Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - onsdag 24/7

Jes 37-39 ,Ps 76


Jes 37-39

Hiskias nöd och vädjan till Herren
1Och det hände när kung Hiskia hörde det att han rev sönder sina kläder och täckte sig själv med säcktyg och gick in i Herrens (Jahves) hus [templet i Jerusalem]. [Till skillnad från Achaz som vägrade be Herren om ett tecken, se Jes 7:12.] 2Och han sände Eljaqim som ansvarade för palatset (ordagrant: ´var över huset´) [i Jerusalem] och skrivaren Shevna och prästernas äldste, täckta med säcktyg, till profeten Jesaja, Amots son. 3Och de sa till honom: "Så säger Hiskia: Detta är en dag av ångest och tillrättavisning och vanära, för det är dags för barnet att födas men det finns ingen kraft att föda fram det. 4Kanhända ska Herren din Gud (Jahve Elohim) höra befälhavarens (hebr. ravshake) ord, som hans herre kungen i Assyrien [Sanherib] har sänt för att håna den levande Guden (Elohim) och ska näpsa orden som Herren din Gud (Jahve Elohim) har hört, be därför för den kvarleva som är kvar."
     5Så kom Kung Hiskias tjänare (hebr. eved) till Jesaja. 6Och Jesaja sa till dem: "Detta ska ni säga till er herre, så säger Herren (Jahve): 'Var inte rädd för dessa ord som du har hört, genom vilka Assyriens kungs unga män (hebr. naar) har smädat mig. 7Se, jag ska ge honom en ande [få honom att komma på andra tankar] och han ska höra ett rykte och ska vända tillbaka till sitt land, och jag ska få honom att falla för svärd i sitt eget land.' " [Se vers 37-38.]

Sanheribs hånfulla bud till Hiskia

8Och befälhavaren (hebr. ravshake) återvände och fann Assyriens kung strida mot Livna, för han hade hört att han lämnat Lachish.

[Livna har inte med säkerhet identifierats, men fynd vid utgrävningar i Tell Burna 2015 och på senare år, gör att det kan vara den bibliska staden Livna.]

Tel Burna (bibliska Livna) sett från väst.

9Och han hörde sägas om kung Tirhaka i Kush [nuvarande Etiopien/Sudan]: "Han har kommit ut för att strida mot dig." Och när han hörde det sände han budbärare till Hiskia och sa: 10"Detta ska ni tala till Hiskia, Juda kung, och säga: Låt inte din Gud som du litar på lura dig och säga: 'Jerusalem ska inte ges i den Assyriske kungens hand.' 11Se, du har hört vad Assyriens kung har gjort mot alla länder, genom att helt förstöra dem, skulle du verkligen undkomma? 12Har ländernas gudar befriat dem som min far har fördärvat, Gozan och Charan och Retsef och Edens söner som var i Telashar? 13Var är Chamats kung och Arpads kung och staden Sefarvajims kung, Hena och Iva?"

Hiskias bön till Herren
14Hiskia tog emot brevet från budbärarens hand och läste det, och Hiskia gick upp till Herrens (Jahves) hus och bredde ut det inför Herrens (Jahves) ansikte. 15Och Hiskia bad till Herren (Jahve) och sa:
16"Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), Israels Gud (Elohim) som sitter ovanpå keruberna. Du är Gud (Elohim), du ensam bland alla kungariken på jorden. Du har gjort himlarna och jorden. 17Vänd ditt öra (lyssna noga) Herre (Jahve) och hör (lyssna), öppna dina ögon Herre (Jahve) och se, och hör Sanheribs ord som han har sänt för att håna den levande Guden (Elohim). 18Det är sant Herre (Jahve) att Assyriens kung har ödelagt alla länder och deras mark, 19och har kastat deras gudar i elden, för de är inga gudar utan människohänders arbete, trä och sten, därför har de blivit fördärvade. 20Nu Herre vår Gud (Jahve Elohim), fräls oss från hans hand så att alla kungariken på jorden ska veta (ha intim kunskap om) att du är Herre (Jahve), du ensam."
Herrens svar
21Sedan sände Jesaja, Amots son, bud till Hiskia och sa: "Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim), eftersom du har bett till mig mot Assyriens kung Sanherib, 22är detta ordet som Herren (Jahve) har talat om honom.
Jungfrun dottern Sion
    har föraktat dig och skrattat åt ditt hån,
Jerusalems dotter
    har skakat sitt huvud mot dig.
23Vem har du hånat och hädat?
    Och mot vem har du hävt upp din röst?
Ja du har lyft upp dina ögon högt mot Israels Helige.
24Genom dina tjänare
    har du hånat Herren (Jahve) och sagt:

