Parallell - tisdag 9/7
Jes 5-8
Israel – Herrens vingård1[Gud liknar ofta Israel vid en vingård, se Jes 3:14; Ps 80:8-18; Jer 2:21; 12:10; Hes 15:6-8; Hos 10:1. Det är en välkänd metafor som även Jesus använder sig av, se Matt 20:1; 21:33.]
Låt mig sjunga till min älskade (kära vän – hebr. jadid),
en sång till min älskling (hebr. dod) och hans vingård.
Min älskade (hebr. jadid) har en vingård
på ett bördigt berg.
2Han har grävt den
och gjort fritt från stenar
och byggt ett torn i dess mitt
och även huggit ut ett kar (vinpress) där.
Och han förväntade sig att den skulle bära goda druvor,
men den bar vilddruvor [värdelösa druvor].
3Och nu, ni Jerusalems invånare och Juda män,
döm – jag ber er – mellan mig och min vingård.
4Vad mer hade kunnat göras för min vingård,
som jag inte har gjort?
Varför, när jag förväntade att den skulle bära goda druvor,
bar den vilddruvor [värdelösa druvor]?
5Jag ska berätta för dig
vad jag ska göra med min vingård.
Jag ska ta bort dess häck
och den ska bli slukad,
jag ska bryta ner dess mur
och den ska bli nedtrampad.
6Och jag ska lägga den öde,
den ska inte bli beskuren (vinstockarna ska inte skötas om) eller hackad (jorden ska inte bearbetas),
utan det ska komma upp tistlar och törnen.
Jag ska även befalla molnen
att inte regna något regn över den.
7För Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) vingård
är Israels hus,
och Juda män
är hans älskade plantering (som han finner behag i).
Och han sökte efter (väntade på, förväntade) rätt (hebr. mishpat),
men fann blodsutgjutelse (våldsdåd – hebr. mispach),
[han sökte] efter rättfärdighet (hebr. tsedaqah),
men fann ramaskri (rop i nöd/smärta – hebr. tseaqa) [kaos och upplopp].
[Versen inleds med en kiastisk struktur som ramas in av vingård och plantering. Sedan följer två par med ord som låter snarlikt på hebreiskan men har motsatt betydelse. Resten av kapitlet består av sex verop som avslutar denna sektion.]
Första veropet
8Ve dem som sätter (placerar, bygger) hus vid hus,
som lägger fält till fält,
till dess det inte finns mer utrymme,
och man blir tvungen att bo ensam mitt i landet.
[Detta refererar till rika som systematiskt tar över marken, vilket går emot reglerna för ägandeskap, se 3 Mos 25; 4 Mos 26:55. Se även 1 Kung 21:1-3; Mika 2:2. Det första veropet riktar sig nu mot denna elit i Juda som ignorerade rättvisan för egen vinnings skull.]
9I mitt öra... [hör jag] Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot):
Med säkerhet ska många hus bli öde,
även stora och fina (hus) ska sakna någon som bor i det.
10För en vingård på tio plogland [ca 10 tunnland] ska ge en bat [ca 30 liter]
och en chomer med säd [den vikt en åsna kunde bära] ska ge en efa [22-36 liter].
[Den exakta storleken på tio plogland är okänd, men troligtvis är det så stor yta som 10 par oxar hann plöja på en dag. Det kan motsvara den gamla nordiska ytenheten tunnland (som motsvarar den åkeryta som besåddes med en tunna utsäde). Hebr. chamor är åsna, och en chomer den vikt som en åsna kunde bära. I båda fallen är det väldigt dålig avkastning på skörden, bara 10%.]
Andra veropet
11Ve dem som stiger upp tidigt på morgonen,
för att de ska kunna få en stark dryck,
som stannar uppe sent
till dess vinet gör dem upphetsade (berusade). [Ords 23:30]
12Och kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [mindre harpa] och nevel-lyra (hebr. nevel), tamburin och flöjt
och vin finns på deras fester,
men de beaktar (räknar) inte (med) Herrens (Jahvehs) gärningar,
inte heller besinnar de vad han gör med sin hand.
13Därför har mitt folk gått i fångenskap,
i brist på kunskap (intim förståelse),
och deras ärbara män svälter
och skarorna (de många) är drabbade av törst.
