Parallell - söndag 14/9
Daniel 4-6
Nebukadnessars andra dröm – ett träd som huggs ned
Ruinerna av det antika Babylon i nuvarande Irak. Foto från kullen där Saddam Hussein började bygga sitt sommarpalats 1983.
[Det är en tid av fred. Stora delar av den dåvarande världen hade intagits av babylonierna. Året skulle kunna vara 581 f.Kr., se vers 30. I så fall är det drygt 20 år sedan Daniel och hans vänner hade tagits till fånga.]
2[Plötsligt skakades Nebukadnessars bekymmersfria liv.] Jag hade en dröm som skrämde mig. Tankarna jag fick när jag låg på min bädd, och synen jag hade i mitt huvud, skrämde mig. 3Jag beordrade alla Babylons visa män att komma inför mig och ge mig uttydningen av drömmen. 4Då kom spåmännen (skrivare, från ordet för penna), besvärjarna (exorcister, medier som talade med andar), drömtydarna (kaldéerna) och astrologerna (från ordet att rista, avgöra och utröna). Jag berättade min dröm, men de kunde inte ge någon uttydning. 5Till sist kom [även] Daniel inför mig.
[Ingen förklaring ges till varför Daniel dröjde. Det kan ha varit medvetet, för att visa de hedniska drömtydarnas oförmåga, eller så var det praktiska orsaker; kanske var han på resa, se Dan 8:2. Hans ledande position som satrap kan också ha inneburit att han administrerade arbetet. I så fall kom bara de ärenden som hans underordnade inte klarade av, på hans bord, se Dan 2:49; 3:12; 4:6.]
[Nebukadnessar ger nu en kommentar till Daniels babyloniska namn:] Han kallades Belteshassar efter min [och Babylons] guds namn [Bel, generellt namn för den högste guden i Babylon som vid den här tiden var Marduk, se Dan 1:7], och i vilken heliga gudars ande är. Och jag berättade drömmen för (inför) honom: 6"Belteshassar, du som är den störste (högst uppsatte, ledare) bland spåmännen, jag vet att heliga gudars ande bor i dig och att ingen hemlighet är för svår för dig. Säg mig vad jag såg i min dröm och vad det betyder!"
[Det har gått över 20 år sedan Daniel tydde kungens första drömsyn där han sett en staty, se kapitel 2. Den unge Daniel fick då en hög position, se Dan 2:48, som han fortfarande har kvar, vilket visar på hans trofasthet.]
Synen
Jag såg ett träd mitt på (i centrum av) jorden,10[Men det var inte allt, mer hände.] I synerna som kom [fortsatte att komma] när jag låg på min bädd såg jag en helig väktare (ängel) komma ner från himlen.
och det var mycket högt.
[Daniel identifierar trädet som en bild på Nebukadnessar själv och det babyloniska riket. Att det står centralt och breder ut sig i alla riktningar beskriver hur det genomsyrar och påverkar hela världen. Träd används ofta i Bibeln: Livets träd stod mitt i Edens lustgård, se 1 Mos 2:9. Både landet Assyrien och farao i Egypten liknas vid ett träd av Hesekiel, se Hes 31:1-18. Jesus liknar Gudsriket vid ett stort träd, se Matt 13:32. En lertavla som hittats i Babylon beskriver hur Nebukadnessars rike liknas vid ett träd.]
8Trädet växte sig stort och mäktigt. Toppen reste sig högt i skyn; den kunde ses från jordens (landet, rikets) yttersta gräns. [Kan vara en anspelning på arrogans, på motsvarande sätt som Babels torn reste sig mot skyn, se 1 Mos 11:1-9.] 9Dess lövverk var vackert. Det bar rikligt med frukt, tillräckligt med föda för alla. Markens djur (djuren på fältet) fann skugga under det, och himmelens fåglar byggde bo bland grenarna. Allt levande (allt kött) fick sin föda från det.
[Ordagrant två ord: 'en väktare, någon som är vaken och vaktar' följt av 'en helig en'. Uttrycket återfinns bara i detta kapitel, se vers 10, 13 och 23. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med gr. angelo som kan översättas ängel eller budbärare.]
11Han sa med hög röst [med stor kraft]:
'Hugg ner trädet och skär av grenarna,15Detta var drömmen som jag, kung Nebukadnessar, hade. Tala nu om för mig, Belteshassar [Daniels babyloniska namn, se Dan 1:7], vad drömmen betyder (ge uttydningen). Ingen av de visa männen i mitt rike kan tyda den, men du kan, för heliga gudars ande är i dig."
rensa bort lövverket och sprid ut (kasta bort) frukten.
Låt djuren [som haft skydd] under trädet fly bort, och fåglarna lämna grenarna,
12men lämna kvar stubben med dess rötter i jorden.
