [tog ett aktivt steg i tro] och tvättade sig [i dammen som låg i sydöstra hörnet av Jerusalem, omkring åttahundra meter från den södra ingången till tempelområdet där de troligen befann sig] och kom tillbaka och kunde nu se. [Efter helandet går han till sitt hem, eftersom nästa vers talar om att han möter sina grannar. Först i vers 35 träffar han Jesus igen.]

8Hans grannar och de som förut hade sett (noga granskat) honom tigga sade: "Är det inte han som brukade sitta och tigga?" [Han hade sin bestämda plats, antagligen sedan lång tid vid någon av portarna in till templet och var allmänt känd.]
     9Några sade: "Det är han."
    Andra sade: "Nej, men han liknar honom."
    Själv sade han gång på gång: "Det är jag."
     10Då frågade de: "Hur öppnades dina ögon?"
     11Han svarade: "En man som kallas Jesus gjorde lera och smorde den på mina ögon och sade till mig att gå till Siloamdammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, sedan kunde jag se."
     12De frågade honom: "Var är han?"
    Han svarade: "Det vet jag inte."

Fariséernas reaktion på helandet
13[På Jesu tid fanns tre stora religiösa grupperingar – saddukéer, fariséer och esséer. De två första omnämns ofta i de övriga evangelierna, medan Johannes bara nämner fariséerna i sitt evangelium. Det är anmärkningsvärt eftersom saddukéerna var i majoritet i den högsta judiska instansen, det Stora rådet. Skillnaden mellan dessa grupper var att saddukéerna bara accepterade Moseböckerna som sin auktoritet, medan fariséerna tog till sig hela Skriften, se Apg 23:8. Att esséerna inte alls nämns i Nya testamentet beror på att de var en sluten grupp som levde avskilda från samhället, ofta ensligt och öde. En av dessa platser var Qumran, där fyndet av Dödahavsrullarna 1947 har gett mer ljus åt hur den här gruppen levde. När templet förstördes 70 e.Kr. upplöstes saddukéerna eftersom offertjänsten i Jerusalem inte längre var i funktion. Fariséerna som var mer öppna för tolkningstraditionen kunde däremot anpassa läran till nya förhållanden och leva vidare. När Johannes skriver sitt evangelium, i slutet på första århundradet, väljer han att bara omnämna den för sin tid kända gruppen fariséerna.]

De [grannar och bekanta] förde (tvingade) mannen som förut varit blind till fariséerna. 14Det var sabbat den dag då Jesus hade gjort lera och öppnat hans ögon. 15Nu frågade också fariséerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade lera på mina ögon och jag tvättade mig, och nu kan jag se!"
     16Då sade några av fariséerna: "Den mannen [Jesus] är inte från Gud, eftersom han inte håller sabbaten."
    Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken (mirakler)?" Det var ständigt splittring (schismer, fiendskap på grund av åsiktsmotsättningar) bland dem.
     17Därför frågade de den [tidigare] blinde mannen: "Vad säger du själv om honom, eftersom det var dina ögon han öppnade?"
    Han svarade: "Han är en profet."
     18Men judarna trodde inte att han hade [verkligen] varit blind och fått sin syn förrän de hade skickat efter (kallat in) hans föräldrar. 19De frågade dem: "Är detta er son som ni själva säger var född blind? Hur kan han nu se?"
     20Hans föräldrar svarade: "Vi vet med säkerhet att han är vår son och att han föddes blind. 21Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv." 22Detta sade hans föräldrar för att de ständigt fruktade judarna [de judiska ledarna], för de hade redan kommit överens om att den som bekände att Jesus var den Smorde (Messias) skulle bli utkastad från synagogan. 23Det var därför hans föräldrar svarade: "Han är gammal nog, fråga honom själv."

[Det fanns två avstängningar från synagogan, en tidsbegränsad och en permanent. I båda fallen var det kännbart: man fick inte undervisning, man blev utestängd från att göra affärer och allt man ägde konfiskerades.]

