Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - torsdag 11/9

Hes 46-48

Hes 46-48

1Så säger Herren Gud: Den inre förgårdens port, den som vetter åt öster, ska vara stängd under de sex arbetsdagarna, men på sabbatsdagen ska den öppnas. Likaså ska den öppnas på nymånadsdagen. 2Då ska fursten utifrån gå in genom portens förhus och ställa sig vid portens dörrpost. Prästerna ska förrätta hans brännoffer och hans gemenskapsoffer, och han ska tillbe på portens tröskel och sedan gå ut. Men porten ska inte stängas förrän på kvällen. 3Folket i landet ska på sabbater och nymånader tillbe inför Herren vid ingången till samma port. 4Brännoffret som fursten ska bära fram åt Herren på sabbatsdagen ska utgöras av sex felfria lamm och en felfri bagge. 5Som matoffer ska han bära fram en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge som matoffer, och till varje efa ska han offra en hin [3,5 liter] olja. 6På nymånadsdagen ska han bära fram en felfri ungtjur, sex lamm och en bagge, alla felfria. 7Som matoffer ska han offra en efa till tjuren och en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge, och till varje efa ska han offra en hin [3,5 liter] olja. 8När fursten vill gå in, ska han gå genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.
     9När folket i landet kommer inför Herrens ansikte vid högtiderna, ska den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten ska gå ut genom norra porten. Ingen ska gå tillbaka genom samma port som han har kommit in genom, utan han ska gå ut genom den motsatta. 10När de går in ska fursten gå in tillsammans med dem. När de går ut ska de gå ut samtidigt.
     11Vid fester och högtider ska matoffret vara en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och till lammen så mycket han vill ge, samt en hin [3,5 liter] olja till varje efa. 12När fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig det är ett brännoffer [3 Mos 1:1-17] eller ett gemenskapsoffer [3 Mos 3:1]som frivilligt offer åt Herren, ska man öppna för honom den port som vetter åt öster, och han ska offra sitt brännoffer och sitt gemenskapsoffer så som han brukar göra på sabbatsdagen. Därefter ska han gå ut, och man ska stänga porten efter honom.
     13Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon. 14Till det ska du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa [4 liter] samt en tredjedels hin [1,2 liter] olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren ska vara en bestående stadga och gälla för alltid. 15De ska offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt brännoffer.
     16Så säger Herren Gud: Om fursten ger någon av sina söner en gåva av sin arvedel, ska det tillhöra hans söner. Det är deras egendom som arv. 17Men om han ger en gåva av sin arvedel åt någon av sina tjänare, ska den tillhöra tjänaren fram till friåret. Då ska den återgå till fursten. Hans arv tillhör endast hans söner. Dem ska det tillhöra. 18Fursten får inte ta något av folkets arvedel så att han tränger ut dem från deras egendom. Endast av sin egen egendom ska han låta sina söner ärva, för att ingen av mitt folk ska trängas undan från den egendom som är hans."
     19Han förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster. 20Han sa till mig: "Detta är den plats där prästerna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt."
     21Därefter förde han mig ut på den yttre förgården och lät mig gå fram till förgårdens fyra hörn, och jag såg då att i vart och ett av förgårdens hörn fanns en gård. 22I förgårdens fyra hörn fanns kringbyggda gårdar, 40 alnar långa och 30 alnar breda. De fyra hörngårdarna var lika stora. 23Runt omkring dem gick en mur, runt omkring alla fyra, och nertill i muren runt omkring hade man inrättat eldstäder för kokning. 24Han sa till mig: "Detta är de kök där templets tjänare ska koka folkets slaktoffer."

Vattnet från templet
1Sedan förde han [ängeln som ledde Hesekiel] mig tillbaka till templets ingång. Och se [hebr. vehinneh – perspektivbyte, vi får se med Hesekiels ögon]: Vatten rinner fram under tröskeln österut, för templets framsida låg på östra sidan. Vattnet kom från den högra sidan av templet och rann på den södra sidan av altaret. [Upp 22:1] 2Han förde mig ut genom den norra porten [i templet; den östra var stängd, se Hes 44:2; 46:1] och ledde mig ut till den yttre porten, som vetter mot öster [stadsporten ut mot Kidrondalen]. Och se: Vatten väller ut från den södra (högra) sidan.

[Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen "-jim" indikerar detta. Dual-formen används både för "vatten" och "floden" i detta kapitel.]


     3Mannen [ängeln] började gå österut med ett mätsnöre i handen.
Han mätte upp 1 000 alnar [520 meter längs med vattnet österut]
    och förde mig [lät mig gå fram] genom vattnet – som nådde mig till fotknölarna.

4Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 040 meter öster om templet längs med vattnet]
    och förde mig [lät mig vada ut] genom vattnet – som nu nådde mig till knäna.

Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 560 meter öster om templet längs med vattnet],
    och förde mig [lät mig vada] genom vattnet – som nu nådde till midjan.

5Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 2 080 meter öster om templet längs med vattnet],
    det var nu en flod (en ström – hebr. nachal) som jag inte kunde korsa,
    för vattnet (de dubbla vattnen) var högt – vatten att simma i,
    en flod som man inte kunde korsa [vada över].
6Han [ängeln som ledde Hesekiel i den himmelska visionen] sa till mig: "Människobarn, har du sett detta?"

Sedan förde han mig tillbaka till strandkanten. 7När jag kom tillbaka upptäckte jag en enormt stor mängd träd längs med flodens båda sidor [det var något som jag inte lagt märke till tidigare]. 8Han sa till mig:
"Dessa dubbla vatten (den dubbla strömmen – hebr. majim) flyter österut genom landet och kommer sedan ner i öknen (hebr. Arava) [den judeiska öknen öster om Jerusalem]. När de sedan rinner ut i havet [Döda havet] – där vattnet är stillastående – så blir det friskt (helas det).

[Idag finns inga fiskar eller andra levande varelser i Döda havet på grund av dess höga mineralhalt.]

Ein Gedi vid Döda havets västra sida.

9Överallt där den dubbla floden (den dubbla strömmen – hebr. nachalajim) flyter fram ska det vimla av liv [ska det finnas svärmar av insekter, se 1 Mos 1:20]. Det ska finnas ett överflöd av fisk, för när vattnet kommer dit [till Döda havet] blir det friskt. Allt får liv där floden rinner fram. 10Fiskare ska stå utmed den, från Ein-Gedi [ordagrant: 'getkällan' – en sötvattenkälla på västra Döda havets strand] till Ein-Eglajim [ordagrant: 'två kalvars källa' – antingen i nordvästliga hörnet eller på östra sidan] ska deras nät ligga på tork. De ska fånga många olika sorters fisk, samma överflöd som i Stora havet [Medelhavet]. 11Men gölar och dammar [som är avskurna från det friska vattnet] kommer fortfarande att vara salta.
     12Längs med flodens båda stränder ska alla sorters fruktträd växa. Deras blad ska aldrig vissna och deras frukt aldrig ta slut. Varje månad bär de frukt, eftersom deras vattenkälla kommer från helgedomen. Deras frukt ska användas som mat och deras blad ska ge läkedom."
Landets gränser
13Detta säger Herren Herren (Adonai Jahveh): Detta är de gränser (territorium) som ska gälla när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar. Josef ska ha två andelar. 14Ni ska få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder ska detta land bli (tillfalla) er arvedel.

15Detta ska vara landets gräns på norra sidan [4 Mos 34:1-2]:
Från Stora havet [Medelhavet] längs Hetlonsvägen, där vägen går till Tsedad [stad i nordöstra Syrien], 16Chamat, Berota, Sibrajim, som ligger mellan Damaskus och Chamats områden, det mellersta Chaser, som ligger vid Havrans gräns [regionen söder om Damaskus och öster om Galileiska sjön]. 17Så ska gränsen gå från havet till Chasar-Enon vid Damaskus gräns och vidare allt längre norrut upp mot Chamats gräns. Detta är norra sidan.

18På östra sidan ska gränsen börja mellan Havran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan. Från nordgränsen neråt till det östra havet, ska ni mäta ut den. Detta är östra sidan.

19På sydsidan ska gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kadesh, längs bäckfåran [Egyptens bäck – Wadi al Arish] fram till Stora havet. Detta är den södra gränsen.

20På västra sidan ska gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Chamat [i Syrien]. Detta är västra sidan. 21Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar.
22Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. 23I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Herren (Adonai Jahveh).

De sju norra stammarnas tilldelning
1Detta är namnen på stammarna:

Vid norra gränsen längs efter Hetlonsvägen, där vägen går till Hamat, vidare bort mot Hasar-Enan – med Damaskus gräns i norr och längs med Hamat – där ska Dan ha en lott, så att hela sträckan från östra sidan till västra tillhör honom.
2Närmast Dans område ska Asher ha en lott från östra sidan till västra.
3Närmast Ashers område ska Naftali ha en lott från östra sidan till västra.
4Närmast Naftalis område ska Manasse ha en lott från östra sidan till västra.
5Närmast Manasses område ska Efraim ha en lott från östra sidan till västra.
6Närmast Efraims område ska Ruben ha en lott från östra sidan till västra.
7Närmast Rubens område ska Juda ha en lott från östra sidan till västra.
Prästernas och leviternas tilldelning
8Närmast Juda område ska från östra sidan till västra sidan det område sträcka sig som ni ska ge som gåva till Herren (Jahveh). Ni ska som gåva ge 25 000 [alnar; 13 km] i bredd och lika mycket i längd som en stamlott från östra till västra sidan. Helgedomen ska ligga där i mitten. 9Det område ni ger som gåva åt Herren ska vara 25 000 [alnar; 13 km] i längd och 10 000 [5,2 km] i bredd. 10Av detta heliga område som ni ger som gåva ska ett stycke tillhöra prästerna, i norr 25 000 [alnar; 13 km], i väster 10 000 [5,2 km] i bredd, i öster likaså 10 000 [5,2 km] i bredd och i söder 25 000 [13 km] i längd, och Herrens helgedom ska ligga där i mitten. 11Det ska tillhöra prästerna, dem av Tsadoqs söner som har blivit helgade och som har gjort tjänst åt mig och som inte for vilse som leviterna gjorde när de andra israeliterna for vilse. 12Därför ska en särskild del av den offergåva som avstyckats från landet tillhöra dem som ett högheligt område invid leviternas.
     13Men leviterna ska få ett område som motsvarar prästernas, i längd 25 000 [alnar; 13 km] och i bredd 10 000 [5,2 km], längden överallt 25 000 [13 km] och bredden 10 000 [5,2 km]. 14De får inte sälja eller byta bort något av det. De får heller inte på annat sätt överlåta det bästa av landet åt någon annan, för det är helgat åt Herren (Jahveh).