[Även om trädet huggs ner finns den livgivande roten kvar. Detta är en exakt beskrivning på vad som kommer att ske med Nebukadnessar då han blir galen och förlorar sitt rike, men återfår det när han kommit till besinning igen. Att drömmen handlar om en person blir också helt tydligt. Trädet och stubben beskrivs från och med nu som en människa med ett hjärta och i termerna honom och han.]
Bunden med kedjor av järn och brons,
omgiven av markens gräs:
Låt honom bli fuktad av himmelens dagg.
Låt hans lott vara med djuren bland markens gröda.
13Låt hans hjärta förvandlas från en människas hjärta,
och låt honom få ett djurs hjärta [bli förvirrad, inte längre bete sig mänskligt].
[Det finns en psykisk sjukdom, lykantropi, där en människa tror sig vara ett djur.]
Låt sju tidsperioder gå (passera) över honom. [Troligtvis syftar det på 7 år.]
14Så är det bestämt genom väktarna [se vers 13],
och så är det befallt av de heliga [änglarna, se även 1 Kor 6:3].
Detta för att de levande [alla folk] ska veta att den Högste råder över människornas riken (mänskligheten på jorden).
Han ger dem till vem han vill,
och kan resa upp den ringaste av människor [till att få makt att regera].'
Daniel tolkar synen
16[Daniels barmhärtighet blir synlig i hur han förmedlar tolkningen. Daniel kunde ha gett uttydningen och sedan gått därifrån, istället ser vi Daniels medlidande. Han blir personligt berörd och har svårt att veta hur han ska förmedla budskapet. Daniel är inte känslokall för en dom över en hednisk kung som fört bort honom från hans hemland. Hans engagemang visar sig även i hans avslutande råd där han vädjar till Nebukadnessar att omvända sig. Daniels tillvägagångssätt ger en biblisk mall för hur ett budskap om dom förmedlas i kärlek med praktiska instruktioner.]
Daniel, som kallades Belteshassar, blev till en början synbart bestört (chockerad, tagen), uppfylld av oroliga (skrämmande) tankar.
Men kungen sa: "Belteshassar, låt inte drömmen eller tydningen skrämma dig."
Belteshassar [Daniel] svarade: "Min herre, om drömmen ändå hade gällt dina fiender, och betydelsen dina motståndare! 17Trädet som du såg växa och bli mäktigt, vars topp nådde till himlen, synligt över hela världen, 18vars lövverk var vackert och hade så mycket frukt att det räckte till föda för alla, under vilket markens djur bodde och i vars grenar himlens fåglar hade sina bon – 19det är du, o konung! Du har blivit stor och mäktig, din makt når ända upp till himlen och ditt välde (makt, inflytande) sträcker sig till världens ände. 20Vad gäller den heliga väktare som kungen såg komma ned från himlen som sa:
'Hugg ner trädet och förstör det,21Här är betydelsen, o kung; detta är vad den Högste har beslutat att låta drabba dig, min herre och kung: 22Du kommer att drivas bort från människor och tvingas bo bland markens djur. Du kommer att äta gräs som en oxe och fuktas av himlens dagg. Sju tidsperioder [år] ska passera (gå över dig), tills du insett att den Högste [Gud] regerar över alla riken på jorden och han ger dem åt vem han vill.
men lämna stubben med rötterna kvar i jorden.
Bunden med kedjor av järn och brons, omgiven av markens gräs: Låt honom bli fuktad av himmelens dagg och leva med markens djur, tills sju tidsperioder [år] har gått fram över honom.'
23Det som uttalades [av väktarna] om trädets stubbe, att rötterna skulle lämnas kvar, det betyder att du ska återfå ditt rike när du har förstått (lärt dig och insett) att det är [Gud i] himlen som har makten (regerar).
24Så därför, o konung, lyd (välkomna) mitt råd: Bryt dig loss (befria dig) från din synd [som när ok runt en hals bryts] och gör det som är rätt [lev rättfärdigt]; istället för att göra det som är ont, visa oförtjänt nåd (hebr. chanan) mot de fattiga [Jes 1:17]. Det kan hända att din framgång (lycka, välgång) då kan bestå."
Kungens dröm blir verklighet
De hängande trädgårdarna av Marten Heemskerck (1498-1574).
[Från sitt palats kunde Nebukadnessar se ut över staden och alla hans lyckade byggnadsprojekt. Här fanns de hängande trädgårdarna, som grekerna senare kom att beteckna som ett av världens sju underverk. För att bygga allt detta krävdes en enorm arbetsstyrka där många hade usla förhållanden, något som Daniel troligen refererar till, se vers 24. Den romerska historikern Herodotos beskriver hur staden var rektangulär där varje sida var över 2 mil lång. Genom staden flöt floden Eufrat och ett avancerat system med kanaler gav bevattning. Den yttre muren var 9 mil lång, 100 meter hög och 25 meter bred. Han skriver att den var så bred att två hästekipage, vardera med fyra hästar i bredd, med lätthet kunde mötas på den. Från Ishtarporten ledde paradgatan in till Marduks tempel. Totalt fanns över 50 tempel, 180 altare till Ishtar och en guldstaty av Baal. Centralt fanns också en ziggurat, som var ett torn, en nybyggd replika av Babels torn som tidigare funnits i staden. Nebukadnessar hade tre palats, där den storslagna festsalen i ett av dem beskrivs i nästa kapitel.]
