Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - onsdag 27/8

Hes 5-8

Hes 5-8

Symbolisk handling – Hesekiels hår
1[Herren fortsätter att tala till Hesekiel i den tredje synen hela detta kapitel ut, se Hes 3:22. Att raka håret var inget en präst tog lätt på, se 3 Mos 19:27; 21:5; 5 Mos 6:5. På samma sätt som en rakkniv skär bort hår från ansiktet och huvudet, ska invaderande arméer skära bort folket från landet.]

"Och du människobarn, ta dig ett skarpt svärd, som en barberares rakkniv ska du ta det och låta det gå över ditt huvud och över ditt skägg. Ta sedan vågen och väg och dela håret.
2En tredjedel ska du låta brinna i en låga i stadens mitt när dagarna för belägringen är fullföljda,
och du ska ta en tredjedel och slå det med svärdet runtom henne [Jerusalem],
och en tredjedel ska du sprida ut för vinden och ett svärd ska dra ut efter dem.
[Förklaringen kommer i vers 12.]
3Du ska även ta några få strån av det och binda in det i hörnet på din skjorta. 4Och av dem ska du ta (några) och kasta dem i mitten av elden och bränna dem i elden, därifrån ska en eld dra fram i hela Israels hus.
     5Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Detta är Jerusalem! Jag har satt henne i mitten av folken och länderna är runtomkring. 6Och hon gjorde uppror mot mina påbud (bindande juridiska beslut) i att göra mer ondska än folken, och mot mina förordningar (ordagrant "saker inristat") mer än länderna runtomkring henne, för de förkastade mina påbud (bindande juridiska beslut) och mina förordningar (ordagrant "saker inristat") har de inte vandrat efter.
     7Därför säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) så: Eftersom ni har överträffat länderna runtomkring er genom att inte vandra efter mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och inte heller har gjort (följt) mina påbud (bindande juridiska beslut) och folkens påbud (bindande juridiska beslut) runtomkring har ni inte heller gjort.
     8Därför säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) så: Se, jag är emot er, även jag, och jag ska verkställa mina domar i din mitt, till folkens ögon (i folkens åsyn). 9Och jag ska göra i dig [Jerusalem], det som jag aldrig tidigare gjort [värre än alla tidigare domar, se Klag 4:6; Dan 9:12; Matt 24:21] och som jag aldrig senare kommer att göra, på grund av alla dina styggelser (detta avskyvärda) [plural – avgudadyrkan, onda gärningar, osv.].

[Profetian inkluderar romarnas förstörelse av Jerusalem 70 e.Kr. och det sista försöket av Antikrist, se Sak 13:8-9; 14:2 så väl den av Nebukadnessar. Se även 1 Thess 2:16.]

10Därför ska fäderna äta sina söner i din mitt och sönerna ska äta sina fäder, och jag ska verkställa domen i din mitt, och hela din kvarleva ska jag sprida ut till alla vindar. 11Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Eftersom du har orenat min helgedom med alla dina avskyvärda ting och med alla dina styggelser, ska även jag med säkerhet förminska dig och inte visa skonsamhet med mitt öga och inte heller ha något medlidande.
12En tredjedel av er ska dö genom pest och genom hungersnöd ska de bli förtärda i din mitt,
och en tredjedel ska falla för svärdet runtomkring dig,
och en tredjedel ska jag sprida ut till alla vindar och ett svärd ska gå ut efter dem.
13Så ska min vrede förbruka sig själv och jag ska tillfredsställa mitt raseri över dem och jag ska få lindring, och de ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag, Herren (Jahveh), har talat i min nitälskan när jag förbrukade mitt raseri över dem.
     14Jag ska göra dig till en förundran och en förebråelse bland folken som är runtomkring dig till ögonen på (i åsynen av) alla som går förbi. 15Så ska det bli en förebråelse och ett hån (glåpord), en lärdom och en förundran för folken runtomkring dig, när jag verkställer domen i dig i vrede och i raseri och i ursinniga tillrättavisningar. Jag, Herren (Jahveh), har talat det. 16Jag sänder de onda pilarna över dem med hungersnöd som är till fördärv, som jag sänder för att fördärva dig, och jag förökar hungersnöden över dig och ska bryta din brödstav (tillgång på mat) i bitar [brödförsörjningen jämförs med en stav som ger stöd], 17och jag ska sända över dig hungersnöd och onda djur, och de ska beröva dig dina barn [göra dig barnlös, se även 3 Mos 26:22], och pest och blod ska passera genom dig och jag ska sända svärdet över dig. Jag, Herren (Jahveh), har talat det."

