Parallell - lördag 13/9
Daniel 1-3
Daniel 1-3
Temat i Daniels bok är att Gud har kontroll över världshistorien och hur en troende kan leva efter Guds vilja i en orättfärdig värld.
Daniel föddes omkring 620 f.Kr. då Josia, som var en god kung, regerade i Jerusalem, se [2 Kung 22:1]. Daniel växer upp mitt i ett väckelseskeende där kung Josia avskaffar avgudadyrkan och lokala offerplatser. En utlösande faktor för det andliga uppvaknandet var att under renoveringen av templet i Jerusalem hittades 622 f.Kr. en gömd kopia av Femte Moseboken eller mer troligt alla de fem Moseböckerna, se [2 Kung 22:3-13]. Samtida med Daniel är profeterna Jeremia, Joel, Habackuk och Sefanja. Det är inte otroligt att Daniel som ung grabb har varit på samlingar där Jeremia predikat.
Daniel är en av endast två personer i Bibeln som omnämns som "högt älskad", se [Dan 9:23; 10:11, 19]. Den andre är lärjungen Johannes som skrev Uppenbarelseboken, se [Joh 20:2]. Det är intressant att de två författarna som har förtroendet och privilegiet att författa Bibelns två viktigaste böcker om ändens tid är de som Gud själv benämner som "älskade" på ett sätt som ingen annan omnämns, se [Amos 3:7; Joh 15:15].
Vad gäller profetia är det en stor och väsentlig kulturskillnad mellan grekiskt och hebreiskt tänkande. I den grekiska kontexten, som vi är influerade av här i väst, har en profetia bara en uppfyllelse. Däremot i den hebreiska kontexten kan samma profetia uppfyllas flera gånger och på många nivåer. Exempelvis är den babyloniska fångenskapen bara en första uppfyllelse av det som sedan blev den nästan 2000-åriga diasporan.
Enkel struktur:
1. Daniel i Babylon, kap 1-6
2. Daniels syner i Babylon, kap 7-12
Struktur – språk och tema
Boken är skriven på två språk, hebreiska och arameiska. Det första kapitlet fram till några verser in i det andra är på hebreiska. Sedan följer ett stycke från 2:4 fram till och med kapitel 7 på arameiska, det babyloniska språket. Boken avslutas med fem kapitel på hebreiska. Sektionen på arameiska har också en fin kiastisk struktur med tre par som tematiskt hör ihop. En alternativ struktur framträder om man delar in boken på språk och tema:
1. HEBREISKA, kap 1
Daniel och hans tre vänner vägrar ge upp sin judiska identitet.
2. ARAMEISKA, kap 2-7
Dröm – kungens dröm om en staty, kap 2
Vägrar tillbe riket – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen, kap 3
Dröm – Nebukadnessars högmod, kap 4
Dröm – Belshassars högmod, kap 5
Vägrar tillbe kungen som gud – Daniel i lejongropen, kap 6
Dröm – Daniels dröm om fyra odjur, kap 7
3. HEBREISKA, kap 8-12
Tre visioner – när ska Gud återupprätta det judiska folket?
Växlingarna i språket strukturerar även innehållet i de profetiska avsnitten. I Babylon talade folken arameiska och i Israel talade israeliterna hebreiska. De arameiska kapitlen handlar om Guds planer för hedningarna och världens nationer medan de hebreiska avsnitten mer explicit berör judarna och Israel.
Struktur – kronologisk ordning av kapitlen
626 f.Kr. – Nabopolassar kung i Babylon, regerar till sin död 605 f.Kr.
612 f.Kr. – Nabopolassar plundrar och bränner assyriernas huvudstad Nineve
609 f.Kr. – Harran, assyriernas sista fäste, faller, babylonierna är nu världshärskare
605 f.Kr. – Nebukadnessar blir kung, regerar till sin död 562 f.Kr.
(Kapitel 1) 605 f.Kr. – Daniel och hans tre vänner förs till Babylon
(Kapitel 2) 602 f.Kr. – Nebukadnessars dröm
597 f.Kr. – Jerusalem erövras
586 f.Kr. – Jerusalem och templet förstörs
(Kapitel 3) – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen
(Kapitel 4) – Nebukadnessars dröm och galenskap
562 f.Kr. – Nebukadnessar dör
562 f.Kr. – Evil-Merodak, Nebukadnessars son, blir kung, men mördas efter två år
560 f.Kr. – Neriglissar, Nebukadnessars svärson, blir kung
556 f.Kr. – Neriglissar dör en naturlig död
556 f.Kr. – Laborosashad, barnbarn till Nebukadnessar, blir kung, men mördas
556 f.Kr. – Nabonidus blir kung
553 f.Kr. – Belshassar, Nabonidus son, blir medregent
553 f.Kr. – Nabonidus är ointresserad av tronen, flyttar till oasen Teima i Arabien
(Kapitel 7) 553 f.Kr. – Daniels första syn, fyra odjur
(Kapitel 8) 551 f.Kr. – Daniels andra syn, baggen och bocken
(Kapitel 5) 539 f.Kr. – Belshassars fest
539 f.Kr. – Den persiske kungen Kyros besegrar Babylon, regerar fram till 530 f.Kr.
(Kapitel 9) 539 f.Kr. – Daniels tredje syn, de sjuttio årsveckorna
538 f.Kr. – Kyros beslutar att judarna kan återvända och bygga upp templet
537 f.Kr. – Omkring 50 000 judar ledda av Serubbabel och översteprästen Josua återvänder
(Kapitel 6) – Daniel i lejongropen
(Kapitel 10-12) 536 f.Kr. – Daniels fjärde syn
516 f.Kr. – Templet i Jerusalem återinvigs (70 år har passerat sedan 586 f.Kr.)
479 f.Kr. – Ester blir drottning i Susa
445 f.Kr. – Nehemja bygger upp Jerusalems mur
Tiden mellan Malaki och Messias födelse
Ibland används uttrycket de "400 tysta åren" om tiden från den sista profeten Malaki fram till Jesu födelse. Även om Malaki verkade på 400-talet f.Kr. och var den siste profeten i GT så är Bibeln inte tyst. Här i Daniels bok profeteras i detalj om de stora världshändelserna som påverkar det judiska folket. Det medo-persiska riket besegras år 331 f.Kr. av grekerna under Alexander den stores ledning, se [Dan 8:5-8, 21]. Detta rike splittras i fyra delar, se [Dan 8:22-23]. Under hela 200-talet förekommer spänningar mellan ptolemaierna i söder och seleukiderna i norr. Eftersom Israel ligger mellan dessa regioner, Egypten och Syrien, påverkas de av denna konflikt. Allt detta och hur Antiochos IV Epifanes vanhelgar templet 167 f.Kr. beskrivs i detalj i [Dan 11]. I Daniel 9 och 12 beskrivs händelser som sträcker sig ända till den sista tiden.