14Därför har Sheol (underjorden – de dödas plats) spärrat upp sin hals (ökat sin aptit)
och öppnat sin mun på vid gavel,
och ner går deras stolthet och tumult och kalabalik (massor, skaror, rikedomar – hebr. hamona)
och han som triumferar ibland dem.
15Och människan är nedböjd
och mannen är ödmjukad
och ögonen på de högdragna är ödmjukade.
16Men Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) är upphöjd i rätt,
och Gud (El), den Helige, är helig i rättfärdighet.
17Då ska lamm beta som om de var på sina betesmarker,
och på de fetas övergivna platser ska vandraren äta.
Tredje veropet
18Ve dem som drar överträdelser med linor av fåfänga (svek)
och synd som om det var ett vagnsrep.
19De säger: "Låt honom skynda sig,
låt honom göra sitt arbete med hast,
så att vi ser det,
och låt rådsluten från Israels Helige komma nära,
så att vi får kännedom (kunskap) om det."
Fjärde veropet
20Ve dem som kallar ont gott,
och gott ont.
Som byter ut (förvränger, kastar om betydelsen av) mörker till ljus,
och ljus till mörker,
som byter ut (förvränger, kastar om betydelsen av) bittert till sött
och sött till bittert.
Femte veropet
21Ve dem som är visa i sina egna ögon
och anser sig själva kloka [att de är intelligenta, kan urskilja och förstå].
Sjätte och sista veropet
22Ve dem som är stora vindrickare,
och stridsmän som blandar till starka drycker,
23som rättfärdigar den onde för en muta
och tar bort (vränger) rätten från den rättfärdige.
24Därför, som eldens tunga slukar stubben (det torra gräset)
och som agnarna slukas i flammorna,
så ska deras rot bli rutten
och deras blomning ska flyga bort som damm (gå upp i rök),
eftersom de har förkastat Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots)
undervisning (hebr. Torah) och föraktat Israels Heliges löftesord.
25Därför är Herrens (Jahvehs) vrede upptänd mot hans folk
och han har sträckt ut sin hand emot dem och har slagit dem.
Och bergen skakar
och deras kadaver är som avfall mitt på deras gator.
För allt detta är hans vrede inte bortvänd
utan han sträcker fortfarande ut sin hand.
[Frasen återkommer senare, se Jes 9:12, 17, 21; 10:4.]
26Han ska lyfta upp ett baner för folken i fjärran,
och han ska väsa mot dem från jordens ändar (yttersta gräns),
och se, de ska komma med hast.
27Ingen av dem ska bli trött eller stappla,
ingen ska slumra eller sova,
inte heller ska någons gördel lossna från höften,
ingen rem på en sandal ska gå sönder,
28[på dem] vars pilar är skarpa
och alla bågar spända,
deras hästars hovar ska räknas som flinta,
och deras vagnshjul som en virvelvind.
29Deras rytande ska vara som ett lejons,
de ska ryta som unga lejon,
ja, de ska ryta och ta byte och bära bort det i säkerhet,
och det ska inte finnas någon att befria.
30Och de ska ryta mot dem på den dagen
som rytandet av havet,
och om någon ser på landet,
ska de se mörker och ångest,
och ljuset är mörkt i dess sky.
Jesajas kallelse – Helig, helig, helig
1[Kung Ussia var en god kung i det stora hela och gjorde mycket bra, se 2 Krön 27:2. Dock slutade hans liv i förödmjukelse. Han överskred den gräns som Gud hade satt upp att ingen kung också skulle vara präst – detta skulle inte ske förrän Messias kommer som både var kung och präst. Han blev leprasjuk de sista åren, se 2 Krön 26:20. Profeten Jesaja hade all anledning att vara missmodig och desillusionerad vid kung Ussias död. Dock finns det en högre tron än den mänskliga tronen!]
Det år kung Ussia (hebr. Uzzijaho) dog [ca 740 f.Kr.] såg jag [i en vision] Herren sitta högt och upphöjd på en tron, och släpet av hans mantel uppfyllde templet. 2Ovanför honom stod serafer, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter, och med två flög de. 3Den ene ropade till den andre och sa:
"Helig, helig, helig4Dörrposternas grundvalar skakade inför rösten av den som ropade, och huset blev uppfyllt av rök. 5Då sa jag:
är Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
hela jorden är full av hans
härlighet (tyngd, dignitet) [mättad med hans fullständiga gudsnärvaro]."
