Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - tisdag 25/3

Josua 12-15

Josua 12-15

Besegrade kungar
1Detta är landets kungar som Israels söner slog, och vilkas land de besatte, på andra sidan Jordan mot soluppgången (östra sidan), från Arnons dal till berget Hermon och hela Arava österut.

2Sichon, amoréernas kung [4 Mos 21:21-30; 5 Mos 1:4; 2:24-37; 29:7-8], som bodde i Cheshbon och regerade från Aroer, som är på randen av Arnons dal och mitten av dalen och halva Gilead till floden Jabbok, gränsen för Ammons söner, 3och Arava till Chinrots hav österut och till Aravas hav, Salthavet, österut vägen till Beit Hajeshimot åt söder under Pisgas sluttningar [5 Mos 34:1],

4och gränsen mot Og, Bashans kung, Refaims kvarleva som bodde i Ashtarot och i Edreij, 5och regerade på berget Hermon och i Salcha och i hela Bashan till gränsen mot geshureerna och maachateerna och halva Gilead till gränsen mot Sichon, Cheshbons kung.
     6Mose, Herrens (Jahvehs) tjänare, och Israels söner slog dem och Mose, Herrens (Jahvehs) tjänare, gav det [landet öster om Jordan] som besittning till rubeniterna och gaditerna och halva Manasses stam [4 Mos 32:1-42; Jos 13:8-32].
     7Och dessa är landets kungar som Josua och Israels söner slog på andra sidan Jordan västerut, från Baal Gad i Libanons dal [i norr] till de kala bergen som går upp till Seir [Edom – i söder]. Och Josua gav det till Israels stammar som en besittning efter deras indelning, 8i bergsbygden [centrala höglandet] och i Låglandet [hebr. Shefelah – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] och i Arava och på sluttningarna och i öknen och i söder (Negev). Hettiterna, amoréerna och kanaanéerna, perisséerna, hivéerna och jevusiterrna,
9Jerikos kung – en,
Ais kung som är bredvid Betel – en,
10Jerusalems kung – en,
Hebrons kung – en,
11Jarmots kung – en,
Achishs kung – en,
12Eglons kung – en,
Gezers kung – en,
13Devirs kung – en,
Geders kung – en,
14Chormas kung – en,
Arads kung – en,
15Livnas kung – en,
Adullams kung – en,
16Mackedahs kung – en,
Betels kung – en,
17Tapoachs kung – en,
Chefers kung – en,
18Afeks kung – en,
Sharons kung – en,
19Madons kung – en,
Chatsors kung – en,
20Shimron Merons kung – en,
Achshafs kung – en,
21Taanachs kung – en,
Megiddos kung – en,
22Kedesh kung – en,
Jokneams kung i Karmel – en,
23Dors kung i Dors område – en,
Gojims kung i Gilgal – en,
24Tirtsahs kung 1. [Tirtsah ligger nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah.]
Alla kungarna [var totalt] 31 [som Josua slog, se vers 7].

Landet fördelas (kap 13-24)

Land som återstår att inta
1[Sista delen av boken är också strukturerad som en kiasm med centrum där fördelningen sker i Shilo där tabernaklet står.

A. Introduktion (Jos 13:1-7)
  B. Stammar utanför Kanaan (Jos 13:8-33)
   C. Leviterna (Jos 14:1-5)
    D Hjälten från Kadesh: Kaleb (Jos 14:6-15)
     E. Stamtilldelning – inte Rakels barn: Juda (Jos 15:1-63)
      F. Rachels stamtilldelning: Josef (Jos 16:1-17:18)
       G. Centrum – tilldelning i Shilo: sju stammar får land genom Jahvehs lott (Jos 18:1-10)
      F. Rachels stamtilldelning: Benjamin - bredvid Josef (Jos 18:11-28)
     E. Stamtilldelningar – inte Rakels barn: Simeon (inom Juda) och andra (Jos 19:1-48)
    D. Hjälten från Kadesh: Josua (Jos 19:49-50)
   C. Leviterna (Jos 20:1-21:45)
  B. Stammar utanför Kanaan (Jos 22:1-34)
A. Avslutning (Jos 23:1-24:33)]