Arkeologiska fynd
Det finns många arkeologiska fynd som knyter an till Daniels bok. I Berlin på Pergamonmuseet finns hela Ishtarporten och delar av processionsgatan uppställd som Nebukadnessar lät bygga, se [Dan 1:8]. Från samma utgrävning köpte Sverige 1931 två glaserade tegelreliefer, ett lejon och en drake, från fasaden till Nebukadnessars tronsal. De går att se på Röhsska museet i Göteborg. På Brittiska museet finns mängder av fynd från Babylon: tiotusentals lertavlor, se [Dan 2:2]; tegelstenar stämplade med Nebukadnessars namn i kilskrift, se [Dan 1:3]; Nabonidusrullen, se [Dan 5:1]; Kyrosrullen; de babyloniska krönikorna.
Fynden av Dödahavsrullarna 1947 bekräftar också äktheten i Daniels bok. Hittills har man hittat 8 manuskript, och alla kapitel finns representerade. De äldsta rullarna från grotta 4 i Qumran dateras till omkring 165 f.Kr.
Genre: Historisk och profetisk
Skrivet: 530-540 f.Kr.
Berör tidsperioden: 605–536 f.Kr., men synerna i boken talar även om framtiden och tidens slut.
Författare: Daniel, se [Dan 9:2; 10:2].
Referenser: När Jesus talar om den sista tiden citerar han från Daniels bok, se [Matt 24:15]. Att Jesus kallar honom "profeten Daniel" styrker att Daniels syner är profetiska.
Fångenskapen i Babylon
Daniel, Hananja, Mishael och Asarja förs bort 150 mil från Jerusalem till Babylon 605 f.Kr. i den första deportationen.
1Under kung Jojakims (hebr. Jehojaqims) 3:e regeringsår [605 f.Kr.] i Juda kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och belägrade Jerusalem [Judas huvudstad]. 2Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt) gav Jojakim, kungen av Juda, i hans våld.
[Det var inte babyloniernas styrka som gjorde att de fick seger, det var Herren som tillät dem inta landet på grund av gudsfolkets olydnad och avgudadyrkan ([2 Kung 20:16-17; 24:20]). Jojakim var en ond kung i Herrens ögon ([2 Kung 23:35-37]). Enligt rabbinsk litteratur levde han i incestförhållande med sin mor, svärdotter och styvmor och han hade för vana att mörda män och våldföra sig på deras kvinnor. Han regerar elva år, 608-597 f.Kr. Det är en omvälvande politisk tid där Juda och Jerusalem ligger geografiskt sett mellan dåtida stormakter. Det är egyptierna och farao Necho som tillsätter Jojakim som sin lydkung sedan de tillfångatagit hans yngre bror som bara hann vara kung i tre månader. När babylonierna, tre år in i Jojakims styre, attackerar Jerusalem 605 f.Kr. sluter Jojakim en pakt med dem ([2 Kung 24:1]). För att försäkra sig om Jojakims lojalitet tar Nebukadnessar några ungdomar av kunglig släkt som gisslan. Detta är den första deportationen till Babylon som berör Daniel och hans vänner. Templet plundras delvis, se [Esra 1:9-11].]
Nebukadnessar tog också med sig några av kärlen till Shinar [Babylon, landet mellan floderna Eufrat och Tigris]. Där ställde han in dem i skattkammaren för sina gudar [Marduk och Nebo].
[Det babyloniska riket var den nya stormakten efter assyrierna. I staden Babylon revolterar Nabopolassar mot assyrierna och utropar sig som kung i Babylon 626 f.Kr. Han och hans son Nebukadnessar formar tillsammans det nybabyloniska riket som har sin storhetstid under de kommande 100 åren. Historiska dokument, de babyloniska krönikorna, bekräftar att Nebukadnessar våren 605 f.Kr. stred i den egyptiska utposten Karkemisch i norra Syrien och senare på senvåren svepte ner mot Jerusalem. I den första räden plundras templet och personer som kan utgöra ett hot, däribland Daniel och hans vänner, tas med som fångar. Nebukadnessar fortsätter ner mot Egypten, men när han får besked om sin fars Nabopolassars död 15 augusti, skyndar han hem. Han tar vägen genom öknen och kommer fram före Daniel och fångarna som tar den vanliga längre vägen längs med floden Eufrat. En lertavla visar att Nebukadnessar blev kung 7 september. Nebukadnessar fortsätter sina fälttåg. Sju år senare, 597 f.Kr. erövras Jerusalem. Det är i denna andra deportation som profeten Hesekiel förs bort. År 586 f.Kr. förstörs templet och den tredje vågen av fångar förs bort till Babylonien.]

Nebukadnessar använde omkring 15 miljoner tegelstenar för sina byggprojekt i Babylon. Tusentals av dem var märkta med hans namn och titel med kilskrift: "Nebukadnessar, Nabopolassars äldsta son, Babylons kung, jag är." Brickan på bilden finns på Brittiska museet i London.
3Kungen [Nebukadnessar] befallde Aspenas, sin chef för hovtjänstemännen (ledare för eunuckerna), att välja ut några av Israels unga män [13-15 år] av kunglig släkt eller av förnäm börd [som han tagit med sig som fångar]. 4De skulle inte ha någon kroppslig defekt [vara i god fysisk hälsa] och vara vackra att se på. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga till att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldéernas språk [kilskriftsspråket akkadiska som används på lertavlor och arameiska som var det nya världsspråket] och litteratur.
[Daniel och hans vänner var av kunglig släkt och hade växt upp i Jerusalem. De var i yngre tonåren när de tillfångatogs och deporterades till Babylon, en resa på 150 mil som tog 3-4 månader till fots med karavan. Historiska dokument visar att åldern för högre utbildning var 14 år i Babylon. Beskrivningen av Daniels långa liv i Babylon bekräftar att han måste ha varit ung när han fördes bort, se [Dan 1:21].
Väl framme i Babylon kan Daniel och hans vänner ha blivit kastrerade. Det som talar för det är att detta var vanligt bland kungens tjänare vid den här tiden. Det nämns heller aldrig att Daniel gifte sig och fick några barn. I Jesajas profetia, som skrevs 100 år före dessa händelser, varnar han för att kärlen skulle plundras och ättlingar till kungahuset föras bort och bli eunucker i Babylon, se [2 Kung 20:12-17]. I Jesaja 56, som rör återvändande judar, tas just eunucker utan barn upp som en speciell grupp, se [Jes 56:3-5]. Dessa bibliska referenser har gjort att denna uppfattning är vanlig inom judendomen. Det som talar emot är att det inte uttryckligen nämns att Daniel blev kastrerad. De skulle vara "utan defekt", se vers 4, vilket tvärtom kan tala för att de inte var kastrerade. Ordet för eunuck (hebr. saris) har flera betydelser. Det kan betyda kastrerad man, men också högt uppsatt ledare. Potifar i Egypten var en saris som var gift, se [1 Mos 37:36; Matt 19:12; Apg 8:27; Jes 56:3-6].]
