Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - söndag 19/7

Hosea 1-7


Hosea 1-7

HOSEA

Hosea är den första av de tolv mindre profeterna. Den är skriven strax före det norra rikets fall 722-720 f.Kr. då assyrierna belägrade Samarien. Boken uppmanar till trohet och omvändelse, och den visar på Guds kärlek och nåd gentemot ett trolöst folk.
    Boken inleds med att Gud instruerar Hosea att gifta sig med en prostituerad kvinna som heter Gomer. Det var en skam för en präst att gifta sig med en prostituerad kvinna (3 Mos 21:7, 13). Det gällde säkerligen också för en profet. En del tolkar därför äktenskapet rent bildligt, men berättelsen verkar ge en verklig skildring av händelser, namn och platser. Hoseas äktenskap med en prostituerad var en skandal under hans tid, på samma sätt som nu – och det är det som är poängen.
    Genom detta äktenskap symboliserar Hosea Guds relation med Israel. Gomer är otrogen mot Hosea, vilket speglar Israels otrohet mot Gud genom att dyrka andra gudar. Trots Gomers otrohet fortsätter Hosea att älska och återlösa henne, vilket symboliserar Guds trofasthet och villighet att förlåta Israel.
    I bokens andra del (kapitel 4-14), fördömer Hosea Israels synder, inklusive avgudadyrkan, korruption och social orättvisa genom en rad profetiska budskap. Han varnar för att folkets synder kommer att leda till nationens fall. Samtidigt betonar Hosea Guds kärlek och barmhärtighet. Han uppmanar folket att omvända sig och återvända till Gud. Hosea beskriver Guds kamp mellan rättfärdig vrede och djup kärlek för sitt folk. Boken avslutas med ett löfte om helande om Israel vänder tillbaka till Gud (Hos 14:2-10).

Struktur:
1. Hoseas personliga liv och äktenskap (Hos 1-3)
2. Profetior om Israel (Hos 4-14)

Berör tidsperioden: 760-722 f.Kr.

Skrivet: 760-720 f.Kr.

Författare: Hosea

Citeras:
Hos 1:6, 9 – 1 Pet 2:10
Hos 2:1 – Rom 9:26-27
Hos 2:23 – Rom 9:25; 1 Pet 2:10
Hos 6:6 – Matt 9:13; Matt 12:7
Hos 10:8 – Luk 23:30; Upp 6:16
Hos 11:1 – Matt 2:15
Hos 13:14 – 1 Kor 15:55

Relaterade böcker:
Amos
Jona



Hoseas familj – Guds familj

Introduktion
1Herrens (Jahvehs) ord som kom till [profeten] Hosea (hebr. Hoshea; betyder: frälsning), Beris son, i de dagar då
    Ussia (hebr. Uzzijaho) [Sydrikets 10:e regent; regerade 788-736 f.Kr.],
    Jotam [Sydrikets 11:e regent; regerade ca 758-742 f.Kr., först tio år tillsammans med sin spetälske far (2 Krön 26:21), sedan själv och till sist tre år med sin son Achaz],
    Achaz [Sydrikets 12:e regent; regerade ca 742-726 f.Kr., de sista åren regerar han tillsammans med sin son Hiskia]
    och Hiskia (hebr. Jechizqijah) [Sydrikets 13:e regent; regerade 726-697 f.Kr.]
var kungar i Juda [det södra riket]
och de dagar då
    Jerobeam [den andre, regerade 793-753 f.Kr.] var Israels [det norra rikets 13:e] kung.

[Hosea verkade som profet i det norra riket under omkring 40 år (760-722 f.Kr.). Här nämns bara Jerobeam II i det norra riket. De sex sista kungarna är: Sakarja, Sallum, Menachem, Peqachjah, Peqach och Hosea. De regerar från ca 750 till 722 f.Kr. då huvudstaden Samarien intogs av den assyriske härskaren Sargon II och landets befolkning deporterades till Assyrien.]

Hoseas äktenskap
2Första gången Herren (Jahveh) talade till Hosea sa Herren (Jahveh) till Hosea: "Gå och ta dig [gift dig med] en hustru som är prostituerad (hebr. zanon) och [få] barn till en prostituerad, för i stor prostitution (hebr. zanah zanah) lämnar landet Herren (Jahveh)."