'Med skaror av mina vagnar
    kommer jag till de höga bergen,
till de innersta delarna av Libanon,
och jag har huggit ner dess höga cedrar,
    och dess utvalda cypresser,
och jag har kommit till hans högsta höjder
    och skogarna med hans fruktbärande fält.
25Jag har grävt [brunnar i avlägsna länder]
    och druckit vatten
och med min fotsula
    har jag torkat upp alla Egyptens floder.'

26Har du inte hört?
    För länge sedan gjorde jag det,
i forna tider skapade jag det,
    nu har jag låtit det ske, det är gjort,
denna befästa stad ska läggas öde
    i en ruinhög.
27Och dina invånare
    har en kort hand (utan makt),
    de är rädda och skamsna,
de är som gräset på fältet
    och som de gröna örterna,
som gräset på taket
    och som ett sädesfält innan det vuxit upp.

28Jag känner (är intimt förtrogen med) ditt sittande
    och ditt gående ut och ditt gående in
    och ditt raseri mot mig.
29På grund av ditt raseri mot mig
    och för att ditt uppror har kommit upp i mina öron,
därför ska jag sätta min krok i din näsa,
    och mitt betsel i dina läppar,
och jag ska vända dig tillbaka
    den väg som du kom.

30Och detta ska vara tecknet för dig [Hiskia]:

Detta år ska ni äta det som är självvuxet,
    och det andra året det som växer upp på samma sätt,
och det tredje året ska ni så och skörda
    och plantera vingårdar och äta dess frukt.
31Och kvarlevan av Juda hus som flydde
    ska igen slå rot neråt och bära frukt uppåt.
32För från Jerusalem ska en kvarleva komma fram
    och från berget Sion de som överlevt.
Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) nitälskan
    ska göra detta.

33Därför säger Herren (Jahve) angående Assyriens kung:

Han ska inte komma till denna stad
    och inte skjuta någon pil där,
inte heller ska han komma framför den med sköld,
    inte kasta upp (bygga upp) en ramp mot den [och inta Jerusalem].
34Samma väg som han kom ska han återvända,
    och han ska inte komma till denna stad
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
35För jag ska försvara denna stad för att frälsa (rädda) den för min egen skull
    och för min tjänare Davids skull."
36Och Herrens (Jahves) ängel (budbärare) gick fram och slog i Assyriens läger 185 000 [soldater], och när man steg upp tidigt på morgonen, se då var alla döda kroppar. 37Så Assyriens kung Sanherib gick därifrån och återvände och bosatte sig i Nineve. 38Och det hände när han tillbad i sin gud Nisrochs hus, att hans söner Adramelech och Sharetser slog honom med svärd [detta skedde 681 f.Kr.], och de flydde till Ararats land. Och hans son Esarchadon regerade i hans ställe.

Herren hör Hiskias bön
1Vid denna tid [omkring 700 f.Kr.] blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amots son, kom till honom och sa: "Så säger Herren: Se om ditt hus, för du ska snart dö och kommer inte att tillfriskna."

[Hiskia hade ingen son som kunde ärva tronen, han behövde se om sitt hus och utse en efterträdare. Den politiska situationen var också mycket instabil eftersom den assyriska armén hotade att inta landet.]

2Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen [bort från tjänare, i avskildhet] och bad till Herren (Jahve). 3Han sa: "Kom ihåg, Herre (Jahve), hur jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Hiskia började gråta bittert. 4Då kom Herrens (Jahves) ord till Jesaja. Han sa: 5"Gå och säg till Hiskia: 'Så säger Herren (Jahve), din fader Davids Gud (Elohim):
Jag har hört din bön,
    jag har sett dina tårar.
Se, jag ska lägga 15 år till din livstid;
6och rädda dig och denna stad
    ur den assyriske kungens hand.
Jag ska beskydda denna stad.' "

Människans ålder är 120 år
På 1960-talet bekräftade vetenskapen att människans livslängd är biologiskt begränsad till 120 år, se 1 Mos 6:3. I en artikel i tidskriften Nature, 9 november 2000, skriver Hayflick (mannen bakom upptäckten på 1960-talet) att åldrande inte är en sjukdom. Han skriver att även om man hittar botemedel till de vanligaste dödliga sjukdomarna i hög ålder (hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och cancer) skulle det bara kunna förlänga livslängden med uppskattningsvis 15 år.



[Tre år senare får Hiskia en son, Manasse. Han är 12 år när han kommer till tronen, se 2 Kung 20:21; 21:1. Rent sekventiellt så kommer vers 21-22 här mellan vers 6-7, jfr 2 Kung 19:7-8, men i det kiastiska mönstret och strukturen är placeringen inte konstig.]

7[Jesaja svarade:] "Och detta ska vara tecknet för dig från Herren (Jahve), att Herren (Jahve) ska göra dessa ting som han har talat. 8Se, jag ska låta skuggan på urtavlan, som har gått ner på Achaz solur, återvända baklänges (gå tillbaka) tio steg." Så återvände solen tio steg, med de steg som den hade gått ner.

9Hiskias, Juda kungs skrift (hebr. michtav, se Ps 16:1) när han hade blivit sjuk och botades från sin sjukdom:
10Jag sa (tänkte): "Vid middagstiden av mina dagar
    ska jag gå till Sheols portar (ingången till underjorden, de dödas plats) [Matt 16:18],
    jag är berövad på resten av mina år."
11Jag sa: Jag ska inte se Herren (Jah – kortformen för Jahve),
    inte ens Herren (Jah) i de levandes land,
jag ska inte se människor
    mer med världens invånare.
12Min boning är uppryckt
    och bortburen från mig som en herdes tält,
som en vävare har jag rullat ihop mitt liv.
    Han ska hugga av mig från trumman,
    från dag till natt ska du göra slut på mig.
13Ju mer jag gör mig själv lik ett lejon ända till morgonen,
    desto mer bryts alla mina ben,
    från dag till natt ska du göra slut på mig.
14Som en tornseglare, en svala,
    skriar (sluddrar) jag, jag muttrar (talar jag lågmält – hebr. hagah) som en duva,
kan inte se uppåt Herre (Adonaj),
    jag är betryckt, var (bli) du min trygghet.

15Vad ska jag säga?
    Han har både talat med mig och han har gjort det,
jag ska gå försiktigt (mjukt)
    alla mina år över bitterheten i min själ.
16Herre (Adonaj) av dessa ting lever människan
    och där finns också livet för min ande,
därför upprättar du mig
    och gör mig levande (upprätta min hälsa och låt mig leva)!
17Se, till min frid (shalom)
    min bittra bitterhet,
men du har i kärlek till min själ
    befriat den från korruptionens bråddjup,
för du har kastat alla mina synder
    bakom din rygg.
18För Sheol (underjorden, de dödas plats) kan inte prisa dig,
    döden kan inte hylla dig,
de som går ner i graven
    kan inte hoppas på din sanning.
19De levande, de levande, de ska prisa dig,
    som jag gör idag.
Barnens fäder
    ska göra din sanning känd (välkänd, intim förtrogen kunskap).
20Herren (Jahve) är redo att frälsa mig.
    Därför ska jag sjunga sånger till stränginstrument
alla dagar i mitt liv
    i Herrens (Jahves) hus.
21Jesaja sa: "Låt dem ta en fikonkaka och lägg den som ett förband (bandage) på bölden och han ska tillfriskna." 22Hiskia frågade: "Vilket är tecknet att jag ska få gå upp till Herrens (Jahves) hus?"