"Ve mig [uttryck för intensiv förtvivlan],6Då flög en av seraferna till mig, och i sin hand hade han ett glödande kol som han tagit från altaret med en tång. [Bibeln nämner olika sorters änglar. Serafer är de änglar som hör ihop med eld (det hebreiska verbet för att brinna är saraf). Därför är det logiskt att det är just en seraf som tar ett glödande kol från altaret här.] 7Och han rörde min mun med det och sa: "Se, detta har nu rört dina läppar, din skuld är borttagen, och din synd är helt förlåten."
detta är slutet för mig (jag är redan död),
jag har orena läppar
och jag bor mitt bland ett folk som har orena läppar.
Mina ögon har sett Konungen,
Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)."
8Sedan hörde jag Herrens (Adonais) röst säga: "Vem ska jag sända?
Och vem ska gå för oss [finns det verkligen någon som vill vara vår budbärare]?"
Då svarade jag: "Här är jag, sänd mig!"
[Uttrycket "Här är jag!" (hebr. hineni) har innebörden "jag står till förfogande" eller "jag är beredd att ta ansvar", se även 1 Mos 22:1.]
9Och han sa:
"Gå och säg till detta folk:11Då sa jag: "Herre (Adonai), hur länge?" Han svarade:
Hör ni verkligen,
men förstår ingenting,
och ser ni verkligen,
men uppfattar ingenting.
10Gör detta folks hjärtan feta,
och gör deras öron tunga och förblinda deras ögon.
Annars skulle de se med sina ögon,
och höra med sina öron,
och förstå med sina hjärtan,
och omvända sig och bli helade."
Till dess städerna ligger ödeKrig mot Aram (Syrien)
och utan invånare,
husen är utan människor,
och landet är fullständigt öde.
12Herren (Jahveh) ska driva folket långt bort
och landet ska bli helt övergivet.
[Ordagrant: "och stor är övergivenheten mitt i landet."]
13Om det fortfarande finns ett tält där
ska det förtäras (eldas upp).
Som en terebint eller en ek vars stubbe
finns kvar när det sågats ner,
på samma sätt ska den heliga säden bli en stubbe.
1Det hände under Achaz dagar, son till Jotam, son till Ussia (hebr. Uzzijaho), Juda kung [735-715 f.Kr.], att kung Retsin från Aram (Syrien) [740-733 f.Kr.] och kung Peqach, son till Remaljaho, från Israel [Nordriket, 752-732 f.Kr.] gick upp till Jerusalem för att kriga mot det. [2 Kung 16:5-18; 2 Krön 28:16-21]
2Och det blev berättat för Davids hus [kung Achaz och hela hans kungahus] och man sa: "Aram har lägrat sig i Efraim." Då började hans [Achas] hjärta, liksom hans folks hjärtan, att skaka, som träden i skogen skakar när det blåser.
3Sedan sa Herren (Jahveh) till Jesaja: "Gå ut nu och möt Achaz, du och Shear Jashov [som betyder: 'en kvarleva ska återvända'], din son vid slutet av akvedukten [2 Kung 18:17] vid den övre dammen, på huvudvägen vid Valkarfältet [plats där textilier tvättades och torkades], 4och säg till honom: Var vaksam (skydda och bevara dig själv) och var stilla (lugn, tyst). Du ska inte frukta och inte bli försagd för dessa två stubbar med pyrande eld, på grund av den brinnande vreden hos Retsin från Aram, inte heller för Remaljahos son. 5Eftersom Aram har planerat att skada dig, tillsammans med Efraim och Remaljahos son, och säger: 6'Låt oss gå upp mot Juda, terrorisera dem och dela upp dem för oss själva, och utse Tabeels son till kung i dess mitt', 7därför säger Herren, Herren (Adonai Jahveh):
Det ska inte inträffa (ska; ordagrant: "resa sig"),10Herren talade ytterligare till Achaz [kungen över Juda] och sa: 11"Begär ett tecken från Herren (Jahveh) din Gud (Elohim). Begär det nerifrån djupet (Sheol) eller uppifrån höjden" [Gud uppmanar honom att begära något utöver det vanliga, han får fråga efter något mirakulöst. Gud vill att han väljer honom.]
det ska inte ske.
8För Damaskus är Arams huvud och Damaskus huvud är Retsin. Innan 65 år har gått ska Efraim brytas ner och inte vara ett folk.