3Så han gick och tog Gomer, Divlajims dotter, och hon blev gravid och födde honom en son.

Jizreel – Gud ska så
4Och Herren (Jahveh) sa till honom:
"Ge honom namnet Jizreel [betyder: 'Gud sår', se Sak 10:9],
för ännu en liten tid
    och jag ska besöka Jizreels blod över Jehus hus
    och ska få Israels hus kungarike att upphöra. [Jehu var den som dödade Ahabs familj, se 2 Kung 9:16, 25, 33. Här finns också en anspelning på fertilitetsguden Baal, se Jer 2:23; Hos 2:13.]
5Och det ska ske den dagen
    att jag ska bryta Israels båge
i Jizreels dal."
[Jizreel är ett symboliskt namn som klingar likt namnet Israel. Jizreel är den dalen i Galileen där Jehu segrade över Omri och det nuvarande styret med Jerobeam II (den 13:e kungen i Nordriket) startade. Se 2 Kung 9-10.]

Lo-Ruchamah – inget förbarmande
6Och hon [Hoseas fru Gomer] blev gravid igen och födde en dotter. Och han [Herren] sa till honom [Hosea]: "Ge henne namnet Lo-Ruchamah [som betyder: 'Inget förbarmande'] för jag ska inte längre ha förbarmande över Israels hus, så att jag på något sätt skulle förlåta dem. 7Men jag ska ha förbarmande över Juda hus och ska frälsa (rädda) dem i Herren deras Gud (Jahveh Elohim), men ska inte rädda dem med båge, inte med svärd, inte med strid, inte med hästar, inte med ryttare."

Lo-Ammi – inte mitt folk
8När hon [Gomer] hade avvant Lo-Ruchamah blev hon gravid och födde en son. 9Och han [Herren] sa: "Ge honom namnet Lo-Ammi [som betyder 'inte mitt folk'] för ni är inte mitt folk och jag ska inte vara er."

Kommande upprättelse
10[Situationen är inte hopplös, Gud vill återförena sitt folk. I vers 11 nämns nu att Jizreels dag ska bli stor. I nästa vers (Hos 2:1) nämns Hoseas yngsta son Ammi och hans dotter Ruhama utan den hebreiska negativa partikeln lo framför namnen!]

Även om antalet av Israels söner ska vara som havets sand som inte kan mätas eller räknas [1 Mos 22:17; 32:12], ska det ske att istället för det som sagts till dem "ni är inte mitt folk" ska det sägas till dem "ni är den levande Gudens (hebr. El) söner." 11Och Juda söner och Israels söner ska förenas (samlas) tillsammans och de ska utse åt sig ett huvud (en ledare). Och de ska växa upp (ordagrant: ´höja sig upp ur´) ur marken (landet – hebr. ha-erets), för stor ska Jizreels dag vara. [Jizreel betyder "Gud planterar/sår", och anspelar på hur landet på nytt ska födas, se vers 4-5 och Hos 2:22-23.]

1Säg till (kalla) era bröder Ammi (mitt folk) [Hos 1:9] och era systrar Ruchamah (du har fått nåd) [Hos 1:6-8].

Straff
2Förebrå er mor [Gomer – syftar på nationen Israel],
    förebrå, för hon är inte min hustru,
    och jag är inte hennes man,
och låt henne lägga bort sin prostitution från sitt ansikte
    och hennes äktenskapsbrott mellan sina bröst.
3Annars klär jag av henne naken
    och sätter henne som den dagen då hon föddes
och gör henne till en öken
    och gör henne till ett torrt land
    och slår henne med törst.
4Och jag ska inte ha förbarmande över hennes söner,
    för de är en prostituerads söner.

5För deras mor har agerat prostituerad,
    hon som har fött dem har gjort det som är skamligt
för hon sa: "Jag ska gå efter mina älskare som ger mig mitt bröd
    och mitt vatten och min ull och mitt linne och min olja och min dryck."