5Kungen bestämde åt dem en daglig tilldelning av kungens egen mat och av vinet som han själv drack. De skulle läras upp i tre år och därefter tjänstgöra hos kungen. 6Bland dessa [vilket indikerar att det fanns andra tillfångatagna ungdomar där från andra länder – den judiske historikern Josefus nämner Fenicien, Egypten och Syrien] var följande från Juda: Daniel [betyder "Gud är min domare"],
Hananja [betyder "Jahveh är nådefull"],
Mishael [betyder "Vem är som Gud"] och
Asarja [betyder "Jahveh är en hjälpare"].
[Alla dessa fyra ungdomar har Gud i sina namn. Det visar att trots avfallet i Israel, hade deras föräldrar antagligen gett dem en gudfruktig uppväxt, vilket gör att de inte viker av från sin gudstro, se [Ords 22:6].]
7Men chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] tilldelade dem nya namn. [Anledningen var att anknyta till babyloniska gudar i stället för Israels Gud.] Daniel kallade han Belteshassar.
[Betyder "den som har Bels favör", Bel var ett generellt namn för "herre" och syftade troligtvis på den största babyloniska guden Marduk, så Daniel fick ett insmickrande namn.]
Hananja kallade han Shadrak.
[Betyder "belyst av solguden", vilket beskriver månguden Aku.]
Mishael kallade han Meshak.
[Han får ett liknande namn. Den sista delen byts ut från "El", som betyder Gud, till "Aku" som är babyloniernas mångud. Mishael var ordagrant: "Vem är som Gud?" Hans nya namn är: "Vem är som Aku?"]
Asarja kallade han Aved-Nego.
[Betyder "Tjänare åt den skinande Nebo, eldens gud", en babylonisk gud. I den kaldeiska översättningen av [Jes 14:12] översätts Lucifer till just Nebo.]
Daniels hängivenhet till Gud

Ishtarporten är en av åtta portar in till Babylon. Den hittades av tyska arkeologer i slutet av 1800-talet och kan ses på Pergamonmuseet i Berlin (som bara rymmer den mindre första porten). Portens väggar är utsmyckade med bilder av lejon, tjurar och drakar. Lejonen är symboler för gudinnan Ishtar. Den ormliknande draken framställer stadens och fruktbarhetens gud Marduk som sades skänka evigt liv.
8[De fick den bästa tänkbara maten som kunde erbjudas i Babylon, men] Daniel var fast besluten (lade på sitt hjärta) att inte orena sig med kungens mat eller vinet som han drack [och bryta Guds lag genom att äta t.ex. griskött och mat offrat till avgudar]. Därför anhöll han hos chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] att slippa orena sig. 9Gud gjorde så att han [Aspenas] visade nåd (omsorgsfull kärlek) och barmhärtighet (oändlig nåd) till Daniel (han blev vänligt inställd; fick tillit och kände medkänsla). 10Men han [stod under hård press från kungen och] sa till Daniel: "Jag fruktar min herre kungen. Han är den som bestämt vad ni ska äta och dricka. Vad skulle hända om han såg att ni såg undernärda (svaga) ut, jämfört med de andra unga männen i er ålder? I så fall skulle ni äventyra mitt huvud (mitt liv) inför kungen!"
[Aspenas rädsla var befogad. I Daniels bok finns flera exempel på Nebukadnessars hårdhet och nyckfullhet, se [Dan 2:5, 12; 3:13]. Daniel använde gott omdöme. I stället för att matvägra eller göra revolt är han kreativ och kommer med ett förslag.]
11Då sa Daniel till vakten (övervakaren, assistenten) som förste hovmarskalken [Aspenas] satt över Daniel, Hananja, Mishael och Asarja: 12"Gör ett försök med dina tjänare i tio dagar. Låt oss få äta grönsaker (ordagrant 'det som växer av frön', frukt, frön, grönsaker, bröd osv.) och dricka vatten. 13Jämför sedan hur vi ser ut (vår fysiska hälsa) med de andra unga männen som har ätit av kungens mat. Tag sedan ett beslut hur du ska göra med dina tjänare." 14Han lyssnade på dem och testade dem i tio dagar. 15När tio dagar hade gått var deras utseende bättre och deras kroppar mer välnärda än alla de unga män som åt av kungens mat. 16Då tog vakten (övervakaren, assistenten) bort maten och vinet från deras diet och gav dem grönsaker (ordagrant "det som växer av frön", frukt, frön, grönsaker, bröd osv).
Gud ger dem vishet
17Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter, och vishet. Daniel [hade även en övernaturlig gåva, han] förstod också alla slags syner och drömmar. [Varje god gåva kommer från Gud, se [Jak 1:17].] 18När tiden var inne då kungen bestämt att de skulle hämtas [efter tre års studier], fördes de av chefen för hovtjänstemännen [Aspenas] inför Nebukadnessar. 19Kungen talade med dem, och det fanns ingen bland dem alla som kunde jämföras med Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. De fick därför tjänstgöra hos kungen. 20I alla frågor som krävde vishet och förstånd rådfrågade kungen [Nebukadnessar] dem och de visade sig vara tio gånger (ordagrant "tio händer") klokare än alla de spåmän (skrivare, från ordet för penna) och besvärjare som fanns i hela hans rike.

Det mest kända gravmonumentet över Daniels grav finns i staden Susa i Iran. Enligt en legend finns hans kvarlevor begravda där. Den nuvarande byggnaden är från 1870.
21Daniel blev kvar där [fortsatte att tjänstgöra för riket] ända till kung Kyros (hebr. Koresh) första regeringsår [och en bit in i hans styre].
[Namnet Kyros har persiskt ursprung med betydelsen "som solen". På modern persiska är namnet Kourosh. I antika inskriptioner på elamitiska är namnet "Kuras". Från detta namn kommer det grekiska Kyrios, som betyder "herre". Den latinska formen av grekiskan har sedan blivit det svenska namnet Kyros och engelska Cyrus. Den hebreiska translittereringen är Koresh, se [Dan 10:1; Esra 1:1].
Daniel föddes omkring 620 f.Kr. i Jerusalem. Som tonåring fördes han till Babylon 605 f.Kr. Där blir han kvar i åtminstone 69 år. Han får ha inflytande i två stormakter. Kungar kommer och går, men Daniel har hela tiden en framträdande roll. När den persiske kungen Kyros 539 f.Kr. intar Babylon får Daniel även favör hos honom i den nya persiska stormakten. Eftersom Daniel får se syner i Kyros tredje regeringsår betyder det att han finns i landet 536 f.Kr. Då är han över 80 år. Det är även i denna höga ålder han kastas i lejongropen, se Dan kapitel 6. Även om han får vara med och se den första gruppen judar under ledning av Serubbabel återvända till Jerusalem, se [Esra 1:1-3], är det mest troliga att Daniel förblir kvar och dör i Babylon. Det finns sex olika traditioner om var han blev begravd: Babylon, Kirkuk och Miqdadiyah i Irak, Susa och Malamir i Iran, och Samarkand i Uzbekistan.]