27Han sa [till sig själv]: "Se, är inte detta det stora Babylon som jag har byggt, som mitt kungliga residens genom min väldiga makt, till min ära?" 28Medan orden ännu var på kungens läppar kom (ordagrant "föll") en röst från himlen [troligtvis är det en ängel som tillkännager domen]: "Kung Nebukadnessar, detta är sagt om dig: Ditt rike har tagits ifrån dig! 29Du ska drivas bort från människorna och tvingas bo bland markens djur. Du kommer att äta gräs som en oxe. Sju tidsperioder [år] ska passera (gå över dig), tills du insett att den Högste råder över människornas riken och ger dem åt vem han vill."
Nebukadnessars galenskap, målning av William Blake (1795).
[Det är ovanligt att denna typ av händelser skulle dokumenteras, eftersom det inte gav en positiv bild av kungen, dock kan en av de tusentals lertavlor med kilskrift från Babylon ge svar. Tavlan, som har beteckningen BM 34113 och finns i arkiven på Brittiska museet, nämner Nebukadnessars namn och har bland annat följande text: "Livet har mist sin mening för honom... han ger motstridiga order... han visar ingen kärlek för sina barn... familj och släkt finns inte längre." Det är också intressant att under en sjuårsperiod mellan 582 och 575 f.Kr. finns det inga dokumenterade händelser eller förordningar från det babyloniska riket. Det skulle kunna tala för att det var då Nebukadnessar var avsidestagen.]
31"När den tiden [de sju åren] hade gått, lyfte jag, Nebukadnessar, mina ögon mot himlen. [Från sitt palats hade han tittat ned på staden i högmod, nu är det från markens gräs han lyfter sin blick mot Gud i ödmjukhet.] Mitt förstånd återvände. Jag prisade den Högste och lovade och ärade honom som lever för evigt:
Hans välde är ett evigt välde!33Där och då fick jag tillbaka mitt förstånd. Även min härlighet och glans kom tillbaka, till ära för mitt rike. Mina rådgivare och stormän sökte upp mig. Jag blev på nytt insatt i mitt rike och jag fick än större storhet. [Gud ärar den som ärar honom, se 1 Sam 2:30.] 34Därför vill jag, Nebukadnessar, nu prisa, upphöja och ära himlens Konung. Allt han gör är rätt (sanning) och rättvist (rättfärdigt) och han kan ödmjuka dem som beter sig högmodigt."
Hans rike (kungliga styre) varar från släkte till släkte.
32Jordens invånare är att betrakta som ingenting [i jämförelse med Guds styre, se Jes 40:17].
Han gör som han vill med himlens härskara och med jordens invånare. Ingen kan stå emot hans [mäktiga] hand eller [ifrågasättande] säga till honom: 'Vad har du gjort?'
Belshassars fest – skriften på väggen
I Nabonidusrullen inleder Nabonidus själv med att skriva hur han dyrkar månguden Sin och får visioner från gudar. Han nämner att hans äldste son är Belshassar. I texten framkommer även hans intresse av att söka efter och restaurera gamla tempel. Han beskrivs ibland som den första arkeologen! Rullen finns på Brittiska museet i London.
Kung Belshassar [Nabonidus son och medregent] anordnade en stor festmåltid (bankett, en galamåltid med religiösa inslag) [i staden Babylon] för tusen stormän (högt uppsatta gäster) och drack vin med dem.
[Det babyloniska riket hade sin storhetstid under Nebukadnessars styre, men efter hans död började mederna och perserna ta över mer och mer och var på väg att bli nästa stora världsvälde. Samtidigt som festen pågår finns den persiska armén utanför Babylons murar. De senaste veckorna hade de avancerat från norr och plundrat flera städer. Detta var inte obekant för Belshassar, dock tog han det med ro. Babylon hade matförråd för 20 år. Yttermuren var 9 mil lång, 25 meter bred och nära 100 meter hög. Innanför den fanns ännu en mur. Trots belägring kände man ingen fara – Babylon var ju ointagligt! Nebukadnessars vittnesbörd i kapitel 4 avslutas med att Gud kan ödmjuka de högmodiga, se Dan 4:34. Att Belshassar bjuder in till en vild fest mitt under en belägring är höjden av högmod.]
Festlokalen hade troligtvis inget tak utan var en öppen yta inne i palatset. Målning av John Martin från 1854.