Straff
6Se, därför ska jag inhägna dina vägar med törne
    och jag ska göra en mur mot henne så att hon inte finner sin stig.
7Och hon ska springa efter sina älskare
    men inte komma ikapp dem
och hon ska söka dem
    men inte finna dem.
Sedan ska hon säga: "Jag ska gå och återvända till min första man [Hosea],
    för då hade jag det bättre än nu."
8För hon vet inte att det var jag
    som gav henne säd och vin och olja
och förökade hennes silver och guld
    som de [det israeliska folket] använde för Baal.

9Därför ska jag ta tillbaka min säd i dess tid
    och mitt vin på dess bestämda tid
och ska rycka undan min ull och mitt lin
    som har överskylt hennes nakenhet.
10Och nu ska jag blotta hennes skam inför ögonen på hennes älskare
    och ingen ska befria henne från min hand.
11Jag ska göra slut på all hennes glädje (munterhet),
    hennes fester, hennes nymånader och hennes sabbater
    och alla hennes bestämda högtider. [Herrens (Jahvehs) högtider, se 3 Mos 23.]
12Och jag ska ödelägga hennes vin och hennes fikonträd,
    om vilka hon sagt "Detta är min lön som mina älskare har gett mig",
och jag ska förvandla dem till en skog
    och fältens djur ska äta dem.
13Och jag ska hemsöka henne på baalernas dagar,
    eftersom hon offrade till dem
och klädde sig själv med sina örhängen och sina juveler
    och gick efter sina älskare och glömde bort mig,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

Upprättelse
14Se, därför ska jag locka på henne
    och föra henne ut i öknen och tala ömt till henne.

[Ett tidigare exempel var när Israel räddades från slaveriet i Egypten, se 2 Mos 12-17.]
15Och jag ska ge henne hennes vingårdar därifrån
    och Achors dal [Jos 7:1-26] som en hoppets öppning,
och hon ska gensvara där som i sin ungdoms dagar
    och som de dagarna då hon kom ut ur Egyptens land.

16Och det ska ske den dagen,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
att du ska kalla mig "min man"
    och inte längre kalla mig "min Baal".

[Det hebreiska ordet baal kan betyda make, mästare eller syfta på den kanaaneiska guden Baal. I denna ordlek har Israel bytt ut sin make Herren mot en annan Baal – Herre.]

17Och jag ska ta bort baalernas namn från hennes mun
    och de ska inte mer nämnas med sina namn.
18Och på den dagen ska jag skära ett förbund med dem,
    med fältens djur och med himlarnas fåglar och med det som kryper på marken,
och jag ska bryta bågen och svärdet och striden från landet
    och låta dem ligga ner i trygghet.
19Och jag ska trolova dig med mig för evigt,
    jag ska trolova dig med mig i rättfärdighet och rätt
    och i nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed) och i evig nåd (barmhärtighet – hebr. rachamim).
20Och jag ska trolova dig med mig i trofasthet (sanning)
    och du ska känna (vara intimt förtrogen med) Herren (Jahveh).

21Och det ska ske den dagen att jag ska svara,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
jag ska svara himlarna
    och de ska svara jorden,
22och jorden ska svara säden
    och vinet och oljan,
och de ska svara Jizreel [Guds planta, se Hos 1:4, 11].
23Och jag ska plantera henne till mig i landet
    och jag ska visa barmhärtighet mot henne som inte varit barmhärtig [hebr. lo ruchamah, se Hos 1:6-7].
Och jag ska säga till dem som inte var mitt folk: "Du är mitt folk",
    och de ska säga: "Min Gud (Elohim)".

Gomers upprättelse
1Och Herren (Jahveh) sa till mig: "Gå igen! Älska – en kvinna älskad av sin vän [Hosea själv] och som begår äktenskapsbrott; som Herren (Jahveh) älskar Israels söner trots att de vänder sig till andra gudar och älskar russinkakor [som användes i mesopotamiska offerriter, se Jer 44:19]."

[Den hebreiska texten är medvetet otydlig. Igen kan syfta på att "Herren igen säger" (en andra gång, då den första var i Hos 1:2) eller att gå och "igen älska". Ordet "en kvinna" kan syfta på Gomer, eller en andra hustru. Dock är mest troligt att det syftar på Gomer, som övergett honom och blivit såld som konkubin till en annan man.]