Och Josua var gammal och kommen till hög ålder (många år) och Herren (Jahveh) sa till honom: "Du är gammal och kommen till hög ålder (många år) och det återstår fortfarande mycket land att besätta.
2Detta är landet som återstår: Hela filistéernas område och hela geshureerna3från Shichor som är framför Egypten till gränsen mot Ekron norrut som räknas som kanaanéernas, de fem filisteiska ledarna, Gaza och Ashdod och Ashkelon och Gittit och Ekron, även Avim. 4I söder, hela kanaanéernas land och Mera som tillhör sidonierna [Kanaans ättlingar från Tsidon, se 1 Mos 10:15 – från Sidon i nuvarande Libanon] till Afek till amoréernas gräns, 5och gevaleernas land och hela Libanon mot soluppgången från Baal-Gad under berget Hermon till Chamats ingång [i nuvarande södra Syrien, inte så långt från Tell Dan, se Dom 18:28],
6alla invånare i bergsbygden från Libanon till Misrefot-Maim, alla sidonier, dem ska jag driva ut från Israels söner, du ska bara fördela det som ett arv åt Israel som jag har befallt dig. 7Dela nu detta land som ett arv till de nio stammarna och halva Manasse stam."

[De andra två stammarna (Ruben och Gad) och den andra halvan av Manasse hade sin arvedel öster om Jordan, se vers 8-33 och 4 Mos 32.]

Uppdelning av landet öster om Jordan
8Med honom tog rubeniterna och gaditerna emot deras arv som Mose gav dem på andra sidan Jordan österut som Mose, Herrens (Jahvehs) tjänare, gav dem9från Aroer som är på randen av Arnons dal och staden som är mitt i dalen och hela låglandet från Medeva till Divon10och alla Sichons städer, amoréernas kung, som regerade i Cheshbon, till Ammons söners gräns11och Gilead och gränsen mot geshureerna och maachateerna och hela berget Hermon och hela Bashan till Salcha12hela Ogs kungarike i Bashan som regerade i Ashstarot och i Edreij, samma som Refaims kvarleva, för dem slog Mose och drev ut dem. 13Likväl drev inte Israels söner ut geshureerna och inte maachateerna, därför bor inte geshureer och inte maachateer i Israel till denna dag. 14Bara till Levi stam gav han inget arv. Herrens (Jahvehs), Israels Guds (Elohims), eldsoffer [hebr. isheh, se 3 Mos 1:9] är deras arv som Herren (Jahveh) talat till honom.

Ruben
15Och Mose gav till Rubens söners stam efter deras familjer. 16Och deras gräns är från Aroer som ligger på randen av Arnons dal och staden som är mitt i dalen och hela låglandet till Medeva, 17Cheshbon och alla hennes städer som är i låglandet, Divon och Bamot-Baal och Beit-Baal-Meon, 18och Jahats och Kedemot och Mefaat, 19och Kirjatajim och Sivma och Tseret-Shachar i dalens berg, 20och Beit-Peor och Pisgas sluttningar och Beit-Jeshimot, 21och alla städer i låglandet och hela Sichons kungarike, amoréernas kung, som regerade i Cheshbon, som Mose slog med Midjans ledare, Evi och Rekem och Tsor och Chor och Reva, Sichons furstar som bodde i landet, 22och Bileam, Beors son, siaren, slog Israels söner med svärd bland resten av de slagna. 23Och Rubens söners gränser, Jordan är deras gräns. Detta är arvet för Rubens söner efter deras familjer, städerna och dess byar.