[Det var inte vanligt att kvinnorna var med, se t.ex. Mark 6:21, 24. Omkring 50 år tidigare, samtidigt som Daniel blev bortförd, tog Nebukadnessar dessa heliga kärl från Jerusalem, se Dan 1:2. Tusentals kärl hade förts bort, en förteckning över dem finns i Esra 1:7-11.
Texten framhäver Belshassars koppling till Nebukadnessar. Orden far och son används ofta i en vidare betydelse för efterträdare i antiken. I en assyrisk text som brukar kallas för "den svarta obelisken" av Salmanassar III, kallas Jehu "Omris son", trots att han inte var hans son. Han var från en helt annan släkt. Det är troligt att Belshassar var släkt med Nebukadnessar. Det finns skäl att tro att Nabonidus gifte sig med en av Nebukadnessars döttrar, vilket då gör att Belshassar kallas Nebukadnessars barnbarn. Han kände väl till historien om hur kärlen kommit till Babylon, se Dan 5:13. Det faktum att Israels Guds heliga kärl fanns som krigsbyte i Babylon visade, i Belshassars tankevärld, att de babyloniska gudarna var mäktigare än andra folks gudar. Att vanhelga och dricka ur dessa kärl just denna kväll ansåg nog den alkoholpåverkade Belshassar vara en utmärkt idé att på ett demonstrativt sätt visa på Babylons makt, se Ords 31:4-5.]
3Då bar man fram guldkärlen som hade tagits ur Guds tempel i Jerusalem. Kungen, hans stormän, hans fruar och konkubiner drack vin ur dem. 4Medan de drack prisade de sina gudar av guld, silver, koppar, järn, trä och sten.
[I arkeologiska utgrävningar i södra delen av Babylon har man hittat ett palats med en stor sal 52 x 17 meter. Längs med ena långsidan, mitt emot ingången, fanns ett podium där tronen kan ha stått. Som jämförelse är Blå hallen i Stockholms stadshus 50 x 30 meter och Nobelmiddagen har 1300 inbjudna gäster.]
Skriften på väggen
Rembrandts målning "Belshassars fest" från 1600-talet.
7Kungen ropade med hög röst att man skulle hämta besvärjarna, drömtydarna (kaldéerna) och astrologerna. Han sa till de visa i Babylon: "Den som kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder ska bli klädd i purpur [få kunglig status], få en guldkedja runt sin hals [se 1 Mos 41:42; Est 8:15] och bli den tredje i riket." [Detta stämmer historiskt. Belshassars far Nabonidus var kung, men eftersom han var borta längre perioder insatte han sin son som medregent. Belshassar är den andre i rang och har befogenhet att insätta den tredje i riket.]
8Då kom kungens alla visa män in, men de kunde inte läsa skriften och inte heller berätta för kungen vad texten betydde (ge uttydningen). [Skriften bestod av fyra arameiska ord, se Dan 5:25-28. Arameiska var det vardagliga språket i Babylon, så de kunde troligtvis läsa orden. Svårigheten var att orden var både verb och substantiv. Även om de kom fram till den exakta betydelsen var det ingen fullständig mening. En uttydning krävdes också för att få fram ett meningsfullt budskap.]
9Kung Belshassar blev ännu mer förskräckt och alldeles likblek (färgen vek bort från hans ansikte). Hans stormän var också helt rådvilla (omskakade, förstummade av rädsla eftersom de inte förstod vad som hänt).
Drottningen kommer ihåg Daniel
10[Ryktet om vad som hänt spred sig snabbt i palatset.] När drottningen [troligtvis Nebukadnessars fru eller dotter] fick höra vad kungen och stormännen sa, gick hon till festsalen.
[Drottningen var inte Belshassars fru, eftersom hans fruar redan fanns där, se vers 2. Hon måste ha varit väl respekterad eftersom hon kommer in i hallen oinbjuden, och väl där tar hon kommandot. Hon är antingen Nebukadnessars eller Nabonidus fru. Är hon Nabonidus fru är hon Belshassars mamma och då också troligtvis Nebukadnessars dotter. Hon har förstahandsinformation om Daniels tjänst i hovet, något som stämmer om hon var Nebukadnessars fru eller dotter.]
Hon sa: "Må kungen leva för evigt! Låt inte dina tankar skrämma dig, och var inte blek (låt inte färgen vika bort från ditt ansikte). 11Det finns en man i ditt rike som har heliga gudars ande i sig. I din företrädares (fars eller kanske farfars) dagar [se vers 2] visade han sig ha insikt (ljus), förstånd och vishet som gudarna. Din företrädare, kung Nebukadnessar, satte honom över spåmännen (skrivare, från ordet för penna), besvärjarna (exorcister, medier som talade med andar), drömtydarna (kaldéerna) och astrologerna (från ordet att rista, avgöra och utröna). 12Mannen jag pratar om heter Daniel, han fick [det babyloniska] namnet Belteshassar [Dan 1:7]. Han hade en extraordinär ande (en andlig förmåga utöver det vanliga, se vers 11), kunskap och förmåga att tyda drömmar, lösa gåtor och lösa invecklade problem (lösa upp knutar). Kalla in Daniel. Han kan tolka (tyda) skriften på väggen."