Budskap till Israels berg
1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

2"Människobarn, vänd ditt ansikte mot Israels berg [där man byggt offerplatser till avgudar, se 1 Kung 14:23] och profetera mot dem 3och säg: Ni Israels berg, hör Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) ord: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) till bergen och till kullarna, till ravinerna och till dalarna: Se jag ska komma över er med svärd och jag ska fördärva era höga platser. [5 Mos 12; 2 Kung 23:8] 4Era altaren ska bli öde och era solbilder ska bli krossade och jag ska kasta ner era slagna (dräpta) män framför era avgudar. 5Och jag ska lägga de döda kropparna av Israels söner framför deras avgudar och jag ska sprida ut era ben runtomkring era altaren. 6På alla platser där ni bor ska städerna bli ödelagda och de höga platserna ska bli öde, så att era altaren blir omintetgjorda och öde och era avgudar blir krossade och tystnar och era solbilder blir nedkastade och ert arbete blir omintetgjort. 7Och de slagna (dräpta) ska falla i din mitt och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).
     8Och jag ska lämna en kvarleva [Hes 5:3] så att det finns några som undkommer svärdet bland folken när ni blir skingrade till länderna. 9Och de som undkommer av er ska komma ihåg mig bland folken dit de förs som fångar, hur jag har haft kval för deras vilsna hjärtan som har vikit av från mig, och med sina ögon har de gått bort efter sina avgudar. Och de ska avsky sig själva (ordagrant: "krossas/brytas i sina egna ansikten") för den ondska som de har begått med alla sina styggelser. 10Och de ska veta att jag är Herren (Jahveh), jag har inte talat förgäves att jag ska göra detta onda mot dem.
     11Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Slå med din hand och stampa med din fot och säg: Ve (hebr. ach) [uttryck för smärta, används bara här och i Hes 18:10; 21:15]! För Israels hus alla onda styggelser, för de ska falla för svärdet, för hungersnöd och för pest [Hes 5:1-3; 12; 3 Mos 26:25-26]. 12Han som är långt borta ska dö av pesten och han som är nära ska falla för svärdet, och han som är kvar och är belägrad ska dö av hungersnöden, så ska jag använda (förbruka) mitt raseri över dem. 13Och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh) när deras slagna ska finnas bland deras avgudar runtomkring deras altaren på varje hög kulle, på alla bergstoppar och under varje lövträd och under varje tjock terebint, platserna där de offrar söt arom till sina avgudar. 14Och jag ska sträcka ut min hand över dem och göra landet fullständigt öde, mer öde än Divlatas öken på alla platser där de bor och de ska veta att jag är Herren (Jahveh)."

Budskap om kommande dom över Israel
1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 2Och du människobarn, så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) till Israels mark:

Ett slut (hebr. qets)
    kommer (hebr. bo)
slutet (hebr. ha´qets) [kommer] över landets fyra hörn.

3Nu är slutet över dig och jag ska sända min vrede över dig och ska döma dig efter dina vägar, och jag ska ge dig alla dina styggelser. 4Och mina ögon ska inte skona dig och jag ska inte ha medlidande, utan jag ska ge dig efter dina vägar (som du har vandrat, val du gjort), dina styggelser ska vara i din mitt och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).

5Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Ondska, en ondska, se den kommer. [Här upprepas ordet ondska – hebr. raa, två gånger, båda gångerna i singular och med tillägget en. Alltså görs det absolut övertydligt att det är en enda ondska det handlar om.]

6Ett slut (hebr. qets)
    kommer,
    kommer
[gör] slutet (hebr. ha´qets)
        det har väckts (hebr. qits) mot dig,
se det kommer.

[Versen har en struktur med en inledande kiasm, och där ordet "väcks" som också kan betyda skördetid står centralt, inramat av ordet "slut". Orden qets och qits är snarlika och ger en rytm och upprepning.]