Gad
24Och Mose gav till Gads stam till Gads söner efter deras familjer. 25Och deras gräns var Jaazer och alla Gileads städer och hälften av Ammons barns land till Aroer som är framför Rabbah, 26och från Cheshbon till Ramat-Mitspe och Betonim och från Machanajim till Lidvirs gräns, 27och i dalen Beit-Haram och Beit-Nimra och Sukkot och Tsafon och resten av Sichons, Cheshbons kungs, kungarike, vars gräns är Jordan till den yttersta delen av sjön Kinneret bortom Jordan österut. 28Detta är Gads söners arv efter deras familjer, städerna och dess byar. 29Och Mose gav arv till halva Manasse stam och det var för hälften av Manasses söner efter deras familjer.

30Och gränsen var från Machanajim, alla Ogs, Bashans kungs, kungariken, och Jairs byar, som är i Bashan, 60 städer. 31Och halva Gilead och Ashtarot och Edreij, Ogs kungarikens städer i Bashan, var för Manasses son Machirs söner, till hälften av Machirs söner efter deras familjer. 32Detta är arvet som Mose fördelade på Moabs slätt bortom Jordan vid Jeriko österut. 33Men till Levi söner gav Mose inget arv. Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), är deras arv, som han talat till dem.

Leviterna
1Och detta är arvet som Israels söner tog i Kanaans land, som prästen Elazar och Josua, Nuns son, och huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar fördelade till dem, 2med lotten för arvet som Herren (Jahveh) befallt genom Moses hand för de nio stammarna och för den halva stammen. 3För Mose hade gett arvet till de två stammarna och den halva stammen bortom Jordan, men till Levi gav han inget arv bland dem. 4Josefs söner var två stammar, Manasse och Efraim. Och de gav ingen del till leviterna i landet, förutom städer att bo i med öppet land runtomkring för deras boskap och småboskap. 5Som Herren (Jahveh) befallt Mose, så gjorde Israels söner och de fördelade landet.

[Leviterna får inget eget område, bara städer bland de andra stammarna. Leviter kunde dock äga egen mark för sin försörjning, se 4 Mos 35:1-2; Jer 32:8-9; Apg 4:36-37.]

Personlig tilldelning – Kaleb
6[I det kiastiska mönstret hör detta stycke ihop med Jos 19:49-50 där Josua, på samma sätt som Kaleb här, får sin belöning för händelserna vid Kadesh-Barnea.]

Då kom Juda söner nära Josua i Gilgal och Kaleb, Jefunnes son, kenisiten, sa till honom: "Du känner till (är intimt förtrogen med) de ting som Herren (Jahveh) talade till gudsmannen Mose angående mig och dig i Kadesh-Barnea. 740 år gammal var jag när Mose, Herrens (Jahvehs) tjänare, sände mig från Kadesh-Barnea för att bespeja landet och jag kom tillbaka till honom med ord som de var i mitt hjärta. 8Likväl, mina bröder som gick upp med mig fick folkets hjärta att smälta (bli oroligt, fyllt av fruktan), men jag följde helhjärtat min Gud (Elohim). 9Och Mose svor på den dagen och sa: 'Sannerligen, landet som dina fötter har trampat på ska vara ett arv till dig och till dina söner för evigt, eftersom du helhjärtat följde Herren min Gud (Jahveh Elohim).' 10Och nu, se Herren (Jahveh) har bevarat mig vid liv, som han talade, dessa 45 år från den tiden då Herren (Jahveh) talade dessa ord till Mose medan Israel vandrade i öknen. Och nu, jag är idag 85 år. 11Ändå är jag lika stark idag som jag var den dag då Mose sände iväg mig. Som min styrka (kraft) var då så är min styrka (kraft) nu till att strida och till att gå ut och till att komma in. 12Ge mig nu därför dessa berg som Herren (Jahveh) talade om den dagen, för du hörde den dagen hur anakiterna var där och städerna var stora och befästa. Det kommer att vara så att Herren (Jahveh) är med mig och ska driva ut dem som Herren (Jahveh) talade." 13Och Josua välsignade honom och han gav Hebron till Kaleb, Jefunnes son, som ett arv. 14Därför blev Hebron Kalebs, Jefunnes son, kenisitens, arv till denna dag, eftersom han helhjärtat följde Herren (Jahveh), Israels Gud (Jahveh Elohim). 15Tidigare hette Hebron Kirjat-Arba, som var den Arba som var den största mannen bland anakiterna. Och landet hade ro (tystnad, vila) från krig.