Daniel kallas in
13Så blev Daniel [som nu är i 80-årsåldern] förd till kungen, och kungen sa till honom: "Du är ju Daniel, en av de judiska fångar som min företrädare (far), kungen, förde hit från Juda! 14Jag har hört att du har gudars ande i dig, och att du har insikt (ljus, klarhet), förstånd och extraordinär vishet. [Till skillnad från vers 11, utelämnar Belshassar ordet "helig". Både drottningen och Nebukadnessar använder frasen "heliga gudars ande", se Dan 5:11; 4:5, 6, 15. Det verkar som om det inte finns något som är heligt för Belshassar.] 15De visa männen och besvärjarna fördes till mig för att läsa denna skrift och förklara vad den betyder (ge uttydningen), men de kunde inte ge någon förklaring. 16Men jag har hört om dig, att du kan ge uttydningar och ge svar på svåra frågor. Läs texten och förklara vad det betyder för mig. Om du kan göra det ska jag klä dig i purpur [ge dig kunglig status], hänga en guldkedja runt din hals och ge dig den tredje högsta positionen i riket."
Daniels svar
17Då svarade Daniel kungen:
"Behåll dina fina gåvor själv eller ge dem till någon annan! Men skriften [på väggen] ska jag läsa för dig och berätta vad den betyder (ge uttydningen).29På Belshassars befallning blev Daniel klädd i purpur [fick kunglig status], en guldkedja hängdes om hans hals, och man utropade honom att få den tredje högsta positionen i riket.
[Att Daniel inte vill ta emot kungens gåvor beror nog inte på stolthet eller oartighet, snarare vill han undvika missförstånd att man kan köpslå med Guds gåvor. Innan texten tolkas talar Daniel några allvarsord med kungen. Han börjar med att påminna om högmodets konsekvenser hos Babylons största kung, Nebukadnessar, i vers 18-21. Han avslutar med att fördöma Belshassars medvetna handling att häda den högste Guden i vers 22-24. I Nebukadnessars fall gav Gud en 12 månaders nådatid innan domen föll, se Dan 4:25-28. För Belshassar, som borde vetat bättre, rör det sig om timmar innan orden besannas, se Dan 5:30. Att Gud skriver på väggen visar ändå på att han vill omvändelse.]
18O kung, den högste Guden gav din företrädare (far, förfader, kanske farfar) Nebukadnessar ett rike, storhet, ära och majestät. 19Eftersom Gud hade låtit honom få så stor makt, darrade människor från alla folk, stammar och språkgrupper inför honom.
Den han ville blev dödad,
den han ville blev skonad.
Den han ville blev upphöjd (ärad, befordrad),
den han ville blev avsatt (förödmjukad).
20Men när Nebukadnessar blev högmodig och arrogant (hans hjärta lyftes upp och hans ande förhärdades så han agerade stolt), störtades han från sin kungatron och blev fråntagen sin ära. 21Han drevs bort från människor, och hans hjärta blev som ett djurs. Han levde bland vildåsnor och åt gräs som en oxe och hans kropp fuktades av himlens dagg. Detta pågick ända tills han insåg att Gud den Högste råder över människors riken och upphöjer vem han vill till att härska över dem.22Men du Belshassar, hans efterträdare (son, ättling, kanske barnbarn), har ändå inte ödmjukat ditt hjärta trots att du visste allt detta.Detta administrativa dokument är daterat till den 24:e kislev (nov/dec) i det 11:e året av Nabonidus, kung i Babylon. Texten nämner en slav tillhörande Bel-sharra-usur (Belshassar), kungens son. Lertavlan är från Borsippa i södra Irak från 545 f.Kr. och bekräftar att Belshassar agerar som regent, även om hans far Nabonidus är borta i oasen Teima i Arabien och fortfarande officiellt är kung. Finns på Brittiska museet i London, ME 26740.
[Enligt babyloniska historiska texter var Belshassar officer i armén under Neriglissars styre redan 560 f.Kr. Det betyder att Belshassar var gammal nog att ha en viktig roll i armén bara två år efter Nebukadnessars död. Belshassar växte upp i Babylon där hans far Nabonidus var en av ledarna. Belshassar kan mycket väl personligen ha mött Nebukadnessar. Trots att han med egna ögon hade sett hur Gud upprättade Nebukadnessar efter sju års mental ohälsa och läst brevet med det vittnesbörd som Nebukadnessar hade sänt till alla i riket, valde han en annan väg.]