2Så jag köpte henne åt mig för 15 [shekel] silver och en och en halv chomer [omkring 300 liter] korn, 3och sa till henne: "Många dagar ska du sitta ensam hos mig, du ska inte vara sköka och du ska inte vara någon mans hustru, och sedan ska jag vara din."

[Det är oklart varför Hosea måste betala ett pris för henne. Vi kan bara spekulera, kanske hade hon lämnat honom och sedan blivit såld som slav. Kanske hade hon blivit en tempelprostituerad och behövde köpas fri?]

4För Israels söner ska sitta ensamma många dagar, utan kung och utan ledare och utan offer och utan obelisker [som användes för avgudadyrkan, se 2 Kung 3:2; 10:26-28; 17:10] och utan efod [2 Mos 28:6-14; Dom 8:27] eller husgudar [1 Mos 31:19]. 5Därefter ska Israels söner återvända och söka Herren sin Gud (Jahveh Elohim) och David sin kung, och ska komma till Herren (Jahveh) och skälva, och till hans godhet vid dagarnas slut (ordagrant efter dagarna, alltså när inga nya dagar räknas då evigheten tar över efter tiden).

Guds budskap till Israel

1. Klagan – Jizreel
1[I kapitel 4-7 återkommer talet tre många gånger i uppräkningar. I en bok som talar mycket om vishet (Hos 14:9) är valet av talet tre inte slumpmässigt. Det kopplar troligtvis an till Hoseas tre barn: Jizreel, Lo-Ruhama och Lo-Ammi.]

Hör Herrens (Jahvehs) ord, ni Israels söner, för Herren (Jahveh) har sak (väcker en rättslig tvist) med invånarna
i landet,
    för ingen sanning (trofasthet – hebr. emet),
        ingen nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed),
    ingen [nära, personlig och intim] kunskap om Gud (Elohim)
finns i landet.

[Tre ord används här: sanning, nåd och kunskap. Nåden står centralt och ramas in av sanningen och kunskapen. Här i denna kiasm betonas själva huvudpunkten i åtalet mot Israels folk – de saknar kärleksfull omsorg om varandra.]

2Svordom
    och lögn
    och mord
    och stöld
    och äktenskapsbrott!
De bryter alla gränser (det råder full anarki; laglöshet)
    och blod möter blod [det ena blodsdådet följer det andra, se 2 Kung 15:8-16, 25; Mika 7:2].
[Här betonas speciellt den andra delen av de tio budorden som rör relationen med andra människor, se 2 Mos 20:13-16.]

3Därför sörjer (torkar) landet
    och alla som bor där försmäktar
med fältens djur och himlarnas fåglar,
    ja till och med (även) havets fiskar tas bort (försvinner).

2. Tre skyldiga grupper – Lo-Ammi


Religiösa ledarskapet
4Låt ingen man bemöda sig,
    låt ingen man förebrå,
för folket är som dem
    som strider med en präst.
5Därför ska du stappla på dagen
    och profeten ska också stappla med dig på natten
och jag ska förgöra din mor [en bild på Israel, se Hos 2:2].

6[Prästerna var ansvariga att undervisa folket om Guds ord, se 3 Mos 10:11. Jämför också Jes 5:13.]

Mitt folk är fördärvat på grund av brist på (intim) kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap
    ska jag också förkasta dig så att du inte har någon präst till mig (som tjänar mig).
Eftersom du har glömt din Guds (Elohims) undervisning
    ska även jag glömma dina söner.
7Ju mer de förökade sig
    desto mer syndade de mot mig.
Jag ska vända deras ära
    till skam.
8De livnär sig på mitt folks synder
    och sätter sina hjärtan till deras överträdelser.
9Det är med folket som med prästen,
    och jag ska straffa honom för hans vägar
    och ska löna honom för hans gärningar.
10De ska äta men inte bli mätta,
    de ska begå äktenskapsbrott men ska inte förökas
eftersom de har lämnat bakom sig att ge akt (vakta, skydda, bevara) på Herren (Jahveh).

11Skökans vin och nytt vin
    fördärvar (ordagrant tar bort) hjärtat.