Hiskias fall
1Vid den tiden sände Babels kung Merodach-Baladan, Baladans son, ett brev och en gåva till Hiskia, för han hörde att han blivit sjuk och hade tillfrisknat. 2Och Hiskia blev glad och visade dem sin skattkammare, silvret och guldet och kryddorna och den dyrbara oljan och hela hans vapenhus och allt som fanns bland hans skatter, det fanns ingenting i hans hus eller i hans ägo som Hiskia inte visade dem.
     3Sedan kom Jesaja, profeten, till kung Hiskia och sa till honom: "Vad sa dessa män? Och varifrån kom de till dig?"
    Och Hiskia sa: "De kom från ett avlägset land till mig, ända från Babel."
     4Då sa han: "Vad har de sett i ditt hus?" Och Hiskia svarade: "Allt som finns i mitt hus har de sett, det finns ingenting bland mina skatter som jag inte har visat dem."
     5Då sa Jesaja till Hiskia: "Hör Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) ord: 6Se, dagar ska komma då allt det som finns i ditt hus och som din far har lagt på lager till denna dag, ska föras bort till Babel, inget ska lämnas kvar, säger Herren (Jahve). 7Och dina söner som ska komma från dig, som du ska föda, ska de föra bort och de ska bli betjänter i palatset hos Babels kung."
     8Då sa Hiskia till Jesaja: "Herrens (Jahves) ord, som du har talat, är gott." Vidare sa han: "Eftersom det ska vara frid (shalom, fred och välstånd) och sanning i mina dagar (under min livstid)."

Ps 76

Psalm 76 – Guds triumf

En segersång. Gud beskrivs som en mäktig krigare som förgör Israels fiender. Psalmen har flera kopplingar till Ps 46-48. Inom judendomen reciteras psalmen första dagen under lövhyddohögtiden (sukkot).

Författare: Asaf

Struktur: Hela psalmen följer samma tema där varje rad handlar om Guds seger, de två förekomsterna av det hebreiska ordet selah delar upp psalmen i tre delar:

Del 1, vers 2-4
Del 2, vers 5-10
Del 3, vers 11-13

1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Till stränginstrument. En psalm, en sång, av (till) Asaf.

[Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se 1 Krön 16:5. Hans namn betyder "en som samlar". Han anges som författare till tolv psalmer, se Ps 50 och Ps 73-83. Den grekiska översättningen Septuaginta har också med tillägget: "en sång för assyriern".]
-
2Gud (Elohim) är känd i Juda,
    i Israel är hans namn stort.
3I Salem [Jerusalem] står hans lövhydda
    och hans boningsplats är Sion [tempelberget i Jerusalem, se Ps 48].
4Där bröt han bågens flammor (blixtrande pilar),
    skölden, svärdet och striden (slaget, kriget).

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Pilar, sköld och svärd är metaforer för att Gud avbryter, avslutar allt som står i vägen för fridsriket (tusenårsriket).]

5Strålande är du [Gud],
    majestätisk, mer än berg fulla av byte (föda – hebr. taref).

[Fiendenationer som Assyrien liknas vid berg, se Jes 41:15; Sak 4:7. Kanske är bilden bergen kring Jerusalem där fiendehärar är slagna, se Hes 38:12.]

6De tappra har blivit plundrade, de sover i sin sömn.
    De mäktiga kan inte lyfta (bokstavligt "inte hitta") sina händer.
7Vid din tillrättavisning, o Jakobs Gud (Elohim),
    kastas både hästar och ryttare in i dödens sömn.

8Du är obeskrivligt underbar, ja, det är du verkligen!
    Vem kan stå inför ditt ansikte i din närvaro, när du vredgas?
9Från himlen fick du domen att höras (förkunnar du domen).
    Jorden fruktar och blir stilla,
10när Gud (Elohim) står upp för att döma,
    för att frälsa alla de ödmjuka på jorden.

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

11För människans vrede ska tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig,
    du ska omgjorda dig med kvarlevans vrede.
    [Här finns en koppling till hotet från Assyrien, se Jes 37:4; 14:30.]
12Gör löften till Herren (Jahve), din Gud (Elohim), och uppfyll dem.
    Låt alla runtomkring honom ge hyllning till den Ende som är värd att fruktas (vördas).
13Han hugger av (slår ner, inhägnar) furstarnas ande [övermod, eller släcker deras liv].
    Jordens kungar har (står i) respekt, vördnad inför honom.







Igår

Planer

Stäng  


Parallell