23I stället har du satt dig upp mot himmelens Herre. Du tog fram kärlen från hans hus [templet i Jerusalem]. Sedan drack du, dina stormän, dina fruar och konkubiner (älskarinnor) vin ur dem. Du prisade gudar av silver och guld, brons, järn, trä och sten – gudar som varken kan se eller höra eller förstå! Men du har inte ärat den Gud som har ditt nästa andetag och hela din existens (alla dina vägar) i sin hand! [I stället har du vanärat och hädat honom – detta är allvarligt.] 24Därför har han sänt denna hand och skrivit detta.
25Det här är skriften (texten) som är skriven:Mene (räknad)26Detta är vad orden betyder (vad som ska ske):
mene (räknad)
tekel (vägd)
u-pharsin (och delad).
[De arameiska orden kan tolkas som verb eller substantiv. Det måste ha försvårat tolkningen och gjort de vise i Babylon förbryllade. Tolkas orden som substantiv beskriver de vikter och myntenheter. En möjlig tolkning är då att låta det första ordet vara ett verb och de tre sista substantiv: "räknad: en mina, en shekel och en halv-shekel". Är orden verb blir meningen: "räknad, räknad, vägd och delad". Det är den rätta tolkningen, men även om de visa hade kommit så långt, krävs en uttydning för att förklara vad som menas.]Mene (räknad) – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det.
[Upprepningen "räknad, räknad" betonar hur detta beslut står fast.]
27Tekel (vägd) – du har blivit vägd på balansvågen och funnen för lätt (otillräcklig, det saknas).
28Peres (delad) – Ditt rike har blivit delat och ska ges åt meder och perser."
[Ordet "peres" och perser är snarlika, kan indikera att det är just den persiska armén, som just nu stod utanför Babylon, som ska dela riket.]
[Daniel visste att detta var värdelösa gåvor och titlar i ett rike som skulle falla om några timmar! Det verkar som om Daniel ändå accepterar att ta emot belöningarna som prackas på honom mot hans vilja, se vers 17. Kanske hade protester i detta läge gjort att han blivit anklagad för förräderi?]
Persernas väg mot Babylon, oktober 539 f.Kr.
[Kyros hade börjat sin militärkampanj mot Babylon i början av oktober 539 f.Kr. då han vann slaget vid Opis, 8 mil norr om Babylon. Den 11 oktober närmar han sig ytterligare 2 mil och intar Sippar. Floden Eufrat rinner rakt genom Babylon. Genom att gräva flera kanaler till en sänka strax norr om Babylon minskas Eufrats vattennivå så mycket att armén kan ta sig in under muren. Strax före gryningen den 13 oktober marscherar den persiska armén in i Babylon. Den grekiske historikern Herodotos beskriver hur det pågick firande av en religiös högtid och folket var upptagna med att dansa och fira i gryningen när den persiska armén intog staden. Hade man varit på sin vakt hade det lätt gått att försvara staden från murarna som omgärdade floden. Kyros själv kommer till staden 17 dagar senare och utropas som dess befriare.
Jeremia hade tidigare profeterat om att babylonierna skulle regera i 70 år, se Jer 25:12. Intressant nog var det just år 609 f.Kr. som Nebukadnessars far Nabopolassar brände det sista assyriska fästet i Harran. Några år tidigare hade han plundrat och bränt assyriernas huvudstad Nineve och de överlevande hade flytt till Harran. Han belägrar staden under något års tid tills den faller 609 f.Kr. Det är alltså exakt 70 år mellan 609 f.Kr. (då babylonierna blev världshärskare) och 539 f.Kr. då de förlorar makten till mederna och perserna.]
Daniel i lejongropen
Nytt styre i Babylon
På en relief som skulpterats på trapporna till den stora festsalen i Persepolis i södra Iran framställs hur den senare persiske kungen Xerxes I (519-465 f.Kr.) sitter på tronen och får ta emot ära.
Dareios (Darejavesh) ansåg att det var en bra idé att utse 120 satraper (ordagrant "landets beskyddare") som skulle finnas i hela riket. 2Över dem satte han tre ministrar, varav Daniel var en av dem. [Troligtvis ansvarade ministrarna för 40 satraper var.] Satraperna skulle rapportera till dessa tre ministrar så att kungen inte led någon förlust.
[Det medo-persiska riket expanderar och kungen tillsätter ledare och en ny administration för att behålla nyligen intagna områden och säkra att de betalar skatt. Ordet "förlust" används i Esra 4:13 om skatt, tull och vägavgifter. Det var inte ovanligt med korruption på alla nivåer. Tulltjänstemän och administratörer tog ofta ut högre avgifter än bestämt och lät överskottet gå in i sin egen ficka.]
3Denne Daniel utmärkte sig (överglänste, gjorde ett bättre jobb) jämfört med de andra [två] ministrarna och [de 120] satraperna, för han hade en extraordinär ande (en andlig förmåga utöver det vanliga, se Dan 5:12). Kungen tänkte (planerade att) sätta Daniel över hela riket.