7Er tur har kommit, ni landets invånare, tiden har kommit, tumultets dag är nära och inte med glädjerop på bergen. 8Nu ska jag med hast hälla ut mitt raseri över dig och fullborda min vrede över dig och ska döma dig efter dina vägar, och jag ska ge dig alla dina styggelser. 9Och mina ögon ska inte skona och jag ska inte ha medlidande, utan jag ska ge dig efter dina vägar (som du har vandrat, val du gjort), dina styggelser ska vara i din mitt och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).
     10Se dagen! Se den kommer! Vändningen visar sig, staven har blomstrat, stolthet (arrogans) har knoppats. 11Våldet har rest sig upp till en ondskans stav, inget kommer från dem och inget tumult (ljud av stora skaror) och ingen myckenhet och ingen klagan bland dem. 12Tiden har kommit, dagen är nära, låt inte köparna glädja sig, inte säljarna sörja, för vrede är över alla deras skaror. 13För säljaren ska inte återvända till det som är sålt även om det fortfarande är levande, för synen berör (angår) hela dess skara som inte ska återvända, och ingen man ska återvända till sin synd levande, ingen ska vara stark (fast, säker, tapper). 14Man har blåst (hebr. taqa) i blåsinstrumentet (hebr. taqoa) [shofaren] och gjort sig redo men ingen har gått ut till striden, för min vrede är över hela dess skara.
     15Svärdet är ute och pesten och hungersnöden inne, han som är på fältet ska dö för svärdet och han som är inne i staden ska slukas av pest och hungersnöd. 16Och de av dem som lyckas fly ska komma till bergen som dalens duvor. Allesammans ska jämra sig, varje man över sin synd. 17Alla händer ska vara slappa (hänga längs kroppen) och alla knän ska vara svaga som vatten. 18De ska omgjorda sig med säcktyg och skräck ska täcka dem, och skam ska vara i alla ansikten och skallighet på alla deras huvuden. 19De ska kasta sitt silver på gatorna och deras guld ska vara något orent. [Den hebreiska termen kan syfta på rituell orenhet förknippat med menstruation, ordet används även i vers 20.] Deras silver och deras guld ska inte kunna rädda dem på Herrens (Jahvehs) vredes dag. De ska inte tillfredsställa sin själ (strupe; släcka törsten) eller fylla sina bukar, eftersom deras synd har blivit en stötesten [som de snubblar på]. 20Och deras vackra utsmyckningar användes som stolthet gjord till deras styggelsers avbilder [figuriner, se Hes 16:17] och deras osmakliga ting [avgudar], därför har jag gjort det till orenhet för dem. [Sef 1:18] 21Och jag ska ge det i främlingars hand som ett byte, och till jordens onda att tillspilloge, och de ska vanhelga det. 22Jag ska vända mitt ansikte från dem och de ska vanhelga min hemliga (undangömda) plats, och rövare ska komma in och vanhelga den.
     23Gör i ordning (förbered) kedjan [symboliskt för fångenskap och exil], för landet är fullt av blodsdåd och staden är full av våld (laglöshet – hebr. chamas). 24Och jag ska släppa de värsta [mest onda/hänsynslösa] folkslagen och de ska besitta deras hus. Jag ska låta de starkas stolthet upphöra och deras heliga plats ska vanhelgas. 25Skräck kommer, och de ska söka frid (shalom) men inte finna någon. 26Katastrof ska komma på katastrof och rykte ska komma på rykte, och de ska söka en profetsyn, men undervisning har vandrat bort (finns inte längre) från prästen och råd (finns inte längre) från de äldste. 27Kungen ska sörja och furstarna ska klä sig med förskräckelse, och folkets händer i landet ska bli kraftlösa, jag ska göra mot dem efter deras vägar (sätt att leva) och i enlighet med vad de förtjänar ska jag döma dem och de ska veta att jag är Herren (Jahveh).

Andra samlingen budskap (kap 8-13)
1[Det har gått 14 månader sedan den första nedtecknade visionen i Hes 3:16.]

Och det hände i det sjätte året [efter kung Jojakins fångenskap, se Hes 1:2], i den 6:e månaden [elul] på den 15:e dagen i månaden [17 sep, 592 f.Kr.], att jag satt i mitt hus och Juda äldste satt framför mig och Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) hand föll över mig där.