24Då kallade de för andra gången in mannen som varit blind och sade till honom: "Svär inför Gud att säga sanningen (ge Gud ära). Vi vet (är utan tvivel, har en klar förståelse av) att den där mannen [Jesus] är en syndare."
     25Han svarade: "Om han är en syndare eller inte det vet jag inte, men en sak vet jag: Jag var förut blind, men nu kan jag se!"
     26Då frågade de honom igen: "Vad gjorde han med dig, hur öppnade han dina ögon?"
     27Han svarade: "Jag har redan berättat men ni lyssnar inte på mig. Varför vill ni höra det igen, är det för att ni också vill bli hans lärjungar?"
     28Då öste de skällsord (glåpord, grova smädelser) över honom och sade: "Du är lärjunge till den där, men vi är Mose lärjungar. 29Vi vet med säkerhet att Gud har talat med Mose, men den där [Jesus], vet vi inte varifrån han kommer."
     30Mannen svarade: "Det är konstigt (det märkliga), här är en som har öppnat mina ögon, och ni vet inte varifrån han kommer! 31Vi vet att Gud inte lyssnar på syndare, men om någon väljer att frukta Gud (i vördnadsfull tillbedjan) och väljer att göra hans vilja, då hör Gud honom. 32Aldrig tidigare (från tidsålderns början) har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind. [Det finns inget exempel i GT på en blind som blivit helad.] 33Om denne man inte var nära (ständigt vid sidan av, från) Gud skulle han inte kunna göra någonting [som detta]."
     34De svarade: "Du var född helt i synd (från huvud till fot), och du ska undervisa oss?" De kastade ut honom [från platsen där de samlats, och senare också från synagogan, se 9:22].

Mannens reaktion på helandet
35Jesus hörde att de hade kastat ut honom, och när han hade hittat honom sade han: "Tror du på Människosonen?" [Människosonen är ett messianskt begrepp som identifierar Jesus med Gud själv, se Dan 7:13. I Jesu samtid var Människosonen en titel på Gud själv.]
     36Han svarade: "Vem är han Herre, så att jag kan tro på honom?"
     37Jesus sade till honom: "Du har sett honom och det är han som talar med dig just nu."
     38Då bekände (ropade, sade) han: "Jag tror, Herre." Och han tillbad honom (böjde sig i ödmjukhet, föll på knä, kysste bildligt i vördnad Jesu hand).
     39Jesus sade: "Till en dom [för att predika Guds sanning, vara som en skiljedomare mellan dem som tror på mig och dem som inte tror] har jag kommit i världen, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda."
     40Några av fariséerna som var med honom hörde detta och sade: "Vi är inte blinda, eller hur?"
     41Jesus svarade dem: "Om ni var blinda skulle ni inte ha någon synd, men eftersom ni säger att ni ser, finns er synd kvar."

Joh 10:1-21

Den gode herden

En fårfålla på utomhusmuseet i Nazareth Village.

1Jesus svarade dem [dvs. fariséerna som hånade den blinde mannen som Jesus hade helat, se Joh 9]: "Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom grinden (dörren, porten), utan tar sig upp någon annan väg, han är en tjuv (en som stjäl i smyg) och en rånare (en som öppet rånar med våld). 2Men den som går in via grinden (dörren, porten) är fårens herde. 3För honom öppnar grindvakten och fåren hör (lyssnar till) hans röst, och han kallar sina egna får vid namn och för ut dem. 4När han fört ut (gr. ekballo; kastat ut) alla de egna fåren [samma ord som i Joh 2:15 när Jesus driver ut månglarna ur templet – Jesus vet när fåren är redo, även om de tvekar att lämna fållan], går han framför dem, och fåren följer honom därför att de känner igen [lyssnar med sina hjärtan efter] hans röst (ton, tal). 5De kommer aldrig att följa en främling, utan kommer att fly bort från honom eftersom de inte känner igen främmande röster (toner, tal)."