Nebukadnessars dröm

Till vänster Daniel och hans vänners tre års utbildning och till höger Nebukadnessars regeringsår. Nebukadnessars dröm bör ha inträffat i mitten av Daniels tredje år av utbildning.
1I Nebukadnessars 2:a regeringsår [603-602 f.Kr.] hade han drömmar [troligtvis samma dröm som upprepades] som oroade honom (hans ande var skakad) och han kunde inte sova.
[Nebukadnessar blev kung 7 september 605 f.Kr. Det babyloniska året startar i månaden nisan, som infaller i mars/april. Det första regeringsåret räknas alltså från våren 604 f.Kr. och hans andra regeringsår avslutas 9 april 602 f.Kr. Daniel och hans tre vänner togs tillfånga sommaren 605 f.Kr. och är då troligtvis inne på utbildningens tredje och sista år, se [Dan 1:5]. Det kan förklara varför de inte finns bland de andra visa, se [Dan 2:13].
Enligt den judiske historikern Josefus, och i rabbinsk litteratur, räknas det andra regeringsåret från en annan utgångspunkt, nämligen regenter i Jerusalem. Den sista kungen avsätts 597 f.Kr. och i så fall sker dessa händelser 10 år efter att Daniel och hans vänner har fullgjort sin utbildning. Det går att tolka det som att examinationen i [Dan 1:17-20] sker före Nebukadnessars dröm, men det är mer troligt att sista delen i föregående kapitel, [Dan 1:21], är en summering och inträffar efter kapitel 2. Vers 17-20 är också sammanfattande och behöver inte ha skett före händelserna i kapitel 2.
Det är intressant att det finns flera paralleller i Daniels liv med vad som hände Josef i Egypten. Farao hade drömmar "två år senare", se [1 Mos 41:1]. Farao vaknade och var "orolig" och tillkallade också alla spåmän och visa, se [1 Mos 41:8].]
Drömtydarna kan inte återge drömmen

Lertavla från 1800-1900 f.Kr. (över 1200 år tidigare än händelserna i Daniels bok). En elev har ritat en kvadrat och räknat ut diagonalens längd med sex decimalers noggrannhet på en lertavla som hölls i handen! Liknande kurser i algebra ingick troligtvis i Daniels utbildning. Babyloniernas talsystem har basen 60. Det är anledningen till att ett varv än i dag delas in i 360 grader (6 x 60), att timmar har 60 minuter och minuter har 60 sekunder. (Lertavlan benämns YBC7289, och är en av 45 000 artiklar som ingår i universitetet Yales babyloniska samling.)
2Så kungen tillkallade sina:
spåmän (skrivare, från ordet för penna),
besvärjare (exorcister, medier som talade med andar),
trollkarlar (sysslade med ockult häxkonst) och
drömtydare (kaldéer, ett folkslag men också benämningen på en välutbildad elit och prästerskap i Babylon, de spådde framtiden baserat på matematiska beräkningar och stjärnornas rörelser).
[Alla dessa fyra klasser av visa fungerade som rådgivare för kungen. De var också präster för olika avgudar. Kaldéerna var kända för att studera månen, stjärnor, planeter och kometer. Allt detta dokumenterades väl på tiotusentals lertavlor. Många av dem finns på museum runt om i världen. Naburimannu, en babylonisk astronom från den här tiden, lyckades beräkna årets längd till 365 dagar, 6 timmar, 15 minuter och 41 sekunder – bara 26 minuter och 55 sekunder för långt.]
Han ville att de skulle berätta för honom vad han hade drömt. De kom in och stod framför kungen. 3Han sa till dem: "Jag hade en dröm som oroade mig (skakade min ande), och jag vill veta vad jag drömt."
[Vid den här tiden förknippades drömmar ofta med budskap från gudarna.]
4Då talade drömtydarna (kaldéerna) till kungen på arameiska [från och med nu till och med kapitel 7 är också boken skriven på kaldéernas vardagliga språk arameiska]: "Må kungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare så ska vi tyda den."
5Kungen [Nebukadnessar] svarade dem: "Mitt beslut står fast. Ni ska berätta för mig vad jag drömt och vad det betyder. Om ni inte gör det ska ni slitas i stycken och era [familjers] hus ska [demoleras och] bli till grushögar. [Se även [Dan 3:29; Esra 6:11], där samma ord används. Än i dag rivs dömda brottslingars hus i vissa delar av Mellanöstern för att utplåna deras minne. I antiken finns även exempel där tempel och hus har raserats och gjorts om till offentliga toaletter för att förödmjuka och vanära den tidigare ägarens namn, se [2 Kung 10:27].] 6Men om ni berättar drömmen och ger uttydningen, ska jag ge er gåvor, en belöning [en speciell bonus, befordran] och stor ära. Berätta nu drömmen och vad den betyder!"
[Det arameiska ordet azda, som översatts att beslutet "står fast" i vers 5, är ovanligt och används bara här och i vers 8. Ibland har det tolkats som att det kommer från roten azad och då översatts "är borta från mig", vilket lett till tolkningen att Nebukadnessar glömt vad han drömt. Dock är det inte troligt eftersom drömtydarna i vers 7 försöker få kungen att berätta drömmen.]
7De svarade för andra gången: "Konung, säg vad du drömt till dina tjänare, så ska vi ge uttydningen."
8Kungen [Nebukadnessar] svarade: "Jag förstår nog hur det ligger till, ni försöker bara vinna tid eftersom ni vet att mitt beslut står fast. 9Om ni inte berättar min dröm finns det bara en utgång för er [en dom – döden]! Ni har konspirerat tillsammans för att berätta lögner och förleda mig, i tron att situationen ska ändra sig. Berätta därför vad jag drömt, då vet jag att ni också kan ge den rätta uttydningen!"
[Varför är Nebukadnessar villig att döda alla sina visa män och rådgivare? För det första visade deras oförmåga att berätta om drömmen att de inte hade kontakt med gudarna som de utgav sig för att ha. För det andra hade drömmen gjort Nebukadnessar oroad, se vers 1. Drömmen om en människoliknande staty som krossades var olycksbådande. Nebukadnessar hade nyligen kommit till makten, kanske planerades en kupp mot honom. Detta var inte ovanligt vid den här tiden; två av de tre efterföljande regenterna blev lönnmördade direkt vid sin tronbestigning. Nebukadnessar kan ha tolkat drömmen som en varning att det fanns en förrädare bland hans närmsta rådgivare.]