Folket
12[Vers 12-13a formar en kiasm som ramas in av trä och "under träd":]
Mitt folk söker råd i sitt trä [snidade avgudar i trä, se Jes 44:15 eller en asherahpåle, se Jes 17:8]
och deras stavar berättar för dem [uttryck för olika spådomskonster],
för skökoanden har fått dem att ta miste
och de har gått bort från att underordna sig sin Gud (Elohim).
13De offrar på bergstoppar och offrar på kullarna,
under ekar och popplar och terebinter
eftersom deras skugga är bra.

Kvinnor

Därför har dina döttrar blivit prostituerade
    och dina sonhustrur begått äktenskapsbrott.
14Jag ska inte straffa dina döttrar
    när de blir prostituerade,
inte dina sonhustrur
    när de begår äktenskapsbrott,
för de umgås med oanständiga kvinnor
    och de offrar med prostituerade,
    och folket som är utan kunskap är nedtryckt.

Lo-Ruhama


Israels avfall
15Om Israel är en prostituerad,
    låt inte Juda få skulden
och kom inte till Gilgal [betyder "ring av stenar", en kultisk offerplats (Hos 9:15; 12:11; Amos 4:4; 5:5), låg troligtvis strax nordost om Jeriko, se Jos 4:19],
    gå inte upp till Beit Aven [ordagrant: ´ondskans hus´; en referens till Betel som betyder "Guds hus" där man tillbad en guldkalv, se Amos 5:5]
    och svär inte "Som Herren (Jahveh) lever."
16För Israel är styvnackad
    som en styvnackad kviga.
Ska nu Herren (Jahveh) föda dem
    som ett lamm på ett öppet fält?
17Efraim [den ledande av de tio norra stammarna i det norra riket – Israel] är förenad med avgudar,
    lämna honom ensam.
18När deras festande är över
    fortsätter de med prostitution,
    hennes ledare är djupt förälskade i skamlighet.
19Vinden har bundit upp henne i sina vingar
    och de ska skämmas för (på grund av) sina offer.

Israel leder Juda in i synd
1Hör detta, ni Israels präster!
Och lyssna (akta uppmärksamt), ni Israels hus!
Och kungens hus, ge ert öra (lyssna noga),
    för er tillhör domen,
för ni har varit en snara för Mitspah [betyder "vakttornet", finns olika platser, men här är det Tel en-nasbeh i Benjamin 10 km norr om Jerusalem]
    och ett utbrett nät över Tabor [berget Tavor på Jisreelslätten].
2I slaktandet (blodsdåd) har ni gått djupt (grävt en djup grop) i Shittim [upprorsmännen, se 4 Mos 25:1]
    men jag [Herren] blir en förmaning (tillrättavisning) för dem alla.
3Jag känner (är intimt förtrogen med) Efraim [den ledande stammen av de tio i Nordriket]
    och Israel [de övriga nio norra stammarnas handlingar] är inte undangömd för mig.
För Efraim, du har begått äktenskapsbrott,
    Israel är orenat.
4Deras gärningar erbjuder dem inte möjligheten att återvända till sin Gud (Elohim),
    för äktenskapsbrottets ande är i dem och de känner inte Herren (Jahveh).
5Men Israels stolthet ska vittna i hans ansikte
    och Israel och Efraim ska snubbla i sin synd.
Juda ska också snubbla med dem.

6Med sin småboskap (får och getter) och sin boskapshjord (nötkreatur)
    ska de gå för att söka Herren (Jahveh)
men de ska inte finna honom,
    han har dragit sig undan från dem.
7De har handlat trolöst mot Herren (Jahveh)
    för de har blivit som främmande barn.
Nu ska nymånen sluka dem med deras arvedel.

