Halvbibel - onsdag 14/1
3 Mos 14,
Matt 10:1-23
3 Mos 14
Rening från hudsjukdomar 1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
2Detta är undervisningen för den som lidit av svampinfektionen (möglet – hebr. tsaraat) under dagarna för hans rening. Han ska föras till prästen, 3och prästen ska komma ut från lägret och se på (undersöka) och se om fläcken med svampinfektion (mögel) är botad från svampinfektionen (möglet). 4Sedan ska prästen befalla att man tar till den som blivit ren, två fåglar, levande och rena och cederträ och karmosinröd färg [hebr. toleah – färgämnet från den torkade kroppen av honan av masken coccus ilicis, se [Ps 22:6]] och isop. 5Och prästen ska befalla att en av fåglarna dödas i ett lerkärl över rinnande vatten. 6Sedan ska han ta den levande fågeln och cederträet och det röda och isopen och ska doppa det och den levande fågeln i blodet från fågeln som dödades över det rinnande vattnet. 7Och han ska stänka det sju gånger över den som blivit fri från svampinfektionen (möglet) och han ska förklara honom ren och ska låta den levande fågeln flyga iväg över det öppna fältet (ordagrant över fältets mun).
8Och den som har blivit ren ska tvätta sina kläder och raka av allt sitt hår och tvätta sig själv i vatten så att han blir ren, och därefter ska han komma in i lägret och ska stanna utanför sitt tält i sju dagar. 9Men på den sjunde dagen ska han raka av allt sitt hår och sitt skägg och sina ögonbryn, allt hår ska han raka av, och han ska tvätta sina kläder och han ska tvätta sin kropp och han ska vara ren. 10På den åttonde dagen ska han ta två felfria lamm av hankön och ett lamm av honkön som är årsgammalt och felfritt, och tre tiondelars [av ett efa mått] av fint mjöl för ett matoffer blandat med olja och ett mått olja [0,3 liter]. 11Och prästen som ska göra honom ren ska ställa fram mannen som ska bli ren och dessa ting inför Herrens (Jahvehs) ansikte vid dörren till mötestältet. 12Och prästen ska ta ett av lammen av hankön och offra det som ett skuldoffer och måttet av olja och vifta dem som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 13Och han ska slakta lammet på platsen där han ska döda syndoffret och brännoffret, på en helig plats, för liksom syndoffret är prästens så är även skuldoffret. Det är högheligt. 14Och prästen ska ta en del av blodet från skuldoffret och prästen ska stryka det på den högra örsnibben på honom som ska bli ren och på tummen på hans högra hand och på stortån på hans högra fot. [[3 Mos 8:23]] 15Och prästen ska ta en del av oljan och hälla den i sin vänstra handflata, 16och prästen ska doppa sitt högra finger i oljan som är i hans vänstra hand och ska stänka av oljan med sitt finger sju gånger inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 17Och resten av oljan som är i hans hand ska prästen stryka på den högra örsnibben på honom som ska bli ren och på tummen på hans högra hand och på stortån på hans högra fot ovanpå blodet från skuldoffret. 18Och resten av oljan som är i prästens hand ska han hälla över huvudet på honom som ska bli ren och prästen ska bringa försoning för honom inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
19Och prästen ska offra syndoffret och bringa försoning för honom som ska bli ren från sin orenhet och efteråt ska han döda brännoffret. 20Och prästen ska offra brännoffret och matoffret ovanpå altaret och prästen ska bringa försoning för honom och han ska vara ren.
21Och om han är fattig och inte kan ge så mycket då ska han ta ett lamm som skuldoffer som ska viftas för att bringa försoning för honom och en tiondels fint mjöl blandat med olja som ett matoffer och ett mått olja. 22Och två turturduvor eller två unga duvor som han har möjlighet att ge, och den ena ska vara till syndoffer och den andra till brännoffer.
23Och han ska föra fram dem till prästen på den åttonde dagen för sin rening, till dörren på mötestältet inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 24Och prästen ska ta lammet till skuldoffer och måttet med olja och prästen ska vifta dem som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 25Och han ska döda lammet till skuldoffer och prästen ska ta en del av blodet från skuldoffret och stryka det på den högra örsnibben på honom som ska bli ren och på tummen på hans högra hand och på stortån på hans högra fot. 26Och prästen ska hälla av oljan i handflatan i sin vänstra hand, 27och prästen ska stänka med sitt högra finger en del av oljan som är i hans vänstra hand sju gånger inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 28Och prästen ska ta av oljan som är i hans hand och stryka på den högra örsnibben på honom som ska bli ren och på tummen på hans högra hand och på stortån på hans högra fot ovanpå platsen med blodet från skuldoffret. 29Och resten av oljan som är i prästens hand ska han hälla över huvudet på honom som ska bli ren och prästen ska bringa försoning för honom inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
30Och han ska offra den ena turturduvan eller unga duvan, vilket han kan ge, 31efter vad han har möjlighet att ge, den ena som syndoffer och den andra som brännoffer tillsammans med matoffret, och prästen ska bringa försoning för honom som ska bli ren inför Herrens (Jahvehs) ansikte. 32Detta är undervisningen om den som är drabbad av svampinfektion (mögel), vars hand inte har möjlighet att ge det som (egentligen) krävs för att bli ren.
