
Paulus resa till Korint via Makedonien.
1[Paulus beger sig nu till Korint via Makedonien, troligen genom städerna Filippi, Thessalonike och Berea. Det var allvarliga problem i församlingen i Korint och under tårar hade Paulus skrivit ett brev som han skickat med Titus, se [2 Kor 2:3]. Detta brev finns inte bevarat och verkar ha skrivits mellan Första och Andra Korintierbrevet. Paulus kan inte vänta på att Titus kommer tillbaka till Efesos, utan beslutar sig för att möta honom på vägen för att höra hur det gått.]
När oroligheterna [i Efesos] hade lagt sig, kallade Paulus till sig lärjungarna och tröstade och uppmuntrade dem. Sedan tog han farväl och begav sig till Makedonien.
[Paulus tar kustvägen norrut och stannar till i Troas och letar efter Titus, se [2 Kor 2:12]. Han fortsätter och möter honom sedan i Makedonien, antagligen i Filippi eller Thessalonike, se [2 Kor 7:5-16].]
2Han reste genom Makedonien och talade många uppmuntrande ord till syskonen (bröderna och systrarna i tron). Därefter kom han till Grekland. [Grekland är det mer folkliga namnet på den romerska provinsen Achaia, se [Apg 18:12; 19:21].] 3Där [i församlingen i Korint] blev han kvar i tre månader.
[Det är under denna period som Romarbrevet skrivs. Brevet skickas med Paulus kvinnliga medarbetare Febe som var verksam i församlingen i Korints södra hamnstad Kenkrea, se [Rom 16:1-2]. I Romarbrevet hälsar Paulus också speciellt till Prisca och Aquila, se [Rom 16:3]. Kejsar Claudius har dött år 54 e.Kr. och efterträtts av Nero, vilket gjort det möjligt för de två makarna, som Paulus lärt känna i Korint och därefter tagit med sig till Efesos, att återvända till Rom.]
När Paulus sedan skulle avsegla mot Syrien hade judarna planerat ett attentat mot honom, och han bestämde sig då för att resa tillbaka [samma väg han kommit] genom Makedonien.
[Det är vår och snart påsk, se [Apg 20:6]. Eftersom många judar skulle åka till Jerusalem planerade man kanske att döda Paulus under båtresan. På grund av hoten ändrar Paulus sin plan och tar landvägen, vilket inte heller kan ha varit helt riskfritt med tanke på den stora summa insamlade pengar man hade med sig till Jerusalem, se [Rom 15:25-26]. Det kan vara en av anledningarna till att man tar med sig sju representanter från flera olika församlingar. En annan orsak är att man vill ha flera vittnen som kan intyga att allt gått rätt till så att Paulus inte kan misstänkas för förskingring.]
På väg mot Jerusalem
4De [sju representanterna från församlingarna som samlat in medel till Jerusalem och] som reste med Paulus var: Sopater (gr. Sopatros), son till Pyrrhus från Berea,
[Om Sosipater, som omnämns i [Rom 16:21], är samma person representerade han församlingen i Korint.]
Aristarchus (gr. Aristarchos) och Secundus (gr. Sekondos) från Thessalonike,
[Aristarchus hade också varit med Paulus i Efesos, se [Apg 19:29; 27:2; Kol 4:10].]
Gaius (gr. Gaios) från Derbe och Timoteus (gr. Timotheos) [från Lystra],
[Båda var från södra Galatien, se [Apg 16:1]. Timoteus reste med Paulus på både andra och tredje resan.]
Tychikus (gr. Tuchikos) och Trofimus (gr. Trofimos) från [den romerska provinsen] Asien.
[Tychikus var en medarbetare till Paulus som nämns i hans senare brev, se [Kol 4:7; Ef 6:21; 2 Tim 4:12; Tit 3:12]. Trofimus var från Efesos, se [Apg 21:29].]
5Dessa reste i förväg och väntade på oss i Troas.
[Det är troligt att "dessa" syftar på Tychikus och Trofimus, som reste i förväg till sin hemprovins för att förbereda båtresan till Jerusalem. Här i Filippi ändras berättarformen till "oss", och Apostlagärningarnas författare Lukas ansluter till resesällskapet. Antagligen har han stannat kvar i Filippi sedan [Apg 16:17]. Från och med nu och resten av Apostlagärningarna hela vägen till Rom finns Lukas vid Paulus sida. Det bekräftas i Paulus sista kända brev, det andra till Timoteus som är skrivet i Rom, där han skriver att "bara Lukas är kvar hos mig", se [2 Tim 4:11].]
Troas
6Vi själva seglade ut från Filippi [från hamnstaden Neapolis] efter det osyrade brödets högtid [som varade i sju dagar och som Paulus firar]. Fem dagar senare träffade vi dem i Troas, där vi stannade i sju dagar. [Antagligen väntade de på båten som de skulle med.]
Eutychos somnar och faller tre våningar
7Den första dagen i veckan [söndagen ([1 Kor 16:2]), som inleddes lördag kväll] var vi samlade till brödsbrytelse.
[Man hade med sig mat och man åt tillsammans, se [1 Kor 11:20-21]. Eftersom den judiska högtiden just nämnts (vers 6) är det mest sannolikt att det är den judiska räkningen av dagar som används och samlingen sker på lördagskvällen efter solnedgången. Det har gått några veckor sedan påsken, som alltid infaller vid fullmåne, så det var helt mörkt ute och oljelyktor lyste upp rummet, se vers 8.]
Paulus samtalade (förde en dialog, diskuterade – gr. dialegomai) med de församlade, och eftersom han skulle resa [med båten vidare mot Jerusalem] nästa dag, fortsatte han med sitt tal ända till midnatt. 8Det fanns många facklor i rummet på översta våningen där vi var samlade. [Oljelamporna brann och det var varmt och syrefattigt i lokalen på översta våningen denna vårkväll. Arkeologiska utgrävningar i Troas har visat på att många hus hade flera våningar. Det romerska badet är ett av de största i hela regionen.] 9En ung man (gr. neanias) [ogift man under 40 års ålder, troligen yngre] som hette Eutychos satt i fönstret [för att få frisk luft]. Han föll i djup sömn medan Paulus fortsatte att tala och till sist, helt överväldigad av sömnen, ramlade han ner från tredje våningen, och lyftes upp död.
[Eutychos är ett grekiskt namn som passande nog betyder "lyckligt lottad". Han kallas tjänare i vers 12 och var troligtvis slav åt någon romersk herre i den rika hamnstaden Troas. Det är inte troligt att hans herre var av judiskt påbrå som följde sabbatsbudet, så efter en dags hårt arbete hade han kommit trött till samlingen, se också [Ef 6:5-8].]
10Paulus gick då ner, böjde sig (lade sig) ner över honom och tog honom i sina armar och sa: "Var inte oroliga. Hans själ är kvar (han är vid liv)." [Paulus agerande påminner om Elia och Elisha, se [1 Kung 17:21; 2 Kung 4:34].] 11Därefter gick Paulus upp igen och bröt brödet och åt. Han fortsatte att tala förtroligt (gr. homileo) länge [här används ett annat ord än i vers 7. Paulus delar sitt hjärta på ett personligt sätt, och församlingen lyssnar också annorlunda nu efter händelsen med Eutychos], ända till gryningen, och begav sig sedan i väg. 12De förde hem den unge mannen (tjänaren – gr. pais) levande, och de blev mycket uppmuntrade.