9Efraims huvud är Samarien och Samariens huvud är Remaljahos son. Om du inte har tro ska du inte erfara det."
12Men Achaz svarade: "Jag vill inte fråga eller pröva Herren (Jahveh)." [Detta var en falsk ödmjukhet, den egentliga orsaken var att han redan hade slutit förbund med Assyrien och deras gudar. Allt silver och guld i templet hade han skickat dit som en gåva för att de skulle beskydda honom. Han hade även offrat sin egen son till avgudar, se 2 Kung 16:1-9.]
13Då sa Jesaja: "Lyssna nu noga, Davids ätt [kung Achaz och hela hans kungahus]! Är det inte illa nog att ni prövar människors tålamod [med förtryck och tyranni], ska ni också pröva min Guds tålamod [med hyckleri, avgudadyrkan och otro]? 14Därför ska Herren (Adonai) själv ge er ett tecken: Se, jungfrun (den unga ogifta kvinnan – hebr. almah) [som ännu inte varit med någon man] ska bli havande och föda en son, och [hon] ska ge honom namnet Immanuel (Gud med oss).
[I den hebreiska tankevärlden har profetior flera uppfyllelser. I sin samtid syftar detta ord på att en ung kvinna ska få en son, och innan pojken blivit mer än 2-3 år gammal kommer fienderna att ha besegrats av Assyrien. Inom judendomen blev denna vers också en profetia om kung Hiskias födelse, och även om en framtida Messias. Matteus kopplar denna profetia tydligt till Jesus och citerar Septuaginta (den grekiska översättningen av GT) som använder gr. parthenos som betyder oskuld, se Matt 1:23.]
15Smör (ost, tjock mjölk – hebr. chema) och honung [den vanliga födan för små barn] ska han äta tills han förstår (när han vet) att vägra det onda och välja det goda [5 Mos 1:39]. 16Innan pojken förstår att vägra det onda och välja det goda, ska landet med två kungar, som du fruktar (är rädd för), bli övergivet. 17Herren (Jahveh) ska ge sådana dagar över dig, och över ditt folk och över dina fäders hus, som aldrig har kommit sedan dagen då Efraim skildes från Juda, kungen från Assyrien."
18På den dagen ska Herren (Jahveh) vissla på [kalla på, se Jes 5:26] sin fluga vid Nilens källor i Egypten och biet i Assyriens land. [Singular för fluga och bi används, vilket visar att det i sig inte är en hel armé utan något som irriterar. Metaforerna är väl valda, för assyrierna som symboliseras av ett bi var mycket mäktigare och farligare än egyptierna som symboliseras av en fluga.] 19Sedan ska de komma, allesammans [både flugor och bin – egyptier och assyrier], och ska bygga sina bon i de djupa flodfårorna (wadis) och i klippskrevorna och i törnbuskarna och i alla vattenhål. 20På den dagen ska Herren (Adonai) raka, med en rakkniv från andra sidan floden, med kungen från Assyrien, huvudet och håret på benen och även klippa av skägget.
21På den dagen ska det ske att en man ska bakbinda en kalv och två får, 22och från den rikliga mjölkmängden som de ger, ska han äta gräddmjölk (fet mjölk, smör, ost), för alla som är kvar i landet ska äta gräddmjölk (smör, ost) och honung. 23På den dagen ska det bli så att på varje plats där det fanns 1 000 vinrankor (värda) 1 000 silver shekel [11,5 kg] ska det (istället) växa tistel och törne. 24Med pil och båge ska man komma dit, eftersom landet ska vara tistel och törne. 25På alla kullar som sköttes med hackan, ska du inte längre gå av rädsla för tistel och törne. Istället ska det vara (en plats) för betande oxar och kringströvande får.
1Sedan sa Herren (Jahveh) till mig: "Ta dig en stor lertavla och skriv på den med människors skrift (så som människor bruka skriva):
Påskynda förstörelsen – bytet hastar! [Hebr. maher shalal hash-baz.]2Och jag tog mig pålitliga vittnen att skriva, Uria, prästen, och Sakarja (hebr. Zecharjaho), son till Jeverechjaho." 3Sedan gick jag till profetissan och hon blev gravid och födde en son. Då sa Herren (Jahveh) till mig: "Ge honom namnet Maher Shalal Hashbaz [betyder: 'Påskynda förstörelsen, bytet hastar', se vers 1].