Rening från mögel på husets väggar
33[På samma sätt som textilier och kläder kunde drabbas av mögel ([3 Mos 13:47-59]), kunde även husets väggar drabbas.]
Och Herren (Jahveh) talade till Mose och till Aron och sa:
34När ni kommer till Kanaans land som jag ska ge er som en besittning, och jag lägger fläckar av mögel (svampinfektion) på ett hus i landet för er besittning, 35och den som äger huset ska komma och berätta för prästen och säga: "Det ser ut som om det är fläckar i mitt hus."
36Då ska prästen befalla att man tömmer huset innan prästen går in och ser (undersöker) fläckarna, så att allt som finns i huset inte blir orent, och därefter ska prästen gå in och se på (undersöka) huset. 37Och han ska se på (undersöka) fläckarna, om fläckarna finns på väggarna i huset med ihåliga stråk, grönaktiga eller rödaktiga, som ser ut att vara fördjupningar i väggen, 38då ska prästen gå ut från huset till husets dörr och stänga (låsa) huset sju dagar. 39Och prästen ska komma tillbaka den sjunde dagen och ska låsa upp (öppna) och se (undersöka) om fläckarna har spridit sig på husväggarna. 40Då ska prästen befalla att man tar bort stenarna som fläcken finns på och man ska kasta dem på en oren plats utanför staden. 41Och han ska se till att huset blir skrapat inuti runt omkring och de ska hälla ut det lösa materialet [putsen] som de skrapat bort utanför staden på en oren plats. 42Och de ska ta andra stenar och sätta på platsen för dessa stenar och han ska ta annat murbruk och ska putsa (bokstavligt plåstra om) huset.
43Och om fläckarna kommer tillbaka igen och visar sig i huset efter det att han har tagit bort stenarna och efter att han har skrapat huset och efter att det är putsat, 44då ska prästen komma och se (undersöka) och se om fläckarna har spridit sig i huset. Det är ett frätande mögel (svampinfektion) i huset. Det är orent. 45Och han ska bryta ner huset, dess stenar och dess timmer och allt murbruk från huset, och han ska bära bort det utanför staden till en oren plats. 46Dessutom ska den som har gått in i huset medan det varit stängt (låst) vara oren till kvällen. 47Och den som ligger i huset ska tvätta sina kläder och han som äter i huset ska tvätta sina kläder.
Ritualer för rening från mögel på husets väggar
48Och om prästen kommer in och ser på (undersöker) den och ser att fläcken inte har spridit sig i huset efter att huset blivit putsat, då ska prästen förklara huset rent eftersom fläcken är botad. 49Och för att rena huset ska han ta två fåglar och cederträ och karmosinröd färg [hebr. toleah – färgämnet från den torkade kroppen av honan av masken coccus ilicis, se [Ps 22:6]] och isop. 50Och han ska döda en av fåglarna i ett lerkärl över rinnande vatten. 51Och han ska ta cederträet och isopen och den karmosinröda färgen och den levande fågeln och ska doppa det i blodet från fågeln som dödades och i det rinnande vattnet och stänka det på huset sju gånger. 52Och han ska rena huset med blodet av fågeln och med det rinnande vattnet och med den levande fågeln och med cederträet och isopen och den karmosinröda färgen. 53Men han ska låta den levande fågeln flyga ut ur staden till det öppna fältet (ordagrant: över fältets mun) och bringa försoning för huset och det ska vara rent.
Sammanfattning
54Detta är undervisningen om alla sorters plågor (sjukdomar) med svampinfektion (mögel) och fjällighet, 55och för mögel (svampinfektioner) på kläder och på hus, 56och om upphöjningar och om fjällningar och om ljusa fläckar, 57för att instruera om när (vilken dag) det är orent och när det är rent. Detta är undervisningen om mögel (svampinfektion – hebr. tsaraat).
Matt 10:1-23
De tolv apostlarna
1[Fram till nu hade lärjungarna mest följt med Jesus, lyssnat till honom och sett honom hela människor. Nu kallas tolv av dem att inte bara vara lärjungar och efterföljare utan apostlar som betyder budbärare, representanter eller ambassadörer.]
