"Vilket slut förtryckaren har fått!
    Slut på tortyren (slavdriveriet; den hårda beskattningen)!

[Ordet översatt tortyren (hebr. madheva) används bara här och betydelsen är inte helt känd. Det kan härröra från rahav som har med stor förtryckande makt att göra. En annan tolkning är att det kommer från ordet för guld (hebr. zahav) och då antingen syftar på staven i vers 5, eller att det har att göra med beskattning med guldmynt. Den sistnämnda tolkningen gör Septuaginta som översätter med det grekiska ordet epispoudastes, en tillsyningsman som ser till att staten får sin andel av skörd, skatt osv.]

⁵Herren (Jahveh) har brutit itu de ondas (ogudaktigas) stav
    och tyrannernas spira [brutala styre],
⁶som slog folket i vrede
    med oupphörliga slag,
som styrde nationerna i vrede
    med förföljelse utan att hålla tillbaka.
⁷Hela jorden är i vila och är tyst,
    de börjar sjunga (brister ut i sång).
⁸Ja, cypresserna jublar med dig och Libanons cedrar:
    'Nu när du ligger där [kungen av Babylon], kommer ingen upp för att fälla oss.'
    [Libanon var känt för sina cederträd, nu vänds ordspråket, se 2 Kung 19:23.]

⁹Sheol (underjorden, de dödas plats) därnere väcks upp (kommer i rörelse) för dig,
    för att möta dig när du kommer,
det väcker upp skuggorna (de avlidna – hebr. refaim) – alla bockarna [jordens ledare],
    låter alla ländernas kungar stå upp från sina troner.
¹⁰Alla svarar
    och säger till dig:
'Har du också blivit svag som vi?
    Har du blivit lik oss?'
¹¹Din prakt är nedförd till Sheol (underjorden, de dödas plats),
    och larmet från dina psaltare,
maskarna är utströdda under dig [som en bädd],
    och larverna täcker dig.

¹²Hur har du inte fallit från himlarna,
    du morgonstjärna (ljusbärare, den strålande; lat. Lucifer), gryningens son! [Frasen helel ben-shachar syftar troligtvis på Venus, morgonstjärnan. Storhetsvansinnet hos Babylons kung beskrivs i följande verser, och här kan finnas paralleller med Satan och hans fall.]
Hur har du inte fällts (huggits ner) till marken,
    du som trycker ner (gör kraftlösa, kastar lott om) folken!

¹³Och du säger i ditt hjärta:

'Jag ska stiga upp
    till himlarna, över (ovanför) Guds (Els) stjärnor
ska jag upphöja min tron,
och jag ska sitta på mötesberget (berget Sion, tempelberget i Jerusalem)
    längst upp i norr.
¹⁴Jag ska stiga upp
    över molnens höjder.
Jag ska bli lik den Högste.'

¹⁵Likväl ska du dras ner till Sheol (underjorden, de dödas plats),
    till den djupaste platsen i avgrunden (i botten på brunnen). [Upp 20:2-3]

¹⁶De som såg dig, som tittade noga (på nära håll),
    stirrar noggrant på dig (det går upp för dem):
'Är detta den man som fick jorden att darra,
    som skakade kungariken,
¹⁷som gjorde världen till en vildmark
    och fördärvade dess städer,
som inte öppnade fångarnas hus?'

¹⁸Alla folkens kungar, allesammans, ligger (vilar) i härlighet [är begravda med pompa och ståt],
    var och en i sitt eget hus [familjegrav].
¹⁹Men du är kastad bort från din grav,
    som ett avskytt sidoskott i de dödas kläder,
som är genomborrad med svärd,
    som går ner till avgrundens sten,
    som ett kadaver trampat under foten.
²⁰Du ska inte samlas med dem i graven
    eftersom du har fördärvat deras land,
du har slaktat deras folk.

Ogärningsmännens avkomma
    ska aldrig nämnas vid namn igen.
²¹Förbered slakt av hans barn
    för deras fäders synd,
då de inte stod upp och intog landet
    och fyllde jordens ansikte (yta) med städer.

²²Jag ska resa mig mot dem,
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
och utplåna (hugga av) namn och kvarleva från Babel,
    och rotskott och efterkommande,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
²³Jag ska göra det till en besittning för bitterhet
    och vattendammar,
jag ska sopa det med fördärvets kvast",
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot).