Tisdag 14/9

Vi läser Johannesbreven

---

1 Joh 3:13-17

¹³Mina syskon (bröder och systrar i tron) [det är på samma sätt med er],
    bli inte förvånade (överraskade) om världen hatar (avskyr) er.
¹⁴Vi vet att vi har gått ut ur döden in i livet (har övergått från döden till livet) [fått ta del av Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet] eftersom vi älskar syskonen (bröderna och systrarna i tron).
Den som inte älskar förblir i döden. [Den som inte älskar andra med Guds osjälviskt utgivande kärlek är andligt död.] ¹⁵Den som hatar (vanemässigt avskyr) sin broder [en annan kristen] är en mördare,
    och ni vet att ingen mördare bär (har kvar) evigt liv inom sig.

[Hat och oförsonlighet jämställs med mord i vers 12. Jesus likställer också vrede och oförsonlighet med mord, se Matt 5:21-26. Hat dödar mänskliga relationer. Guds liv kan inte bo hos den som härbärgerar hat i stället för Guds kärlek inom sig.]

¹⁶Genom (i) detta har vi lärt känna (personligen fått vetskap om) kärleken [den som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande]:

att han [Jesus] lade ner (gav upp) sitt liv (sig själv) för oss.

Därför är vi skyldiga att lägga ner våra liv för syskonen [bröderna och systrarna i tron] [Joh 15:12].

¹⁷Men om någon skulle ha (den som har) världsliga resurser (denna världens goda; ett fysiskt gott liv) och ser (skulle se) sin broder (sitt syskon i tron) lida nöd [brist], men [ändå] stänger av sina känslor (förhärdar sitt hjärta; ordagrant: tillsluter sina inre organ) för honom – hur förblir [då] Guds [rättfärdiga, osjälviska och utgivande] kärlek i honom?