[Fårfållan var en gård med bara en ingång omgärdad av stenmur eller stängsel (eller törnbuskar som sidor för en mer tillfällig fålla). På kvällen fördes fåren in i fållan och var skyddade från vilda djur. Ibland använde flera herdar samma större fålla för sina får och turades om att vakta vid dörren. På morgonen kallade herden på sina egna får, som kände igen hans röst och följde honom ut på bete. Bara en person med ohederliga syften skulle haft intresse av att i skydd av mörkret ta sig in på ett annat sätt till fåren.]

6Jesus berättade denna liknelse för dem, men de förstod (visste) inte vad han talade om.

Jesus förklarar liknelsen
7Då sade Jesus återigen: "Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er:
Jag är grinden (dörren, porten) till fåren.

8Alla som kom före mig [de falska herdarna] är tjuvar och rånare,
    men fåren lyssnade inte på dem.

9Jag är grinden (dörren, porten),
    om någon går (skulle gå) in genom mig ska han bli frälst (räddad, befriad, helad, trygg, bevarad),
    han ska gå in och gå ut och finna bete (mat; gröna ängar).

10Tjuven kommer inte om det inte vore för att han skulle
    stjäla (kleptomaniskt ta för sig)
    och slakta (döda för att offra)
    och [helt och hållet] förgöra (likvidera, fördärva)
    [genom att driva ut fåret från hjorden och få det ur balans, för att sedan lätt kunna döda det].
Jag kom för att de skulle ha (äga) liv [Guds rika liv, med kraft, mening och syfte]
    ja, [liv] i överflöd (i fullaste mått; upp till brädden så att det flödar över)!

11[Från att ha använt sig av bilden av en "grind", vers 7-10, kallar Jesus sig nu för den "gode herden". Ordet för god, gr. kalos, betyder också underbar, älskvärd och fullt kapabel. De judiska åhörarna kände till det profetiska löftet om en herde som skulle leda folket, se Hes 34:23. Psalm 23 presenterar hur den gode herden för sina får till spirande ängar och stilla vatten – hur han föder, vaktar och beskyddar dem, se Ps 23. Jesus kallas även "den store" och "den högste" herden, se Heb 13:20; 1 Pet 5:4.]

Jag är den gode (genuine, ideale) herden [mönsterbilden av en äkta herde].
    Den gode herden ger sitt liv för fåren (lägger ner hela sin själ i det som gäller fåren).
12Men den som är lejd [för pengarnas skull] och inte är den herde som själv äger fåren –
    när han ser vargen komma, då lämnar (överger, släpper) han fåren och flyr,
    och vargen angriper (rycker, river) dem och skingrar dem [fårhjorden],
13just för att han är lejd och inte bryr sig om (är intresserad av) fåren.

14Jag är den gode (genuine, ideale) herden [mönsterbilden av en äkta herde]
    och jag känner (känner igen; har en personlig relation med) mina får
    och de känner (känner igen; har en personlig relation med) mig,
15precis som Fadern känner (har en personlig relation med) mig,
    känner jag också (har jag också en personlig relation med) Fadern
    – och jag ger mitt liv för fåren (lägger ner hela min själ i det som gäller fåren).
16Jag har också andra får [hedningar, icke-judar]
    som inte är från den här fållan [Israel].
Jag måste också leda dem (driva dem; föra dem med mig),
    och de ska (kommer att) lyssna till min röst. Så ska det (de) bli en hjord och en herde.

17Därför älskar Fadern mig,
    för att jag lägger ner mitt liv för att sedan få tillbaka det igen.
18Ingen tar det från mig,
    utan jag lägger ner det frivilligt.
Jag har auktoritet att lägga ner det
    och auktoritet att ta det igen.
Detta är den order (instruktion) som jag fått från min Fader."
19Det blev på nytt delade åsikter bland judarna på grund av dessa ord. 20Många av dem sade: "Han har en demon och är sinnessjuk (förvirrad, från vettet), varför lyssnar ni på honom?" 21Andra sade: "Detta är inte ord (tal, tankar) från en som är demoniserad (under inflytande av en demon). En demon (ond ande) kan ju inte öppna blindas ögon!"
Gårdagens text

Planer

Stäng  


Parallell