Och han kallade till sig sina tolv lärjungar [efter en natt i bön, se [Luk 6:12]] och gav dem makt (auktoritet) över orena andar, så att de [därför både] kunde driva (kasta) ut dem och bota (hela, behandla – gr. therapeuo) varje [kronisk obotlig] sjukdom och varje svaghet (skröplighet) [i form av krämpor och besvär]. 2Detta är namnen på de tolv apostlarna: först Simon, som kallas Petrus,
och Andreas, hans bror,
[sedan] Jakob, Sebedeus son,
och Johannes, hans bror,
3Filippus
och Bartolomeus [Bartolomaios, hebreiskt namn, "Talmais son". Det är troligtvis samma person som Natanael som nämns tillsammans med Filippus, se [Joh 1:45-49]. I så fall kom han från Kana, se [Joh 21:2]],
Tomas [hebreiskt ord som betyder "tvilling", se [Joh 11:16; 20:24-29]]
och Matteus, tullindrivaren (publikanen) [författaren av detta evangelium],
Jakob, Alfeus son,
och Taddeus [Judas, inte Iskariot],
4Simon "den hängivne" (fanatikern, ivraren, nationalisten, seloten) [ordagrant "Simon kananaios", den arameiska motsvarigheten till den grekiska termen seloten, båda orden betyder "den hängivne, ivrige, fanatiske", kan även antyda att han var med i den judiska motståndsrörelsen mot Romarriket innan han blev en Jesu lärjunge]
och Judas Iskariot, han som skulle utlämna (förråda) honom.
[Matteus nämner apostlarna parvis, vilket överensstämmer med att de sändes ut "två och två", se [Mark 6:7]. Tre grupper framträder när apostlarna räknas upp. Simon, Filippus och Jakob nämns alltid som första namn i varsin grupp, se [Mark 3:16-19; Luk 6:13-16; Apg 1:13].]
Jesus instruerar och sänder ut apostlarna
5[Den följande undervisningen som Jesus ger sina lärjungar, vers 5-42, är det andra av de fem tal som Matteus återger.]
Jesus sände ut (gr. apostello) dessa tolv och befallde dem: "Gå inte in på hedningarnas vägar [område] eller in i någon samarisk stad. [Samarierna var ättlingar till de tio nordliga stammarna. Den samaritiska trosinriktningen följde en snarlik version av Torah där templets plats var Gerizim, inte Jerusalem, se [Joh 4:4-9].] 6Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus.
[Det första missionsuppdraget var riktat till judarna, som är Guds fysiska och synliga folk här på jorden, se [Ef 2:14]. Efter Jesu uppståndelse utvidgades kallelsen till alla folkslag i världen, se [Matt 28:19]. Israeliterna liknas vid får som gått vilse, lärjungarna kallas att vara herdar som pekar på att himmelrikets Konung, Jesus, är nära.]
7På er väg fram förkunna (proklamera) att himmelriket (himlarnas kungarike) är nära. 8Bota sjuka (svaga, kraftlösa), väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut demoner. Fritt har ni fått, fritt ska ni ge (ge som gåva, fritt, utan att begära någon betalning eller gentjänst för det ni själva har fått som gåva).
9Ta inte med (ordagrant "införskaffa inte", dvs. ni behöver inte förbereda och fördröja er avfärd genom att samla in) guld, silver eller [ens] koppar [-mynt, den lägsta valören] i era bälten [som ofta var en tyggördel med veck där man förvarade sina pengar]. 10Ta inte med en lädersäck [med proviant och packning] för resan, inte två livklädnader, inte [ett extra par] sandaler eller stav. För arbetaren är värd sin mat [försörjning].
11När ni kommer in i en stad eller by, sök noga efter vem som är värdig (lämplig, passande), och stanna där [i det huset] tills ni går vidare. 12När ni kommer in i ett hus, så hälsa det. [Fridshälsningen var antagligen: "Frid vare med er!", se [1 Sam 25:6]. Även Jesus hälsade lärjungarna med den frasen i övre rummet, se [Joh 20:19].] 13Om huset är värdigt [vilket det var om de välkomnade de två apostlarna och deras budskap], ska den frid ni tillönskar komma över det. Men om det inte är värdigt, ska er frid vända tillbaka till er. 14Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. 15Jag säger er sanningen, det kommer att vara lindrigare för Sodoms och Gomorras regioner [[1 Mos 19:1-29]] på domens dag än för den staden.
[Judarna ansåg att hedniska områden var befläckade och även marken orenad. Ortodoxa judar skakade därför demonstrativt av dammet från sina kläder och sandaler när de återvände till det heliga landet från en resa till icke-judiska områden. Jesus använder nu samma symbolik och jämställer en judisk stad i Galileen, som inte ville veta av lärjungarna, med en hednisk stad. Denna uppmaning från Jesus verkar praktiseras även senare, se [Apg 13:51; 18:6].]