10Då svarade drömtydarna (kaldéerna): "Det finns ingen människa på jorden som kan tala om det kungen begär. Aldrig har någon kung, hur stor han än varit, begärt något sådant av en spåman, besvärjare eller drömtydare. 11Det kungen begär är omöjligt. Bara gudarna kan uppenbara detta för kungen, men gudarna bor inte bland människorna (ordagrant: 'deras hem/boning är inte med kött')."
12När kungen hörde deras svar blev han rasande, alldeles ursinnig, och befallde att alla visa [generell term för den höga sociala och religiösa klass som fanns nära kungen, se [Dan 2:2]] i Babylon skulle dödas. 13Befallningen kungjordes, och alla visa var på väg att bli avrättade. [Det arameiska verbet är i particip, vilket indikerar hur händelserna är nära förestående.] Man sökte också efter Daniel och hans vänner, för att också avrätta dem [eftersom de också räknades till denna grupp].
Daniel ber
14Då talade Daniel med visa, väl valda ord till Arjoch, som ansvarade för kungens alla bödlar och som var utsänd att döda alla visa i Babel. 15Han sa till Arjoch, kungens befälhavare: "Varför är kungens befallning så brådskande (sträng)?" Arjoch förklarade då situationen för Daniel. 16Daniel gick in till kungen [Nebukadnessar] och bad om att få tid på sig, så skulle han berätta vad drömmen betydde.
17Sedan skyndade Daniel hem och berättade vad som hänt för sina vänner Hananja, Mishael och Asarja. 18Han uppmanade dem att bönfalla himlarnas Gud att visa dem nåd och hjälpa dem förstå hemligheten, så att inte han och hans vänner och alla andra visa i Babylon skulle mista livet. 19Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlarnas Gud. 20Daniel sa: "Prisa (välsigna) Guds namn från evighet till evighet,
för han har vishet och makt!
21Han bestämmer tider (generell tid, dagar, år) och stunder (en speciell tidsperiod, skiften – säsonger),
avsätter och tillsätter kungar.
[Vilket Nebukadnessars dröm handlar om.]
Han ger de visa deras vishet,
och de förståndiga deras förstånd.
22Han avslöjar det som är djupt och fördolt.
Han vet vad som finns i mörkret,
och hos honom bor ljuset.
23[Daniel avslutar nu bönen med tacksägelse. Bönen blir också mer personlig och orden jag, min, du, vi och oss används.]
Till dig, mina fäders Gud, riktar jag mitt tack och pris,
för du har gett mig vishet och kraft.
[Jag erkänner att det är från dig detta bönesvar kommer.]
Du har nu låtit mig få veta det vi bad dig om.
För du har låtit oss veta svaret på kungens fråga [hans dilemma]."
Daniel tyder drömmen
24Då gick Daniel till Arjoch, han som hade fått uppdraget av kungen [Nebukadnessar] att avrätta alla de visa i Babylon. Daniel sa till honom: "Döda inte de visa i Babylon! För mig till kungen så ska jag berätta vad drömmen betyder (ge uttydningen)." 25Arjoch tog på en gång med sig Daniel till kungen [Nebukadnessar] och sa: "Jag har funnit en man bland de judiska fångarna som kan tyda drömmen!"
[Daniels osjälviskhet visar sig när hans första ord till Arjoch är att inte förgöra "alla visa i Babylon". Detta står i kontrast till Arjoch, som verkar vilja ta åt sig äran genom att säga att "han har hittat en man". Dock kan man ana hans entusiasm över att det oangenäma uppdraget att avrätta alla visa inte behöver utföras.]
26Kungen svarade Daniel, som hade fått namnet Belteshassar: "Kan du säga mig vad jag drömt och också uttyda drömmen?"
27Daniel svarade kungen: "Den hemlighet som kungen begär att få veta är något som inga visa män, besvärjare, spåmän (skrivare, från ordet för penna) eller astrologer (från ordet att rista, avgöra och utröna) kan uppenbara. 28Däremot finns det en Gud i himlen som uppenbarar (förklarar) det som är dolt. Han har låtit kung Nebukadnessar få veta vad som ska hända i framtiden (de sista dagarna, ordagrant "slutet av dagarna"). Detta är din dröm, de syner du såg i ditt huvud när du låg på din bädd:

Nebukadnessar såg en staty i sin dröm.
29När du, o konung, låg på din bädd kom tankar om vad som ska ske i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske. 30Detta mysterium har nu blivit uppenbarat för mig, inte för att jag har större vishet än någon annan levande varelse, utan för att du ska få veta uttydningen och förstå dina innersta tankar. 31O konung, du såg i din syn (dröm) en stor staty framför dig. Den var mäktig (enorm), starkt glänsande – fruktansvärd (skräckinjagande) att se på. [Denna mäktiga koloss som till största delen bestod av metall reflekterade ljuset, vilket gjorde att den strålade.] 32Huvudet på statyn var av rent guld.
Bröstet och armarna av silver.
Buken och höfterna av brons.
33Benen var av järn.
Fötterna delvis av järn och delvis av lera.
[Statyn är uppbyggd av fem olika material: guld, silver, koppar, järn och lera. Materialet i varje sektion, från huvudet ner till fötterna, minskar i värde men ökar i styrka. Det minskade värdet kan tala om moraliskt förfall i de efterföljande rikena. Den ökade styrkan om en ökad grymhet och hårdhet.]
34Medan du såg på statyn, såg du hur en sten höggs ut [från ett berg], dock utan att någon mänsklig hand rörde vid den. [Vilket antyder att Gud gjorde det.] Den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. 35Då krossades alltsammans på en gång, järnet, leran, bronset, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna på sommaren. Vinden tog tag i dem och förde bort dem och inget blev kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.
Uttydningen
36Detta var drömmen. Nu ska vi [ett ödmjukt sätt att säga att tolkningen inte var hans egen, se [Apg 15:28]] berätta vad den betyder:
Rike 1 – Babyloniska riket
37Du, o konung, är den största kungen (Kungars Kung, se [Hes 26:7; Upp 19:16]) [här på jorden]. Himlarnas Gud har gett dig rike, styrka, makt och ära. 38Gud har gett dig alla människor (människors barn), markens vilda djur och himlens fåglar. Du råder över dem varhelst de bor. Du är huvudet av guld.
[Den översta och första delen av statyn identifieras med kung Nebukadnessar själv och hans rike. Det nybabyloniska riket bestod knappt 100 år, fram till 539 f.Kr. I uttydningen används termen kung och kungarike synonymt. Det går inte att ha ett kungarike utan en kung och inte heller en kung utan ett rike.]
Rike 2 – Medo-persiska riket
39Efter dig ska ett annat rike [av silver, se vers 32] uppstå, ett som är svagare (lägre) än ditt.
