Halvbibel - måndag 22/7
Est 7,
Rom 7:14-8:8
Est 7
1Kungen och Haman kom till banketten med drottning Ester. 2Kungen sa igen till Ester på den andra dagen på banketten med vin: "Vadhelst du önskar, drottning Ester, ska det garanteras dig, vad du än begär intill hälften av kungariket ska ges till dig."
3Då svarade drottning Ester och sa: "Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i dina ögon, o kung, och om det behagar kungen, låt mitt liv ges mig som min önskan och mitt folk på min begäran, 4för vi är sålda, jag och mitt folk, till att förgöras, till att slaktas och gå under. Men om vi bara hade blivit sålda som slavar och slavinnor hade jag tigit, för vår motståndare är inte värd att kungen tar skada."
5Då talade kung Ahasveros (Xerxes) och sa till drottning Ester: "Vem är han och var är han som vågar tänka en sådan tanke i sitt hjärta?"
6Ester svarade: "En motståndare och en fiende, denne onde Haman."
Då blev Haman skräckslagen inför kungen och drottningen. 7Kungen reste sig i vrede från banketten med vin och gick ut i slottsträdgården. Haman stannade kvar för att be för sitt liv hos drottning Ester, för han såg att det var ont beslutat mot honom, av kungen.
[Här i vers 7 finns Guds namn JHVH kodat i de fyra orden som översatts "det var ont beslutat mot honom." Den sista bokstaven i dessa ord formar framlänges ett akrostiskt mönster för Guds namn Jahveh, se även [Est 1:20; 5:4; 5:13].]
8Kungen kom tillbaka från slottsträdgården till banketten i slottet med vin och Haman hade ramlat (böjt sig ned på knä) över soffan där Ester satt. Då sa kungen: "Ska han förgripa sig på drottningen också här inför mig i huset?" När ordet gick ut från kungens mun, täckte man över Hamans ansikte. 9Då sa Charvona, en av kungens kammartjänare som var inför kungen: "Se, det finns en 50 alnar [22 meter] hög träpåle (galge), som Haman gjort för Mordochaj, som talade gott för kungen. Den står framför Hamans hus."
Då sa kungen: "Häng upp honom på den." 10Man hängde Haman på den träpåle (galge) som han hade förberett för Mordochaj. Sedan var kungens vrede stillad.
Rom 7:14-8:8
Mänsklig viljestyrka räcker inte
14[I följande stycke tar Paulus upp konflikten mellan den syndiga naturen och det nya livet. Paulus byter från dåtid till nutid. Han använder pronomenen "jag, mig, mitt" över fyrtio gånger i vers 9-25. I egen kraft går det inte att vinna över synden. Det går att tolka texten som om Paulus beskriver livet före omvändelsen då han försökte leva efter lagen, eller kampen även efter omvändelsen. Troligt är att det beskriver helgelseprocessen som varje kristen genomgår. Utan Guds Ande är den kristne som ett andligt spädbarn, se [1 Kor 3:1]. I kapitel 8 kommer lösningen – ett liv i Jesus fylld av Anden!]
Vi vet att lagen är andlig, men jag är köttslig (oandlig, domineras av min onda natur), såld som slav under synden. 15Jag förstår inte själv mina egna handlingar. Det jag vill (vad jag med ren vilja försöker göra) gör jag inte, men det jag avskyr (hatar) [med ren vilja försöker undvika] det gör jag. 16Om jag nu vanemässigt gör det jag inte vill, erkänner jag (ger jag mitt bifall till) att lagen är god. 17Men nu är det inte längre [mitt verkliga] jag som gör det, utan synden som bor (har en permanent boning) i mig. 18För jag vet att inget gott bor i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan (intentionen) finns där, men inte förmågan att göra det som är gott. 19Jag gör inte det goda jag vill, utan i stället det onda jag inte vill göra. 20Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig.
21Det tycks vara en lag (regel, ofrånkomligt faktum) att när jag vill göra det som är rätt (gott), är det onda redo (ligger bredvid på lur) hos mig. 22Jag gläder mig över Guds lag i min inre människa [min ande], 23men jag ser en annan lag i mina kroppsdelar [aptiten för det onda, och köttets vilja], som ligger i strid med lagen i mitt sinne (mina tankar, förstånd) och som gör mig till fånge under syndens lag i mina kroppsdelar.
24Jag arma (olyckliga, patetiska) människa! Vem ska befria (dra mig upp) mig från denna dödens kropp?
25Tack till Gud [som befriar mig], genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Herre! Lämnad åt mig själv tjänar jag [annars] Guds lag med mitt sinne (förstånd), och med min köttsliga natur syndens lag.
Befrielse från syndens slaveri
Anden ger kraft
1[Vers 1-4 formar en kiasm där Jesu syndoffer står centralt i vers 3.]
Därför [tack vare vad Jesus gjort, se [Rom 7:4, 25]] finns det nu ingen fördömelse (fällande dom) för dem som är i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus [för dem som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden, se vers 4]. 2För livets Andes lag har i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3Det som var omöjligt för lagen [Torah],
eftersom den var svag genom köttet [den fallna mänskliga naturen]
– det gjorde Gud, då han sände sin egen Son [till världen som syndoffer],
till det yttre lik en syndig människa (ordagrant: i syndigt kötts likhet/gestalt) och när det gäller synd:
fördömde synden i köttet [dömde och verkställde domen mot synden i Jesu kropp].
4Så skulle lagens rättfärdighetskrav [om ett rättfärdigt handlande i enlighet med budordens rättesnöre – som, då det står i singular, betonar helheten i undervisningen, se [Rom 13:9]] helt och fullt uppfyllas i oss
som inte vandrar (vandrar omkring) [lever] efter köttet [vår fallna natur], utan efter Anden.
[Den arameiska texten (Peshitta) och en del grekiska manuskript har även frasen "de som inte vandrar efter köttet" i avslutningen av vers 1. Ytterligare några manuskript har också den avslutande frasen "utan efter Anden". Utifrån det kiastiska mönstret så blir betydelsen dock densamma oavsett läsart.]
Av köttet
5För de som är av köttet [lever på den här världens vis] tänker på [har en förståelse och agerar efter allt] det som hör till köttet, men de som är av Anden tänker på [allt] det som hör till Anden.
6Köttets sinne är [för med sig] död,
men Andens sinne är [leder till] liv och frid.
7Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud.
Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.
[Människans allra innersta uppfattning och tanke resulterar i uppror mot Gud.]
8De som lever i köttet kan inte behaga Gud.
Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)