[Arba är hebreiska för talet fyra, så Kirjat-Arba är "staden av fyra" eller "Tetrapolis". Det finns olika rabbinska förklaringar till namnet, fyra patriarker är begravda där (Adam, Abraham, Isak och Jakob), fyra matriarker är begravda där (Eva, Sarah, Rebecka och Leah), staden var platsen Abraham utgick ifrån när han bekämpade fyra kungar.]

Leahs son Juda
1[Nu följer uppdelningen för Juda stam. I det kiastiska mönstret beskrivs nu de som inte är Rakels barn, dvs. Juda och Simeon. Stycket hör ihop med det stycke som handlar om Simeon, som inte heller är Rakels barn, se Jos 19:1-48]

Och lotten för Juda söners stam efter deras familjer var till gränsen mot Edom till öknen Tsin söderut till den yttersta gränsen i söder.
     2Och deras södra gräns var från änden av Salthavet (Döda havet), från dess södra vik (mot Negev). 3Och den går söderut längs Akrabims sluttningar och passerar utefter Tsin och går upp söder om Kadesh-Barnea och passerar längs Chetsron och går upp till Adar och vänder mot Karkaa, 4Och den går till Atsmon och vidare till Egyptens bäck och gränsen går ut till havet (Medelhavet). Detta ska vara er södra gräns.
     5Och den östra gränsen är Salthavet (Döda havet) till slutet av Jordan.
    Och gränsen på den norra sidan är från viken (ordagrant: tungan) av havet [Döda havet] vid slutet på Jordan. 6Och gränsen går upp till Beit-Chogla och passerar norr om Beit-Arava och gränsen går till Bohans sten, Rubens son. 7Och gränsen går upp till Devir från Achors dal och norrut och mot Gilgal, det är mittemot Adumims sluttning som är den södra sidan av bäcken, och gränsen passerar längs Ein-Shemesh vatten och går därifrån till Ein-Rogel, 8och gränsen går upp i Hinnoms sons dal till sidan av jevusiterna söderut, det är Jerusalem, och gränsen går upp till toppen på berget som ligger framför Hinnoms dal västerut som är den yttersta gränsen av Refaims dal norrut. 9Och gränsen är dragen från bergets topp till källan med Neftoachs vatten och går ut till städerna på berget Efron och gränsen är dragen till Baalah, det är Kirjat-Jearim [13 km väster om Jerusalem]. 10Och gränsen vänder från Baalah västerut till berget Seir och passerar längs sidan av berget Jearim i norr, det är Chesalon, och går ner till Beit-Shemesh och går vidare till Timnah. 11Och gränsen går till sidan av Ekron norrut och gränsen är dragen till Shikrona och passerar till berget Baalah och går ut vid Javneel och gränsen går ut vid havet (Medelhavet).
     12Och den västra gränsen, Stora havet [Medelhavet] är dess gräns. Detta är gränsen för Juda söner runtomkring efter deras familjer.

13Och till Kaleb, Jefunnes son, gav han en del bland Juda söner i enlighet med Herrens befallning till Josua, Kirjat-Arba, den Arba vars far var Anak, det är Hebron. 14Och Kaleb drev ut Anaks tre söner, Sheshaj och Achiman och Talmaj, Anaks söner. 15Och han gick upp mot invånarna i Devir, Devir hette tidigare Kirjat-Sefer. 16Och Kaleb sa: "Han som slår Kirjat-Sefer och tar det, till honom ska jag ge min dotter Achsa till hustru." 17Och Otniel, Kenaz son, bror till Kaleb, tog det och han gav honom sin dotter Achsa till hustru.
     18Och det skedde när hon kom till honom att hon övertalade honom att be hennes far om ett fält, och hon steg ner från sin åsna och Kaleb sa till henne "Vad behöver du?"
     19Och hon svarade: "Ge mig en välsignelse, eftersom du har satt mig i sydlandet, ge mig därför en vattenkälla." Och han gav henne den Övre källan och den Nedre källan.