[Daniel hade hög moral, han följde Guds undervisning och var ärlig och trofast. Daniel hade också lång erfarenhet av att arbeta som administratör för Babylon, han hade tjänat närmare 40 år under Nebukadnessar, se Dan 2:48. Daniels tilltänkta befordran skapade avundsjuka, se Jak 3:16. Här fanns en tidigare judisk slav som tjänat i det besegrade babyloniska riket som skulle bli deras överordnade!]
4Då försökte de andra [två] ministrarna och [en grupp av] satraperna att hitta något att anklaga Daniel för i hans tjänsteutövning (i det som gällde riket). De kunde dock inte hitta någonting som var orätt [något ämbetsbrott] eller någon korruption (moraliskt fel), eftersom han var trofast (hade hög moral och integritet) fanns det ingen försummelse (slarv) eller korruption (moraliskt orätt). 5Till sist sa männen: "Vi kommer aldrig att hitta något att anklaga denne Daniel för [vad gäller hur han utför sitt arbete]. Kanske kan vi hitta något som rör hans Guds lag?"
[Daniel var nu i 80-årsåldern. Det har gått en relativt kort tid sedan den nya administrationen tagit över i Babylon. Daniels tro på Israels Gud var troligen fortfarande obekant för kungen. Dock genomsyrade tron både Daniels privat- och arbetsliv. Han var lojal, hederlig och hade god arbetsmoral.]
6Så ministrarna och satraperna kom som en grupp (otåligt, enade i en konspiration, stormade in) till kungen och sa:
"Kung Dareios, lev för evigt!9Därför lät kung Dareios sätta upp ett skriftligt påbud (signerade han dokumentet med förordningen).
7Alla rikets ministrar, guvernörer, satraper, rådgivare och ståthållare (militära ledare) har enats om en kunglig förordning (lag) som borde utfärdas:'Den som under de kommande 30 dagarna gör en förfrågan (ber) till någon annan gud eller människa än dig, konungen, ska kastas i lejongropen.'[Ordet för grupp kan även betyda storma eller rycka fram. Det beskriver den stämning och bakomliggande brådska som fanns i denna samling. Gruppen leddes av de två ministrarna och säkert några representanter från de andra grupperna. De fick det att låta som att de förankrat förslaget hos alla. Något som var en lögn eftersom Daniel inte var med på detta.]
8Utfärda ett sådant påbud nu, o konung, och signera det [dokumentet] så det enligt Mediens och Persiens orubbliga lag inte kan återkallas."
[Dareios har just besegrat Babylon. Han kommer från ett annat land och kultur och behöver ena riket. Det är många beslut som ska fattas på kort tid och detta låter som en bra idé. I det babyloniska riket stod kungen över lagen. Däremot i det medo-persiska riket stod alla, även kungen, under lagen, se Est 1:19; 8:8. Något som även stämmer med Nebukadnessars dröm med statyn. Han var huvudet av guld och det efterföljande – bröstet och armarna av silver – var ett svagare rike, se Dan 2:32-39. En anledning till att lagen inte kunde ändras var att perserna betraktade sina kungar som gudar – de var Ormudz avbild, en forniransk himmelsgud. Om kungen ändrade sig var han inte en gud. Det finns flera exempel från historien på denna sed. En grekisk historiker beskriver hur Darios III låter en man bli dödad, trots att han visste att han var oskyldig. Det var ett kungligt beslut som inte gick att ändra.]
Daniel anklagas
10Även efter att Daniel fått reda på att den nya lagen var uppsatt (signerad och börjat gälla), gick han till sitt hus där han hade ett rum på taket med fönster som var öppna i riktning mot Jerusalem. [I riktning mot väster från Babylon.] Där böjde han knä tre gånger om dagen och tackade sin Gud på samma sätt som han alltid gjort.
[Seden att be mot templet i Jerusalem bygger på Salomos ord, se 1 Kung 8:35, 38, 44, 48. Daniel fortsätter sin vana att be tre gånger om dagen. Han lyder Gud mer än människor, se Apg 5:29. David skriver hur han ber kväll, morgon och mitt på dagen, se Ps 55:18 (kvällsbönen nämns först eftersom den judiska dagen börjar vid solnedgången). I templet i Jerusalem var tiderna för bönen 9, 12 och 15, se även Apg 2:15; 10:9; 3:1; 10:30; Dan 9:21.]
11Männen gick som en grupp dit (skyndade, stormade in) och upptäckte hur Daniel bad om Guds oförtjänta nåd (hjälp). 12Sedan gick de inför kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: "Har inte du utfärdat ett påbud att ingen får be till någon gud eller människa förutom dig, o kung? Säger det inte att någon som bryter mot det under de närmsta 30 dagarna ska bli kastad i lejongropen?"