[Det medo-persiska riket grundades av Kyros som var kung i Persien. Han gifte sig med Mediens kungs dotter och de två folkslagen blev ett rike. Tillsammans besegrade de Babylon 539 f.Kr. De två armarna av silver beskriver fint detta rike som varade i över 200 år. Babylon var en absolut monarki där kungen hade all makt. I det medo-persiska riket stod inte kungen över lagen, se [Dan 6:8, 11, 12, 15].] Rike 3 – Grekiska riket
Sedan ska ett tredje rike av koppar [under Alexander den store] komma och regera över hela jorden.
[Alexander den store började regera 336 f.Kr. Han besegrade mederna och perserna och intog hela den då kända världen fram till sin död, bara 33 år gammal. I [Dan 8:5-8] beskrivs riket som en get med ett stort horn, följt av fyra horn i dess ställe. Det beskriver hur hans rike delades mellan hans fyra generaler. Det grekiska riket bestod i 250-300 år. De grekiska soldaterna hade vapen främst av brons.
Den som inte tror att Bibeln kan innehålla profetia väljer att tolka det andra riket som Medien och det tredje som Persien. Man daterar också Daniels bok till ett sent datum så att den är skriven efter att händelserna har inträffat. Det som dock styrker Bibelns trovärdighet är att Medien och Persien vanligtvis annars benämns som ett rike. De identifieras i klartext som ett rike och representeras av ett djur – baggen, se [Dan 8:20]. Daniels bok ingick också bland de över 900 manuskript som hittades intill Döda havet i Qumran 1947. Det finns fragment från alla tolv kapitlen och de dateras till 150 f.Kr. Detta gör att Daniels bok måste ha varit skriven långt tidigare för att ha kunnat få spridning, kopierats och funnits med i Qumransektens bibliotek.]
Rike 4 – Romarriket
40Det fjärde riket ska bli starkt som järn. På samma sätt som järn tillintetgör och slår sönder allt [i sin väg, är den hårdaste av dessa metaller], ska detta rike krossa som järn, stampa och bryta sönder [alla andra riken]. [Fem synonymer används för att beskriva kraften i detta fjärde rike. Det ska tillintetgöra, slå sönder, krossa, stampa och bryta sönder allt i sin väg.]
[År 65 f.Kr. besegrar den romerska generalen Pompejus Syrien och 30 f.Kr. hade Augustus besegrat Egypten och tagit över Jerusalem. Värdet på metallerna i synen minskar. Det stämmer med hur kejsarens makt i det romerska imperiet var svagare än tidigare riken. Däremot är järnet det hårdaste, vilket överensstämmer med hur dess militära styrka var den starkaste.]
41Du såg att fötterna och tårna var delvis av krukmakarens lera och delvis av järn. [Troligtvis beskrivs blöt lera som krukmakaren använde för att forma kärl, men också nästa steg i processen kan åsyftas i nästa vers. När materialet torkat och bränts i ugn blir det hårt men är skört.] Det betyder att det ska vara ett delat rike. Det kommer att ha något av järnets hårdhet (fasthet), du såg ju att järnet var blandat med lerjord. 42Att tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, betyder att riket delvis ska vara starkt och delvis svagt (bräckligt). 43Du såg järnet blandat med lera, på samma sätt ska folk blanda sig med varandra via mänsklig säd [DNA; via giftermål], men ändå inte hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera. [Till det yttre kan man blanda järn och lera, men det blir ingen bestående förening mellan materialen.]
Guds rike
44Under dessa kungars tid kommer himlarnas Gud att upprätta ett annat rike som aldrig ska förstöras [Guds rike]. Dess makt ska inte överlämnas åt något annat folk [vilket skett i alla de föregående världsimperierna]. Det ska krossa och utplåna alla andra riken, men självt ska det bestå för evigt! 45Du [kung Nebukadnessar] såg ju hur en sten höggs ut från ett berg, men inte genom en mänsklig hand. Stenen krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet.
Den store Guden har uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig."
[Profetiskt talar vers 35 och 45 om Jesus – hörnstenen, se [Mark 12:10; Ef 2:20; 1 Pet 2:7]. Troende kallas "levande stenar" i Guds husbygge, se [1 Pet 2:4-5]. Se även [Matt 16:15-19].]
46Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte inför Daniel och tillbad. Nebukadnessar befallde att man skulle bära fram ett slaktoffer och tända rökelse till honom. 47Kungen sa till Daniel: "Er Gud är verkligen en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat avslöja denna hemlighet." 48Sedan gav kungen Daniel många gåvor och satte honom på en hög position i sitt rike. Nebukadnessar gjorde honom till herre över hela provinsen Babylon, och satte honom över alla de visa i Babylon. 49På Daniels begäran utsåg kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego att förvalta Babels provins, medan Daniel själv stannade vid kungens hov.
Daniels tre vänner i den brinnande ugnen
Nebukadnessar gör en guldstaty

Obelisken på Slottsbacken utanför slottet i Stockholm är 30 meter hög och har samma proportioner som den staty som Nebukadnessar lät uppföra.
1Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, 60 alnar hög [30 meter] och 6 alnar bred [3 meter]. Han ställde upp den på Duraslätten i Babels provins.
[Uppenbarelsen som Nebukadnessar fick om sin roll i mänsklighetens historia kan vara orsaken till denna staty. Han var ju huvudet av guld, se [Dan 2:38]. Statyn byggdes efter händelserna i kapitel 2, eftersom Daniels tre vänner har en ledande ställning, se [Dan 2:49]. Den grekiska översättningen Septuaginta har tillägget att det skedde i Nebukadnessars 18:e regeringsår, ett år före Jerusalems fall, se [2 Kung 25:8]. Det kan vara så, men den hebreiska texten har ingen tidsangivelse.
Dura var ett vanligt namn i Mesopotamien för en plats omgiven av berg eller en mur. Det kan vara mellan de två murarna i Babylon, eller upp till några mil söder om staden. Arkeologer har hittat ett stort kvadratiskt fundament av tegel en mil söder om Babylon. Det kan vara piedestalen som statyn har stått på. Bredden 6 alnar och höjden 60 alnar, proportionerna 1/10, gör att statyn verkar ha varit en obelisk klädd med guld. Höjden 30 meter är inte orealistisk, på 280-talet f.Kr. byggdes Kolossen på Rhodos som var 33 meter hög. En del av statyn kan ha varit en avbildning av någon babylonisk gud. Den grekiske historikern Herodotos, verksam på 400-talet f.Kr., skriver om en guldstaty av guden Marduk i Babylon.]