[Profetissan antas vara Jesajas hustru. Förutom denna icke namngivna kvinna är det bara fyra kvinnor som kallas profetissor i GT: Mirjam, Moses syster (2 Mos 15:20); Deborah (Dom 4:4); Huldah (2 Kung 22:14; 2 Krön 34:22) och Noadjah (Neh 6:14).]
4För innan barnet ska ha kunskap att ropa 'min far' eller 'min mor' ska Damaskus rikedom och Samariens byte bäras bort före (framför) Assyriens kung."
5Sedan talade Herren (Jahveh) vidare till mig och sa:
6"Eftersom detta folk har vägrat Shilos vatten [från Gichonkällan via Hiskias tunnel till Siloamdammen i Jerusalem, se Joh 9:7]11För Herren (Jahveh) talade detta till mig med en stark hand, och förmanade mig att jag inte ska vandra på detta folks vägar och sa:
som flyter mjukt (stillsamt),
och gläder sig [istället] med Retsin [Syriens kung, se Jes 7:1]
och Remaljahos son [Samariens kung Peqach, se Jes 7:1],
7därför (ska ni) se hur Herren (Adonai) kommer över dem
med vatten – mäktigt och starkt – som från floden [Eufrat, när den svämmar över på våren],
nämligen Assyriens kung och all hans härlighet [Jes 7:20],
och han ska översvämma alla kanaler
och gå över alla flodbankar.
[Den assyriske kungens armé liknas vid vattenmassor. Genom hela Bibeln används hav och vatten som symboler på folk, människomassor, länder och språk, se Ps 124:4-5; Upp 17:15.]
8Och han ska svepa genom Juda med översvämning,
när han drar igenom ska han nå även (ända upp) till nacken,
hans utsträckta vingar ska fylla bredden av ditt land
Immanuel (Gud med oss)."
9Gör uppror ni folk och ni ska slås i spillror,
ge ert öra (lyssna) alla avlägsna länder,
omgjorda er [gör er redo för strid] men ni ska slås i spillror,
omgjorda er [gör er redo för strid] men ni ska slås i spillror.
10Rådslå tillsammans och det ska bli till intet,
tala ord och de ska sakna substans (ordagrant inte vara stående),
för Gud är med oss (hebr. ki immanu-El).
12Säg inte konspiration (sammansvärjning)18Se, jag och barnen som Herren (Jahveh) har gett mig ska vara som ett tecken och väcka förundran i Israel, från Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som bor på berget Sion [tempelberget i Jerusalem].
om allt som detta folk kallar konspiration (sammansvärjning),
frukta inte heller för det som de fruktar,
räkna det inte som förskräckande.
13Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) ska ni hålla helig,
och låt honom vara den ni vördar
och låt honom vara den ni fruktar.
14Han ska vara er helighet,
men en stötesten [som de snubblar på] och en klippa till anstöt
för Israels båda hus
och en fälla och en snara för Jerusalems invånare.
15Många av dem ska snubbla
och falla och bryta (skada) sig
och bli snärjda och bli tagna (fångade).
16Kapsla in vittnesbördet,
försegla undervisningen bland mina lärjungar.
17Och jag ska vänta på Herren (Jahveh),
som gömmer sitt ansikte för Jakobs hus,
och jag ska skåda efter honom.
En framtida upprättelse – Messias (8:19-11:9)
19Och när de säger till dig: "Rådfråga andarna [demonerna] och familjeandarna [släktdemonerna], som piper och som muttrar, ska inte ett folk söka sin Gud (Elohim)? Ska de rådfråga de döda för de levandes räkning, 20till undervisning och till vittnesbörd?" Säkerligen ska de tala enligt detta ord, som inte har något ljus. 21Och de [som sökt i det ockulta istället för Gud] ska gå genom det [landet] hårt pressade och hungriga. Och det ska ske att när de blir hungriga ska de bli rasande och förbanna sin kung och sin Gud (Elohim) [Ps 5:2; 68:24; Upp 16:9, 11, 21]. Och vare sig de tittar uppåt [mot himlen] 22eller tittar ner mot jorden, ska de se ångest och mörker, ångestens dysterhet och drivas ut i tjockt mörker [Jer 23:12; Ords 1:27].
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > ❻ Parallell