Israel och Juda kommer att möta Guds straff
8Blås i shofar i Giva [Sauls hemstad i Benjamins område, se 1 Sam 10:26]
    och i trumpet i Rama [profeten Samuels hemstad, också i Benjamins område, se 1 Sam 1:1],
låt alarmet (signalen) ljuda i Beit Aven ["Ondskans hus", se Hos 4:14]:
    "Bakom dig, Benjamin!"
9Efraim ska ödeläggas på tillrättavisningens dag.
    Bland Israels stammar gör jag sanningen känd (låter alla veta vad som verkligen ska ske).
10Judas furstar är som de som flyttar på landmärken [som var förbjudet att göra, se 5 Mos 19:14].
    Jag ska hälla ut min vrede över dem som vatten.
11Efraim är betryckt, krossad i sin dom,
    eftersom han villigt vandrar efter orenhet.
12Därför är jag för Efraim som en mal
    och som ruttenhet för Juda hus.
13Och när Efraim såg sin sjukdom
    och Juda sitt sår,
gick Efraim till Assyrien och sände efter kung Jarev [Jarev betyder "utmanare"; uttrycket kan också tolkas som en titel malki rav – "den store kungen"],
    men han kan inte läka dig och inte heller ska han bota din skada.
14Jag ska vara som ett lejon för Efraim,
    som ett ungt lejon för Juda hus,
jag ska bryta ner och gå iväg,
    jag ska ta bort och ingen ska befria.
15Jag ska gå och återvända till min plats
    till dess de erkänner sin skuld
och söker mitt ansikte,
    i sitt betryck ska de söka mig ärligt.

Framtida nåd
1[Nu följer en trefaldig vädjan till omvändelse.]

Kom, låt oss vända tillbaka till Herren (Jahveh)!

[Det är bara Herren, inte assyrierna som man tidigare vänt sig till, som kan hela och läka landet, se Hos 5:13]
Han har rivit oss,
    men han ska hela oss.
Han har slagit oss,
    men han ska förbinda oss.
2Han ska om två dagar på nytt göra oss levande,
    på tredje dagen ska han låta oss stå upp,
    och vi ska leva inför hans ansikte.
3[Tidigare har Hosea talat om hur folket har gått under på grund av brist på kunskap, se Hos 4:6.]

Låt oss lära känna Herren,
    låt oss sträva (aktivt söka) efter honom [mer och mer, djupare].
Lika säkert som solen som går upp [och bli starkare och klarare, se Ords 4:18],
    kommer han att gå upp över oss.
Han ska komma till oss som skurar,
    som ett sent regn (vårregn) som vattnar jorden.
    [De sista regnen före skörden, som ger näring åt frukten.]


Framtida upprättelse
4Vad ska jag göra (ta mig till) med dig, Efraim [det norra riket – Israel]?
    Vad ska jag göra (ta mig till) med dig, Juda [det södra riket]?

Er nåd (kärleksfull omsorg, trofast kärlek) är som morgondiset [som snabbt skingras],
    som dagg som fort försvinner [när solen bränner bort det, se vers 5c].
5Därför har jag yxat till dem (format dem, varnat och väglett) genom profeterna.
    Jag har slagit dem med min muns ord;
    din dom går fram som ljuset.
    [Profeterna och min muns ord är parallella uttryck.]

6För jag önskar (har behag i; föredrar) nåd (kärleksfull omsorg, trofast kärlek)
    och inte offer [försonande slaktoffer],
och [hängiven, överlåten; nära personlig] kunskap om Gud (Elohim)
    mer [hellre] än brännoffer [i plural – där röken steg upp inför Gud som ett lov, se 3 Mos 1:1-17].

[Jesus citerar från denna text två gånger, vid ett tillfälle för att rättfärdiga hans nåd mot syndare, se Matt 9:13; och vid ett annat tillfälle för att rättfärdiga barmhärtighet mot sina kroppar när de var hungriga, se Matt 12:7. Nåden här handlar om hur Gud önskar och älskar att få visa nåd mot människor, men också om hur han gläds över när människor visar nåd mot varandra. Se även Klag 3:22. Ordet för kunskap är hebr. daat som har samma rot som verbet för att ha en nära relation och känna någon, se 1 Mos 4:1; 18:19. I båda fraserna finns en kontrast. Brännoffer var det mest dyrbara högsta offret, i jämförelse med offer.]

7Som Adam [eller "vid" staden Adam utmed Jordanfloden] har de överträtt förbundet,
    där [i Efraim och Juda, se vers 4] har de handlat trolöst mot mig.
8Gilead [Ramot Gilead var en tillflyktsstad, öster om Jordanfloden] är en stad av ogärningsmän (deras sysselsättning är att göra ondska),
    den är full med blodiga spår.
9Som ett gäng rövare väntar på en man,
    så gör prästerna,
de mördar på vägen till Shechem [nuvarande Nablus i Samarien, se 1 Mos 12:6],
    ja, de begår avskyvärda brott.