Kommande förföljelse
16[När de nu blev utsända i Galileen var det ingen direkt förföljelse, men Jesus förbereder dem på vad som ska komma längre fram. Orden gäller även i dag för en Jesu lärjunge som sänds ut på hans uppdrag:]
Se, jag sänder iväg (sänder ut) er som får mitt ibland [omringade av] vargar. Var därför kloka (smarta, insiktsfulla, eftertänksamma, skarpsinniga) [listiga, diskreta och vaksamma] som ormar och oskyldiga (ordagrant: ouppblandade – dvs. rena) [oförfalskade och känsliga] som duvor [utan baktankar]. [[Luk 10:3; Rom 16:19; Apg 20:29]]
[I sin undervisning använder Jesus fyra olika djur som alla har särpräglade karaktärsdrag. Fåret och vargen är välkända bilder, se [Matt 7:15; Joh 10:11-12; Apg 20:29]. Ormen (som introduceras i [1 Mos 3:1]) var listig och sådde in tvivel som fick människan på fall. Med sin kluvna tunga förknippas den ofta med talet och tungans makt ([Jak 3:8-10]). Bland människor som likt vargar rovlystet vill gå till angrepp ([Matt 7:15]), ska de troende vara som ormar, dvs. ifrågasätta ideologier och tänkesätt som inte är från Gud och skapa tvivel kring falska föreställningar. Men allt detta ska ske på ett oskyldigt och rent sätt, inte på världens sätt. Paulus är helt i linje med detta när han tar upp och talar om att riva ner fästen och rasera tankebyggnader och varje hög mur som reser sig upp mot kunskapen om Gud, se [2 Kor 10:3-5].]
17Var ständigt på er vakt för människorna, de ska dra er inför domstolar, och i sina synagogor ska de prygla (piska, slå) er. 18Ni ska föras inför ståthållare och kungar på grund av mig, vilket resulterar i att ni får vittna [berätta om mig] för (inför) dem och hedningarna. 19När de överlämnar (förråder) er, oroa er inte för vad ni ska tala och hur ni ska tala det. Det kommer att ges åt er just i den stunden, 20och då är det inte ni som talar, utan er Faders Ande som talar genom er. [Här används gr. laleo som handlar om att tala med en hörbar röst, jfr med gr. lego som mer handlar om att frambringa ord och meningar.]
21En bror ska utlämna (förråda) sin [egen] bror till döden, och en far sitt [eget] barn (en familjemedlem). Barn ska resa sig upp mot sina föräldrar och döda dem. 22Ni ska bli hatade av alla [människor från alla kategorier och samhällsklasser, även i nära relationer] på grund av mitt namn, men den som står fast (behåller fältet, står kvar med oförminskad tro) till slutet ska bli frälst (räddad, befriad, helad, trygg, bevarad). 23När man förföljer er i en stad (ordagrant: ´den här staden´), så fly till en annan. Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Ni hinner inte igenom Israels städer, förrän Människosonen kommer.
[Verserna 17-23 handlar om förföljelse. Som ofta med det profetiska kan det finnas flera uppfyllelser; dels i närtid, men även i en mer avlägsen framtid. I Apostlagärningarna beskrivs hur församlingen förföljs, se [Apg 7:58; 8:1; 9:25]. Den sista delen "förrän Människosonen kommer" (som bara återfinns i Matteusevangeliet) är inte entydigt definierat. Det finns olika tolkningar, några av dem är:
• Att Jesus "kommer i närtid" och hinner ikapp lärjungarna när han sedan själv går ut ([Matt 11:1]), på liknande sätt som när han sände ut de sjuttiotvå till varje stad han skulle komma till ([Luk 10:1]).
• Att han "kommer i härlighet" och visar sig för lärjungarna ([Matt 17:1-2]).
• Jesu uppståndelse då han "kommer till Fadern".
• Den helige Andes utgjutande på pingstdagen, se [Joh 1:16-17].
• I [Matt 24:9-10] och [Luk 21:12-19] används liknande formuleringar om förföljelse som här innan Jesu förutsägelse om templets förstörelse 40 år senare ([Luk 21:20-22]), då han "kommer med dom" över Jerusalem.
• Både före och efter omnämnandet om förföljelsen i detta tal nämner Jesus även om den slutgiltiga domen (vers 15, 28, 32), i så fall kan det syfta på "hans andra tillkommelse" ([Matt 16:28; 24:14]) – att det då fortfarande finns människor kvar i dessa byar och städer i Israel som inte har tagit emot Jesus som Messias och sin Frälsare.
• En referens till att missionen i Israels städer (bland judarna) kommer att pågå ända tills han kommer tillbaka.
Oavsett exakt betydelse är poängen ändå klar. Förföljelsen skulle inte kunna stoppa missionen. Snarare skulle den tvärtom leda den in på nya vägar och sprida evangeliet.]
Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)