15Men de 5 000 [alnar; 2,6 km] som blir över på bredden invid de 25 000 [13 km] ska vara en allmänning för staden, dels att bo på, dels som utmark. Och staden ska ligga där i mitten. 16Detta är stadens mått: Norra sidan 4 500 [alnar; 2,3 km], södra sidan 4 500 [2,3 km], på östra sidan 4 500 [2,3 km] och västra sidan 4 500 [2,3 km]. 17Staden ska ha en utmark som norrut sträcker sig 250 [alnar; 130 meter], söderut 250 [130 meter], österut 250 [130 meter] och västerut 250 [130 meter]. 18Det som återstår av marken längs det heliga området blir 10 000 [alnar; 5,2 km] österut och 10 000 [5,2 km] västerut, och det sträcker sig utmed det heliga området. Avkastningen av detta område ska tjäna till föda åt stadens invånare. 19Stadens arbetare från Israels alla stammar ska bruka det. 20Hela den del som ni ska avskilja ska vara 25 000 [alnar; 13 km] långt och 25 000 [13 km] brett och bilda en fyrkant. Ni ska överlämna denna heliga gåva till staden som dess egendom.

Furstens område
21Fursten ska få vad som blir över på båda sidor om det heliga området och stadens område. Det gäller marken fram till det 25 000 [alnar; 13 km] breda heliga området, ända till östra gränsen, och likaså västerut marken fram till det 25 000 [13 km] breda området, ända till västra gränsen. Båda dessa områden som går parallellt med stamlotterna ska tillhöra fursten. Det heliga området med helgedomen ska ligga mitt emellan dem. 22Från leviternas område och från stadens område, som ligger mitt emellan furstens områden, ska det som ligger mellan Judas sydgräns och Benjamins nordgräns tillhöra fursten.

De fem södra stammarnas tilldelning
23Sedan följer de återstående [fem] stammarna.
Först ska Benjamin ha en lott, från östra sidan till västra.
24Närmast Benjamins område ska Simeon ha en lott, från östra sidan till västra.
25Närmast Simeons område ska Isaskar ha en lott, från östra sidan till västra.
26Närmast Isaskars område ska Sebulon ha en lott, från östra sidan till västra.
27Närmast Sebulons område ska Gad ha en lott, från östra sidan till västra.
28Närmast Gads område, på dess södra sida, ska gränsen gå från Tamar över Meribas vatten vid Kadesh och vidare till bäckfåran [Egyptens bäck – Wadi al Arish] fram till Stora havet. 29Detta är det land som ni genom lottkastning ska fördela till arvedel åt Israels stammar.

Detta ska vara deras stamlotter, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Herren (Adonai Jahveh).

Den heliga staden
30Följande utgångar ska staden ha: På norra sidan ska den mäta 4 500 [alnar; 2,3 km], 31och av stadens portar, uppkallade efter Israels stammar, ska tre ligga i norr: Den första är Rubens port, den andra Judas port och den tredje Levis port.

32På östra sidan ska den också mäta 4 500 alnar [2,3 km], och ha tre portar: Den första är Josefs port, den andra Benjamins port och den tredje Dans port.

33På samma sätt ska också den södra sidan hålla ett mått på 4 500 alnar [2,3 km] och ha tre portar: Den första Simeons port, den andra Isaskars port, den tredje Sebulons port.

34Västra sidan ska mäta 4 500 [alnar; 2,3 km] och ha tre portar: Den första är Gads port, den andra Ashers port, den tredje Naftalis port.

35Runtom ska staden mäta 18 000 [alnar; 9,3 km], och från den dagen ska stadens namn vara:

"Herren är där (här)." [Den hebreiska frasen JHVH shammah kan även översättas "Herren är här".]






Igår

Planer

Stäng  


Parallell