2Kung Nebukadnessar kallade och samlade: satraperna (hans högsta representanter som ansvarade för olika provinser, ordet betyder "beskyddare av landet"),
föreståndarna (kan även ha militärt ansvar)
och
guvernörerna,
rådgivarna (överdomare),
skattmästarna (ansvarade för skatter och finanser),
domarna (ordet betyder "beskyddare av lagen"),
polischeferna
och
alla ledarna i provinserna [statsanställda i lägre positioner]
för att de skulle komma till invigningsceremonin av den staty som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
[Det arameiska ordet för invigning är chanukka, vilket beskriver en religiös ceremoni, se [Esra 6:16]. Troligtvis lovade man trohet till kungen och staten. Hundra år tidigare hade den assyriska kungen Ashurbanipal samlat sina högsta rådsherrar i Babylon för att avlägga en trohetsed. Denna händelse är känd eftersom det finns ett brev bevarat från en av rådsherrarna som var utomlands och inte kunde närvara. Han avlade sin ed om trohet på den ort han befann sig på, och det nämns att han gör det omgiven av gudabilder.
Detta är inte en samling för allmänheten. Nebukadnessar samlar de civila, militära och rättsliga makthavarna för sitt land. Den exakta innebörden av de olika titlarna och deras ansvarsområde är inte helt känd. Uppräkningen verkar ske i fallande grad av inflytande. Det är tre grupper separerade med ordet "och". Det rör sig om totalt flera hundra, kanske tusental. Senare tillsätter Darejavesh 120 satraper över riket, och över dem tre furstar där Daniel är en av dem, se [Dan 6:1-2]. Nebukadnessar utnämnde lokala ledare för avlägsna provinser, ett sådant exempel är Gedalja som sattes att regera över Juda, se [2 Kung 25:22-25].]
3Då samlades satraperna, föreståndarna och guvernörerna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, polischeferna och alla ledarna i provinserna till [den religiösa] invigningsceremonin av den staty som kung Nebukadnessar hade byggt. De stod alla framför den staty som han låtit resa. 4Då ropade en härold (kungens talesperson) med hög röst: "Folk, nationer och alla språkgrupper – detta är vad ni ska göra:
Stentavla från Nineve som visar en kunglig procession där man spelar harpa. Finns på British Museum i London. Tavlan är daterad till 650 f.Kr.
5När ni hör ljudet av
horn (någon typ av blåsinstrument, troligtvis horn från något djur),
flöjt (pipa, det arameiska ordet är besläktat med ett hebreiskt ord för att blåsa och vissla),
cittra (stränginstrument med mellan tre och tolv strängar),
lyra (trigon, mindre triangelformat instrument, troligen med tre strängar för högre toner),
harpa (aram. pesanterin, från gr. psalterion – psaltare, ett stränginstrument i trekantig form),
trumma (blås- eller slaginstrument – aram. sumponeya; från gr. symphonia eller tympanon)
och alla slags instrument,
ska ni falla ner och tillbe den gyllene statyn som kung Nebukadnessar har ställt upp.
[De två första instrumenten är troligtvis blåsinstrument, följt av tre olika typer av stränginstrument. Det sjätte instrumentet är svårast att identifiera. Vanliga förslag är säckpipa eller trumma. Utifrån inskriptioner av orkestrar från den här tiden, och placeringen i uppräkningen, är det troligen något slags slagverk.
Orden för cittra, harpa och trummor/säckpipa är de enda grekiska låneorden i Daniels bok. Förekomsten av dessa har ibland använts som argument för ett senare datum av boken, dock nämns grekiska musikanter och instrument i assyriska skrifter före Nebukadnessars tid.
Det finns flera paralleller med Uppenbarelseboken kapitel 13. Vilddjuret från jorden gör en bild som alla måste tillbe och hans tal är 666, se [Upp 13:12-18]. Talet sex återkommer flera gånger i detta kapitel. Statyn är 60 alnar hög och 6 alnar bred, se [Dan 3:1]. Det är också sex instrument som namnges och räknas upp tre gånger, se [Dan 3:5, 7, 10].]
6Men den som inte faller ner och tillber ska genast kastas i den brinnande ugnen."
[Ugnar användes vid den här tiden för att bränna tegel och smälta metaller. Nebukadnessars alla byggprojekt krävde enorma mängder tegel. Ugnen som här får tjäna som straff kan vara den som använts för att bygga statyn. Temperaturen är troligtvis omkring 1 000 grader. Nebukadnessar anser sig vara en gud och har en egen version av helvetet.]
7Så därför när alla samlade hörde ljudet av horn, flöjt, cittra, lyra, harpa och alla de andra instrumenten, föll de ner och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade rest.
Anklagelser mot Shadrak, Meshak och Aved-Nego

Tegeltillverkning i Indien. Tegel soltorkas för att sedan brännas och härdas i tegelugnen som syns i bakgrunden.
8Då kom några drömtydare (kaldéer, ett folkslag men också benämningen på den välutbildade eliten och prästerskapet i Babylon) och anklagade judarna (ordagrant "åt upp dem levande"). [Orsaken kan vara avundsjuka, se [Dan 1:20; 2:49].] 9De sa till kung Nebukadnessar: "Må kungen leva för evigt! 10O konung, du har gett befallningen att alla här ska falla ner och tillbe den gyllne statyn när de hör ljudet av horn, flöjt, cittra, lyra, harpa, trumma och alla de andra instrumenten. 11Den som inte gör det ska kastas i den brinnande ugnen. 12Det finns några judiska män som du har gett uppdraget att förvalta provinsen Babylon som inte har lytt din order. [Det verkar finnas ett antisemitiskt hat mot det judiska folket, det finns egentligen ingen orsak att behöva nämna deras nationalitet.] Deras namn är Shadrak, Meshak och Aved-Nego. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte (böjer sig inte inför) den staty du ställt upp."
[Anklagarna anspelar på Nebukadnessars ego och betonar hur de tre judiska männen inte lytt "dina" order, inte dyrkat "dina" gudar och böjt sig för "din" staty. Att de inte böjer sig beror på förbudet mot bildstoder och avgudar ([2 Mos 20:3-4]). Daniels frånvaro förklaras inte. Han kan ha varit på resa i andra uppdrag, eller kvar i Babylon för att ta hand om styret. Daniel blev ju satt till en hög position ([Dan 2:48]) och kanske hans position inte inkluderades i de grupper som räknas upp i vers 2. Rent litterärt finns det en fin struktur som förstärks av att inte Daniel nämns här. Hela boken, och särskilt kapitel 2-7 formar en kiasm. Kapitel 3, där Hananja, Mishael och Asarja kastas i ugnen, hör tematiskt ihop med hur Daniel kastas i lejongropen i kapitel 6.]
Deras tro

Kalkugn på Kanarieöarna.
13I vrede och ilska [två ord används för att beskriva hans väldiga ursinne] befallde Nebukadnessar att man skulle hämta Shadrak, Meshak och Aved-Nego. När de förts till kungen 14frågade Nebukadnessar dem: "Shadrak, Meshak och Aved-Nego, är det ett medvetet val att ni inte dyrkar mina gudar och inte tillber (böjer er inför) den guldstaty jag ställt upp? 15Nu, om ni är redo att falla ner och tillbe den staty jag byggt när ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, trumma och alla de andra instrumenten ... [Meningen är inte fullständig, den avslutas inte. Det är en "aposiopesis", som förstärker att det blir en känsloladdad tystnad. Om de tar denna nya chans så kommer allt vara väl. Sedan fortsätter Nebukadnessar med det andra alternativet.] Men om ni inte tillber blir ni omedelbart kastade i den brinnande ugnen. Vad finns det för Gud som kan rädda er ur min hand?" [Nebukadnessar jämställer sig själv med Gud. Jeremia dokumenterar fler tillfällen där Nebukadnessar dödar med eld, se [Jer 29:22].]
16Shadrak, Meshak och Aved-Nego svarade då kungen: "Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta. 17Om det är så [att vår Gud existerar, eller att vi blir kastade i ugnen], förmår vår Gud, som vi tillber, att rädda oss från den brinnande ugnen. Han kan rädda oss ur din hand, o konung. 18Men om inte [även om han inte skulle rädda oss], så ska du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte tillber guldstatyn som du har ställt upp."
[Det är troligt att dessa händelser utspelar sig efter Jerusalems fall 586 f.Kr. Om judarnas Gud inte hade kunnat försvara sitt eget tempel måste ju Nebukadnessar vara starkare än deras Gud. Nebukadnessar är segerviss och känner sig som en gud.
De tre judiska pojkarna Hananja, Mishael och Asarja gör ett uttalande av verklig tro. De vägrar böja sig oavsett om de blir räddade eller inte, se [Heb 11:33-35; Matt 10:28]. Har Gud all makt? Ja. Kan Gud befria troende från alla problem och svårigheter? Ja. Befriar Gud troende från alla svåra situationer? Nej. Ibland tillåter Gud prövningar, se [Rom 5:1-8]. Ibland är syftet med prövningarna uppenbara, andra gånger inte, men Guds önskan är att hans barn ska lita på honom, se [Jes 51:12; Job 13:15; Matt 10:28; Apg 4:18-19; Upp 12:11]. Gud garanterar inte ett problemfritt liv, men han lovar att alltid vara med, se [Joh 16:33; Matt 28:20].]
Befrielsen

I sitt ursinne beordrade Nebukadnessar maximal styrka i ugnen. Ett beslut som kostade honom några av hans bästa soldater.
19Då fylldes Nebukadnessar av vrede mot Shadrak, Meshak och Aved-Nego, och hans ansikte förvreds av raseri. Han gav order om att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt. [Talet sju används ofta symboliskt i Bibeln för att beskriva något som är fulländat och fullkomligt, se [Ords 6:16-19; 9:1; 26:16; Ps 119:164]. Uttrycket "sju gånger" beskriver troligtvis hur ugnen ska göras så het som det är möjligt.] 20Han beordrade också några av de starkaste soldaterna i hans armé att binda Shadrak, Meshak och Aved-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. 21De bands och kastades i den brinnande ugnen med mantlar, byxor, turbaner och övriga kläder på sig. [Det vanliga var att de dömda fråntogs sina kläder, men eftersom kungen med sådan hast har beslutat om deras avrättning har de på sig sina officiella högtidskläder.] 22Eftersom kungens befallning kommit så hastigt, och ugnen var så fruktansvärt het, blev de som förde upp Shadrak, Meshak och Aved-Nego [till den övre öppningen på ugnen], dödade av eldslågorna. 23Men de tre männen Shadrak, Meshak och Aved-Nego föll bundna ner i den brinnande ugnen.
[Ugnen hade en öppning överst och även på sidan. Den var troligtvis byggd vid en kulle så soldaterna kunde gå upp och kasta ner de tre hebréerna i den. Senare tittar Nebukadnessar in i öppningen på sidan och ser dem i elden, se även [Dan 3:6].]
Gud befriar sina tjänare
24Plötsligt reste sig kung Nebukadnessar alldeles bestört och frågade sina rådgivare: "Var det inte tre män vi kastade bundna i elden?"
"Jovisst, o konung", svarade de kungen.
25Han svarade: "Men jag ser fyra män gå runt fria mitt i elden! Ingen av dem är skadad, och den fjärde ser ut som en gudason (ordagrant 'gudars son', en gudomlig varelse)."
[Nebukadnessar hade en polyteistisk gudsuppfattning. För honom är frasen "gudars son" troligtvis ett spontant uttryck för att den fjärde personen måste vara någon form av övernaturlig varelse. I vers 28 säger han att det var en ängel som israeliternas Gud sänt. Ängeln kan ha varit Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens ängel innan han tar mänsklig gestalt, se [1 Kor 10:1-4].]
26Sedan gick Nebukadnessar fram till öppningen till den brinnande ugnen och ropade: "Shadrak, Meshak och Aved-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut, kom ut!"
Då kom Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden. 27Då samlades satraperna, föreståndarna och guvernörerna och kungens rådgivare runtomkring, de såg hur männen var helt fysiskt oskadda av eld (elden hade inte haft någon makt över deras kroppar). Inte ett enda hår på deras huvuden var svett, deras byxor (ytterkläder) var inte skadade, man kunde inte ens känna lukten av rök från dem! 28Nebukadnessar tog då till orda och sa: "Lovad är Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De litade på honom och gick emot kungens befallning och vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon annan gud än sin egen Gud. 29Jag ger nu denna befallning att den som säger något mot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, vilken nation eller språkgrupp han än kommer från, ska slitas i stycken och hans [familjs] hus ska [demoleras och] bli en grushög [[Dan 2:5; Esra 6:11]]. Det finns ingen annan gud som kan rädda på detta sätt!" 30Sedan befordrade kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego i Babylons provins.
Nebukadnessars kungörelse
31[Följande tre verser och hela kapitel 4 är ovanliga på många sätt. Det är ett brev skrivet av en hednisk kung.]
[Från:] Kung Nebukadnessar.
Till alla folk, nationer och språkgrupper över hela jorden: Fred och framgång (ordagrant: "låt er fred/välgång bli stor", en hälsningsfras)!
32[Syftet med brevet:]
Jag vill tillkännage de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.
33Stora är hans tecken,
och mäktiga är hans under!
Hans rike är ett evigt rike,
och hans välde varar från släkte till släkte!
[Några av de mäktiga under Nebukadnessar fick uppleva var:
• Att Gud talade till honom genom en dröm, se kapitel 2.
• Hur tre män blev mirakulöst bevarade i den brinnande ugnen, se kapitel 3.
• Hur han förlorade, men återfick sitt förstånd och rike, se kapitel 4.]