20Detta är arvet till Juda söners stam efter deras familjer.

Södra städerna
21Och städerna i de yttersta delarna av Juda söners stam mot gränsen till Edom i söder är:
Kavtsel och Eder och Jagor 22och Kina och Dimona och Adad 23och Kedesh och Chatsor och Itnan, 24Zif och Telem och Bealot 25och Chatsor och Chadata och Keriot och Chetsron, det är Chatsor 26Amam och Shema och Molada 27och Chatsar-Gadda och Cheshmon och Beit-Pelet 28och Chatsar-Shoal och Beer-Sheva och Biziotja, 29Baalah och Ijim och Etsem 30och Eltolad och Chesil och Chorma 31och Tsiklag och Madmanna och Sansanna 32och Levaot och Shilchim och Ajin och Rimmon
    – tillsammans 29 städer med sina byar.
Låglandet
33I Låglandet [hebr. Shefelah – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd]:
Eshtaol och Tsorah [25 km väster om Jerusalem, strax norr om Beit-Shemesh], och Ashna 34och Zanoach och Ein-Gannim, Tappoach och Enam 35Jarmot och Adullam, Socho och Azeka 36och Shaarajim och Aditajim och Gedera och Gederotajim
    – 14 städer med sina byar.
37Tsenan och Chadasha och Migdal-Gad 38och Dilan och Mitspeh [vakttorn – en militär utpost] och Joktel 39Lachish och Botskat och Eglon 40och Kabbon och Lachmas och Kitlish 41och Gederot, Beit-Dagon och Naama och Mackedah
    – 16 städer med sina byar.

Soluppgång från Tell Burna (bibliska Livna). I bakgrunden mot öster syns Jerusalem, Betlehem och Hebron i bergsbygden.

42Livna och Eter och Ashan 43och Jefta (hebr. Jiftach; betyder: "han öppnar", troligtvis vid en dal, jfr med Jos 19:14; 19:27) och Ashna och Netsiv 44och Keila och Achziv och Maresha
    – 9 städer med sina byar.
45Ekron med sina städer och sina byar, 46från Ekron till havet (Medelhavet) allt som fanns vid sidan om Ashdod med sina byar. 47Ashdod, dess städer och dess byar, Gaza, dess städer och dess byar till Egyptens bäck. Det Stora havet [Medelhavet] är dess gräns.
Bergsbygden
48Och i bergsbygden:
Shamir och Jattir och Socho 49och Dana och Kirjat-Sanna, det är Devir 50och Anav och Eshtemo och Anim. 51Och Goshen och Cholon och Gilo
    – 11 städer med sina byar.
52Arav och Roma och Eshan 53och Janom och Beit-Tappoach och Afeka 54och Chumta och Kirjat-Arba, det är Hebron och Tsior
    – 9 städer med sina byar.
55Maon, Karmel och Zif och Jotta 56och Jizreel och Jakdeam och Zanoach, 57Kain, Giva och Timnah
    – 10 städer med sina byar.
58Chalchol, Beit-Tsor och Gedor 59och Maarat och Beit-Anot och Eltekon
    – 6 städer med sina byar.
60Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim och Rabbah
    – 2 städer med sina byar.
Öknen
61I öknen:
Beit-Arava, Middin och Sechacha 62och Nivshan och Saltstaden och Ein-Gedi
    – 6 städer med sina byar.
63Men jevusiterna, Jerusalems invånare, kunde inte Juda söner driva ut, utan jevusiterna bor med Juda söner i Jerusalem till denna dag.






Igår

Planer

Stäng  


Parallell