Del 1 – avgudadyrkan i templet
2Och jag såg och se, något (någon) som liknade utseendet (skenet) av eld. Från höfterna och nedåt var utseendet eld och från höfterna och uppåt var utseendet strålande som spektrumets färger. 3Och formen av en hand sträcktes fram och tog tag i en lock på mitt huvud, och en ande (vind) lyfte upp mig mellan jorden och himlarna och förde mig in i en syn från Gud, till Jerusalem, till öppningen i porten till den inre gården som vetter mot norr. Där fanns svartsjukans (avundsjukans) avbildade tron som provocerar (anstiftar) till svartsjuka (avundsjuka). [4 Mos 32:16; 2 Kung 21:7; 2 Krön 33:7, 15] 4Och se, Israels Guds (Elohims) härlighet var där på samma sätt som i synen jag såg på fältet.

Avundsjukans avbild – Asherah
5Han sa till mig: "Människobarn, lyft nu upp dina ögon längs vägen mot norr." Så jag lyfte upp mina ögon längs vägen mot norr, och se, norr om altarets port var svartsjukans avbildade tron [avgudabilden, se vers 3] vid ingången.

[Tidigare hade Manasse satt upp en avbild av fruktbarhetsgudinnan Ashera i templet som det refererats till i liknande ordalag, se 2 Krön 33:7, 15. I templet i Jerusalem sker avgudadyrkan och dagliga offer till hedniska gudar.]

6Och han sa till mig: "Människobarn, ser du vad de gör? De stora styggelserna som Israels hus begår här, så att jag måste gå långt bort från min helgedom? Men du ska igen (ännu fler gånger) se ännu större styggelser."

Tillbedjan av djur
7Och han förde mig till gårdens öppning och när jag tittade såg jag ett hål i muren. 8Och han sa till mig: "Människobarn, gräv nu i muren." När jag hade grävt i muren såg jag en öppning.
     9Och han sa till mig: "Gå in och se de ondas styggelser som de gör här." 10Så jag gick in och såg, och se – [där fanns] alla former av osmakliga krypande ting [orena djur, se 3 Mos 11:20] och djur och alla avgudar som Israels hus hade avbildat på muren runtom. [Sådana avbildningar var avgudar, se 4 Mos 4:16-18; Rom 1:23. Dessa dyrkades i Egypten och fanns avbildade på deras kammarväggar.] 11Och där stod framför dem 70 män av Israels hus äldste och i mitten av dem stod Jaazanjaho, Shafans son, varje man med sitt rökelsekar i sin hand, och ett tjockt moln av rökelse steg upp.
     12Och han sa till mig: "Har du sett, människobarn, vad Israels söners äldste gör i mörkret, varje man i sin avgudakammare? För de säger: 'Herren (Jahveh) ser oss inte, Herren (Jahveh) har övergett landet.' " 13Och han sa till mig: Du ska igen se ännu större styggelser som de gör.

Tillbedjan av Tamoz
14Sedan förde han mig till portens öppning på Herrens (Jahvehs) hus som vetter mot norr, och se, där satt kvinnorna och grät för Tamoz. 15Och han sa till mig: "Har du sett detta, människobarn? Du ska igen se ännu större styggelser än dessa."

Soldyrkan
16Och han förde mig till den inre gården i Herrens (Jahvehs) hus, och se, vid öppningen till Herrens (Jahvehs) tempel, mellan förgården och altaret, var det omkring 25 män med sina ryggar mot Herrens (Jahvehs) tempel och sina ansikten vända åt öster, och de tillbad solen åt öster. [Att vända ryggen mot templet är samma sak som att vända ryggen åt Gud. Det blir extra provocerande när de tillber solen i själva templet på detta sätt.]
     17Och han sa till mig: "Har du sett detta, människobarn? Är det en lätt sak att Juda hus har begått styggelserna som de begår här när de fyller landet med våld och provocerar mig ännu mer och de sätter grenen mot sin näsa. [Uttrycket kan anspela på någon ockult ritual. Det finns ett exempel på en assyrisk relief av en kung som håller en blomma mot näsan medan han dyrkar stjärnorna. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter inte ordagrant utan mer generellt "de är hånare". Troligtvis är det ett ordspråksliknande uttryck för att håna Gud, motsvarande "ha näsan i vädret" på svenska.] 18Därför ska jag agera i raseri, mina ögon ska inte skona och jag ska inte ha medlidande, och även om de ropar i mina öron med hög (stark) röst ska jag inte höra (lyssna på) dem."






Igår

Planer

Stäng  


Parallell