Kungen svarade: "Jo, det stämmer (det står fast) enligt Mediens och Persiens lag som inte kan återkallas."
13Sedan sa de till kungen: "Daniel, en av de judiska fångarna (ordagrant 'en av sönerna av de bortförda från Juda'), rättar sig varken efter dig eller det påbud som du har signerat. Tre gånger om dagen ber han sin bön."
[De vill låta Daniel framstå i dåligt ljus. De betonar att Daniel inte är en av dem. Enda orsaken att nämna att han varit en fånge var att förnedra honom och misstänkliggöra Daniels intentioner. För det andra säger de att Daniels handlande inte bara var mot lagen, utan mot kungen själv. Inte nog med att Daniel gått emot kungen och lagen, han gjorde det medvetet tre gånger om dagen. Det var inte bara ett missförstånd utan en medveten handling.]
Daniel kastas i lejongropen
14När kungen hörde detta, tog han mycket illa vid sig. [Det arameiska ordet beesh används här. Det betyder "lukta illa" och används bildligt för hur "hela situationen stinker". Det som skett är helt fel, skamfyllt och orättfärdigt. Kungen förstår hur han har blivit lurad.] Han bestämde sig för att göra allt han kunde för att rädda Daniel. Ända till solnedgången försökte han hitta en utväg. 15Sedan kom männen i en grupp (konspirerade de, ryckte de fram) och sa till honom: "Kom ihåg, o kung, att enligt medisk och persisk lag kan inga påbud från kungen ändras."
19Tidigt nästa morgon, så fort det började ljusna, steg han upp och skyndade sig till lejongropen. 20Då han närmade sig gropen, ropade han på Daniel med ängslan i rösten: "Daniel, den levande Gudens tjänare! Har den Gud som du troget (ständigt, oavsett omständigheter) dyrkar kunnat rädda dig från lejonen?"
21Då talade Daniel till kungen: "Ers Majestät, länge leve konungen! 22Min Gud (Elah) har sänt sin ängel som stängde till gapet på lejonen så de inte har skadat mig, eftersom jag visade mig vara oskyldig inför Gud. Jag har inte heller gjort något ont mot dig, Ers Majestät." [Daniel säger inte att han är en syndfri människa, se Dan 9:18. Däremot är han oskyldig i det här fallet, när han tillbad Gud, och trotsade kung Dareios förordning som förbjöd detta.] 23Kungen blev mycket glad och befallde att Daniel skulle lyftas ur gropen. Så Daniel lyftes upp ur gropen och han var inte det minsta skadad, för han hade litat (trott) på sin Gud. 24Sedan befallde kungen att männen som anklagat Daniel (ordagrant "ätit honom levande") skulle hämtas och föras till lejongropen. De, deras fruar och deras barn kastades i gropen. Lejonen kastade sig över dem innan de nått marken och slet dem i stycken.
[Både tematiskt och rent textmässigt hör detta stycke i kapitel 6 ihop med kapitel 3 där Daniels tre vänner kastas i den brinnande ugnen. Samma ovanliga ord för anklaga, används i Dan 3:8 och Dan 6:24. På samma sätt som Nebukadnessar skrev ett brev gör även Dareios det, se Dan 3:31 och Dan 6:25.]
25Därefter lät kung Dareios skriva till alla folk, stammar och språkgrupper i hela världen:
"Med önskan om stor frid (välgång)!28Daniel hade framgång (blev befordrad, fick ära, rikedom och makt) under Dareios regeringstid, och (även) under persern Kyros (hebr. Koresh) regeringstid.
26Härmed ger jag en ny förordning att man i mitt rike ska frukta och vörda Daniels Gud.
För han är den levande Guden,
som förblir för evigt.
Hans rike går inte under,
och hans välde består till slutet.
27Han räddar och befriar,
gör tecken och under,
i himlen och på jorden.
Han är den som räddade Daniel ur lejonens våld (hand)."
[Texten kan läsas på två sätt. Antingen beskriver den hur Dareios och Kyros är två samtida ledare. I så fall är Dareios guvernören som Kyros satte över staden Babylon, och som historiskt sett skulle kunna vara en general vid namn Gubaru, se Dan 1:1. Den hebreiska konjunktionen vav översätts vanligtvis med "och", men kan också översättas "även". I så fall blir den andra delen en förklaring och förtydligande: "även, det vill säga, under persern Kyros regeringstid". Daniel indikerar då att medern Dareios, se Dan 5:31, är samma person som persern Kyros. Det som försvårar tolkningen är att samma personer har olika namn i olika regioner, det gäller ju även Daniel och hans vänner, se Dan 1:7. Förhoppningsvis kan framtida arkeologiska fynd där Dareios namn nämns hjälpa till i tolkningen här.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > 6. Parallell
- 7. Sommar 25