Avfall
10I Israels hus
    har jag sett fasansfulla ting,
    deras prostitution finns i Efraim,
Israel är skändat.
11Även för dig, Juda, är en skörd bestämd,
    när jag ska vända mitt folks fångenskap (föra tillbaka mitt folk från fångenskap).

Oförlåten synd av Israel, Efraim och Samaria
1När jag helar Israel
    då är Efraims synd blottlagd och Samariens ondska,
för de har handlat bedrägligt
    och tjuvarna går in
    och rövargängen gör en räd utan förvarning.
2Låt dem inte säga till sina egna hjärtan
    att jag kommer ihåg alla deras synder,
nu är det deras egna handlingar
    som vänt dem bort från mitt ansikte.

3[Vers 3-7 är svårtolkade, men det kiastiska mönstret hjälper till att skapa en viss struktur. Hela stycket handlar om bedrägeri, svek och schismer, så otydligheten i språket förstärker hur snårig lögnen är. Stycket ramas in av kungarnas ondska och lögn. Nästa nivå handlar om "eld" (deras synd är het som en ugn, se vers 4 och 7). Tredje nivån handlar om synden "på dagen" (vers 5) och har sin kontrast i "natten" i vers 6. Centralt i slutet på vers 5 och början på vers 6 beskrivs hur kungen drar till sig hånare, som i sin tur förgör honom. Det finns en parallell mellan bagaren som låter jästen (som ofta är en bild på synd) spridas genom degen, och kungen som låter ondska och bedrägeri frodas i samhället.]

De gör kungen glad med sin ondska
och furstarna med sina lögner.
4De är alla äktenskapsbrytare,
som en ugn som hettas upp av bagaren
som upphör att elda från det han knådar degen till dess den har jäst.
5På vår kungs dag gör furstarna honom sjuk med vinets hetta,
han drar till sig (sträcker ut sin hand mot) bespottare (de som hånar).
6De har gjort sina hjärtan redo som en ugn medan de ligger på lur (i bakhåll),
hela natten bakas (pyr) deras vrede,
på morgonen brinner den som en flammande eld.
7De är alla heta som en ugn och slukar sina domare,
alla deras kungar har fallit,
där är ingen som kallar på mig.

Efraims dårskap
8Efraim har blandat sig själv med folken.
    Efraim har blivit en ovänd brödkaka.
    [Som en brödkaka som bara gräddats på den ena sidan.]
9Främlingar har slukat hans styrka
    och hans kunskap finns inte.
Gråa hår finns insprängda (lite här och där) på honom
    utan att han vet det.
10Israels stolthet vittnar mot hans ansikte,
    men de har inte återvänt till Herren (Jahveh) sin Gud (Elohim),
    inte sökt honom i allt detta.
11Och Efraim har blivit som en menlös duva
    utan förstånd,
de kallar på Egypten,
    de går till Assyrien.
12När de går ska jag sprida ut mitt nät över dem,
    jag ska ta ner dem som himlarnas fåglar,
jag ska jaga dem
    när hörsägen (en rapport) kommer om deras församling.
    [När jag hör att de flockas tillsammans.]


Herrens klagan
13Ve över dem,
    för de har avvikit från mig!
Fördärv över dem,
    för de har syndat mot mig!
Ska jag då rädda dem
    när jag ser att de talar lögn mot mig?
14Och de har inte ropat till mig av sina hjärtan
    genom förhänget runt sina sängar,
de samlar ihop (oroar) sig [skär sig; baalsdyrkare hade den seden, se 1 Kung 18:28],
    för säd och vin gör de uppror mot mig.
15Och jag har tränat och styrkt deras armar,
    ändå tänker de ut ont mot mig.
16De återvänder, men inte upprätt [till den högste Guden, utan till avguden Baal],
    de har blivit som bedrägliga bågar [som inte träffar målet],
deras furstar ska falla för svärd,
    för sin rasande tunga [deras böner till avguden Baal].
Detta ska bli till deras sorg
    i Egyptens land.







Igår

Planer

Stäng  


Parallell