Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Nya Testamentet - tisdag 26/7

Rom 9:25-10:13

25Så säger han genom Hosea:
De som inte var mitt folk ska jag kalla mitt folk,
    och den oälskade ska jag kalla min älskade. [Hos 2:1, 23]
26Det ska ske på den platsen där det talades till dem: "Ni är inte mitt folk",
    där ska de kallas den levande Gudens barn. [Hos 1:10]

[Paulus tillämpar dessa verser från Hosea på hedningarna.]
27Jesaja ropar om Israel:
"Även om Israels söner (barn) vore talrika som havets sand,
    ska bara en rest bli frälst.
28Snabbt och slutgiltigt ska Herren hålla räkenskap på jorden." [Jes 10:22-23]
29Jesaja har också förutsagt:
Hade inte Herren Sebaot lämnat kvar några ättlingar åt oss,
    då hade vi blivit som Sodom, vi hade liknat Gomorra. [Jes 1:9]
30Vad ska vi då säga?

Jo, att hedningarna som inte strävade efter rättfärdighet vann rättfärdighet, den rättfärdighet som kommer av tro. 31Israel däremot, som strävade efter en lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen. 32Varför? För att de inte sökte rättfärdigheten genom tro, utan genom gärningar. De snubblade på stötestenen, 33precis som det står skrivet:
Se, jag lägger i Sion en stötesten
    och en klippa till fall. [Jes 8:14]
Men den som tror (litar, förtröstar) på honom
    ska inte stå där med skam (bli besviken). [Jes 28:16]


Israels nuvarande situation – ett olydigt folk

Israel behöver evangeliet
1Syskon (bröder och systrar i tron) [församlingen i Rom bestod av både hedningar och judar], mitt hjärtas verkliga önskan (min sanna längtan, vilja) och bön (vädjan) till Gud för dem [mina israeliska landsmän] är [att de ska nå fram till] frälsning (räddning, befrielse, helande). 2Jag kan vittna om att de har en iver (hängivenhet) för Gud [genom att följa Torah], men de saknar den rätta insikten (en personlig erfarenhet), 3för de känner inte (är okunniga om) Guds rättfärdighet och försöker upprätta sin egen rättfärdighet – de har inte underordnat sig Guds rättfärdighet [rättfärdigheten från Gud]. 4För syftet med (slutmålet, fullbordan av) lagen [Torah – undervisningen] är den Smorde (Messias, Kristus) [undervisningen uppfylls och fullbordas i honom, se Matt 5:17], [vilket leder] till rättfärdighet för var och en som tror.

[Paulus berättar ofta om upplevelser från sitt tidigare liv, innan han fick möta Jesus på väg till Damaskus, se Apg 22:3.]

Guds frälsningsplan
5[I följande stycke använder Paulus fler gammaltestamentliga referenser än i något annat stycke han skriver. Han vill visa att Skriften alltid varit tydlig med Guds frälsningsplan.]

För Mose skriver ju om den rättfärdighet som kommer från undervisningen [Torah – de fem Moseböckerna]:
Den människa som gör detta (dessa saker) [lever efter undervisningen och följer buden],
    ska (kommer att) leva genom den. [3 Mos 18:5]
6Men den rättfärdighet som kommer av (utifrån) tro säger så här:
Du borde [behöver] inte fråga i ditt hjärta:

"Vem ska stiga upp till himlen?" [5 Mos 30:12]
    – det vill säga för att ta ned den Smorde (Messias, Kristus)?
    [Han har ju redan frivilligt stigit ner till jorden och blivit en människa.]
7Eller:
"Vem ska stiga ner till avgrunden (det bottenlösa djupet)?" [5 Mos 30:13]
    – det vill säga för att hämta upp den Smorde (Messias, Kristus) från de döda?
    [Han har ju redan uppstått.]
8Men vad säger den [Torah – undervisningen om tro, frälsning och rättfärdighet]?
"Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta." [5 Mos 30:14]
    – Det är [alltså] detta trons ord (gr. rhema) vi [hela tiden aktivt] predikar.
[Det grekiska ordet för ord är här rhema, dvs. ett specifikt ord levandegjort av den helige Ande.]
9För om du bekänner Herren Jesus
med din mun [öppet skulle tillkännage att Jesus är Herre]
och i ditt hjärta tror (skulle sätta din tillit till) att Gud uppväckte (har rest upp) honom från de döda,
ska du bli frälst (räddad, befriad, helad).
[Kommer du att bli bevarad till evig gemenskap med Gud, se Apg 16:31.]
10För med hjärtat tror man,
vilket leder till rättfärdighet [att man får ett rätt förhållande med Gud, se Rom 5:1]
och med munnen
bekänner man [öppet sin tro],
vilket leder till frälsning (räddning, befrielse, helande – gr. soteria) [som även innefattar en pågående helgelseprocess, se Fil 2:12].

[Bekännelsen innebär att ´säga samma sak´ (gr. homologeo) som Guds ord gör – att tillsammans med Ordet komma fram till slutsatsen om Herren Jesus (gr. Kyrios Iesous). Gr. kyrios (herre) definierar en ägare med rätt att råda. Det Paulus så frimodigt och klargörande proklamerar, orsakade förföljelse både från judar (som ansåg denna förkunnelse vara hädisk) och från hedningar (som i den romerska kejsarkulten upphöjde sin regent till en gud och kallade honom för kyrios). Även i vers 13 används Kyrios och refererar då (liksom i Mark 12:29-30) direkt till det personliga gudsnamnet JHVH (Jahveh), se Joel 2:32.]

11Skriften säger ju [i profetböckerna]:
Ingen som tror (förtröstar, litar) på honom
    ska komma på skam. [Jes 28:16]
12Det är ingen skillnad mellan jude och grek, för allas gemensamme (samme) Herre är [generöst och överflödande] rik mot alla dem som åkallar (anropar; kallar på; vädjar till) honom [i bön].
13För var och en som åkallar (anropar; kallar på; vädjar till) Herrens namn
    ska bli frälst (räddad, befriad, bevarad). [Joel 2:32]





Igår

Planer

Stäng  


Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning