Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - fredag 29/8

Hes 13-15


Hes 13-15

1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

2Människobarn, profetera mot Israels profeter som profeterar och säg du till dem som profeterar ur sina egna hjärtan: Hör Herrens (Jahvehs) ord: 3Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Ve över de usla profeterna som följer sin egen ande och ting som de inte har sett! 4Som rävar i ödemarken har dina profeter blivit, Israel. 5Ni har inte gått upp till brotten (sprickorna i muren) och inte gjort i ordning hindren (försvarsanläggningarna) för Israels hus, till att stå i striden på Herrens (Jahvehs) dag. 6De har sett tomhet (falskhet, fåfänga) och lögnaktig spådom (inbillade syner) som säger: "så förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh)", men Herren (Jahveh) har inte sänt dem. Ändå hoppas de att ordet ska bli bekräftat. 7Har ni inte sett en fåfäng syn och har ni inte sagt lögnaktig spådom när ni säger: "så förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh)", när jag har inte talat?
     8Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Eftersom ni har talat fåfänga och sett lögn, se därför är jag emot er, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh). 9Och min hand ska vara mot profeterna som ser tomhet (falskhet, fåfänga) och som siar lögner. De ska inte vara i mitt folks råd, inte ska de bli skrivna i Israels hus krönikor, inte heller ska de komma in i Israels land och de ska veta att jag är Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).
     10Därför, just därför att de har lett mitt folk vilse och sagt: "Frid (shalom)", men där är ingen frid (shalom). [Man säger att allt är frid och fröjd, när det inte är det, se även Jer 6:14.] Och när jag byggde en mur utan murbruk, som de täcker över med vit kalk. 11Säg till dem som bestryker den med vit kalk att den ska falla. Där ska komma ett skyfall och en stor hagelstorm ska vräka ner och en stormvind ska bryta fram, 12och se, när muren faller ska det då inte sägas till er: Var är kalken som ni kalkade med?
     13Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Jag ska låta en stormvind bryta fram i mitt raseri, och det ska bli en översvämning i min vrede och stora hagelstenar ska sluka den i raseri. 14Så ska jag bryta ner muren som ni har täckt med kalk och slå ner den till marken så att dess grund blir blottlagd, och den ska falla och ni ska förtäras i dess mitt och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh). 15Och jag ska fullborda mitt raseri över muren och över dem som har täckt med vit kalk, och jag ska säga till er: Muren finns inte längre och inte de som täckte den, 16Israels profeter som profeterar till Jerusalem och ser syner om fred (shalom), men där finns ingen fred (shalom), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

17[Förutom de falska profeterna pekas även de falska profetissorna nu ut i vers 17-19. Detta avsnitt är ett av fyra profetiska sektioner i GT som kritiserar kvinnor (Jes 3:16-4:1; 32:9-13; Amos 4:1-3). Fyra kvinnliga profeter, alla Guds sanna profeter, nämns vid namn i GT: Deborah (Dom 4:4-5:31), Huldah (2 Kung 22:14), Mirjam (2 Mos 15:20) och Noadjah (Neh 6:14). Däremot drabbades de falska profetissorna på Hesekiels tid av samma fördömelse som sina manliga motsvarigheter. Gud bevarade varken deras namn eller deras specifika ämbeten (Hes 13:9).]

Och du människobarn, vänd ditt ansikte mot [konfrontera] ditt folks döttrar som profeterar efter sina egna hjärtan, och profetera mot dem 18och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Ve er [kvinnor, se vers 17] som syr vristband till allas handleder [amuletter, ockulta band] och gör [magiska] huvudband (slöjor) i olika längder för att fånga själar (mänskligt liv). Ska ni fånga mitt folks själar (liv) men behålla er själva (era egna själar) vid liv? 19Ni [kvinnor] har vanhelgat mig bland mitt folk för en handfull korn och några brödsmulor. Ni slaktar själar [människoliv] som inte skulle dö och räddar själar [människoliv] som inte skulle leva, genom era lögner till mitt folk som [villigt, gärna] lyssnar på lögnen.

20Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Se jag är emot era vristband (amuletter, ockulta band) med vilka ni fångar (snärjer) själar [mänskligt liv] som fåglar. Och jag ska rycka dem från era armar, och jag ska låta själarna sprida sig (slå ut som en blomma, bli fria), själarna som ni jagat som fåglar. 21Era slöjor ska jag riva isär och rädda mitt folk ur er hand och de ska inte längre vara i er hand för att bli jagade och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh). 22Eftersom ni har skrämt den rättfärdiges hjärta med lögn när jag inte har bedrövat honom och stärkt den ondes händer så att han inte återvänder (vänder om) från sin onda väg så att han kan bli räddad levande, 23därför ska ni inte längre se tomhet (falskhet, fåfänga), inte sia spådomar. Och jag ska rädda mitt folk ut ur er hand och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).

Tredje samlingen budskap

Budskap mot avgudadyrkan
1[Kapitel 14 innehåller två profetior. Den första (vers 1-11) är avslutningen till budskapet mot falska profeter/profetissor i Hes 13:1-13.]

Och några av Israels äldste kom och satt framför mig. 2Och Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

3Människobarn, dessa män har satt upp sina avgudar i sitt hjärta och placerat sina synder som en stötesten framför sina ansikten. Ska jag över huvud taget behöva sökas (frågas, tillbes – hebr. darash) av dem? 4Tala därför till dem och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Varje man av Israels hus som sätter upp sina avgudar över sitt hjärta och lägger sina synders stötesten framför sitt ansikte och kommer till profeten, jag, Herren (Jahveh), ska svara honom i proportion till hans mängd avgudar (enligt myckenheten av hans avgudar), 5så att jag tar Israels hus i deras egna hjärtan eftersom de alla har vänt sig bort från mig till sina avgudar.
     6Tala därför till Israels hus, så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Kom tillbaka och omvänd er från era avgudar och vänd bort era ansikten från alla era styggelser. 7För varje man från Israels hus eller främlingen som vistas i Israel som skiljer sig själv från mig och tar sig avgudar i sitt hjärta och placerar syndens stötesten framför sitt ansikte och kommer till profeten för att söka (följa, fråga, tillbe) mig från honom, jag ska själv svara honom, 8och jag ska sätta mitt ansikte mot den mannen och ska göra honom till ett tecken och ett ordspråk och jag ska utrota (hugga av) honom från mitten av mitt folk och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).
     9Och profeten som är förledd och talar ett ord, jag, Herren (Jahveh), har förlett profeten som profeterar och jag ska sträcka ut min hand över honom och ska förgöra honom från mitten av Israels folk. 10Och de ska bära sin synd, profetens synd ska vara som sökarens (följarens, frågarens, tillbedjarens) synd, 11för att Israels hus inte längre ska gå bort från mig och inte längre orena sig med sina överträdelser, utan de kan bli mitt folk och jag kan bli deras Gud (Elohim), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

Budskap om kommande dom och Guds rättvisa
12Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

13Människobarn, när ett land syndar mot mig med smärtsamma överträdelser och jag sträcker ut min hand över dem och bryter deras brödförsörjning och sänder hungersnöd över det och utrotar (hugger av) både människor och djur, 14även om dessa tre bräckliga män (hebr. enósh) fanns där [i landet] – Noa, Daniel och Job – så skulle de genom sin rättfärdighet bara kunna rädda sina egna liv (själar – hebr. nefesh), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

[Jeremia har redan sagt "även om Mose och Samuel stod framför mig", se Jer 15:1. Noa och Job levde långt innan Hesekiel blev profet. De två var exempel på män som bara lyckades rädda de närmaste. När floden kom drabbades hela jorden, men Noa och hans familj räddades. Job bad för sina barn, men de drabbades av olycka, dock överlevde Job och hans hustru. Daniel kan vara den samtida bibliska Daniel som blev bortförd i fångenskap till Babylon, eller legenden om en Daniel i den ugaritiska sagan om Aqhat (1300 f.Kr.). I så fall nämns tre icke-judar från historien. En Daniel omnämns även i Hes 28:3.]

15Om jag lät onda djur passera genom landet och de plundrade det och det blev öde, så att ingen kunde passera igenom det på grund av de [onda] djuren, 16även om dessa tre män [Noa, Daniel och Job] var i det (landet), så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara bli räddade själva men landet skulle vara öde.
     17Eller om jag lät föra ett svärd över landet och sa: Låt ett svärd gå genom landet så att det utrotar (hugger av) människa och djur [allt levande], 18även om dessa tre [rättfärdiga] män var i det (landet), så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara bli räddade själva.
     19Eller om jag sände pest i landet och hällde ut mitt raseri över det i blod för att utrota (hugga bort) människa och djur, 20även om dessa tre bräckliga män – Noa, Daniel och Job [vers 14] – var i det (landet), så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara rädda sina egna själar med sin rättfärdighet. 21Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Hur mycket mer när jag sänder mina fyra domar:
    det onda svärdet [krig]
    och hungersnöden
    och de onda (vilda) djuren
    och pesten mot Jerusalem
för att utrota (hugga bort) människa och djur. 22Och se, en kvarleva ska bli kvar i det (landet), som ska föra fram både söner och döttrar, och se, när de kommer till er och ni ser deras vägar och deras handlingar, då ska ni bli tröstade för det onda som jag har fört upp mot Jerusalem, för allt som jag har låtit komma över henne (staden). 23Och de ska trösta er när ni ser deras vägar och deras handlingar och ni ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag inte har gjort detta utan anledning, allt som jag har gjort i henne (staden), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

Liknelse – värdelöst vin
1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

2Människobarn, vad är vinrankan mer än något annat träd, vinkvisten som växer upp bland skogens träd? 3Ska trä tas från den för att tillverka något? Eller ska man ta en pinne [samma ord som tältplugg] av den för att hänga upp något föremål på den? 4Se, den kastas i elden som bränsle, elden har slukat båda ändarna av den och dess mitt är bränd. Duger den till något arbete? 5Se, när den var intakt dög den inte till något arbete [var den inte användbar som trämaterial], hur mycket mindre duger den till något när elden har slukat den och den är bränd!
     6Därför säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) så: Som vinrankan bland skogens träd som jag har gett till elden som bränsle, så ska jag ge Jerusalems invånare. 7Och jag ska sätta mitt ansikte mot dem, ut ur elden har de kommit och elden ska sluka dem, och de ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahveh), när jag sätter mitt ansikte mot dem. 8Och jag ska göra landet öde, eftersom de har handlat bedrägligt, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).






Igår

Planer

Stäng  


Parallell