Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - onsdag 24/9

Esra 7-10

Esra 7-10

Andra gruppen – Esra (kap 7-10)
1[Kapitel 6 avslutades med hur templet till sist invigs 516 f.Kr. av den första gruppen som återvände från exilen. Kapitel 7 tar vid 58 år senare (458 f.Kr.), se vers 7. Serubbabel hade lett den första gruppen, och nu 80 år senare leder Esra den andra gruppen tillbaka. Så småningom kommer Nehemja leda den tredje gruppen (444 f.Kr.), se Neh 1.]

Nu, efter allt detta, under Persiens kung Artaxerxes (hebr. Artachshasta) regering kom Esra, son till Seraja, son till Asarja (hebr. Azarjah), son till Chilkija, 2son till Shallom, son till Tsadoq, son till Achitov, 3son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4son till Zerachja, son till Uzzi, son till Bukki, 5son till Avishoa, son till Pinchas, son till Elazar, son till Aron, översteprästen.

[Som ättling till Aron, kom han från den högsta och mest respekterade judiska prästsläkten. Hans status som präst gav honom också politiskt inflytande.]

6Denne Esra kom upp från Babylon. Han var skriftkunnig i Moses undervisning (hebr. Torah) som Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), hade gett. Kungen garanterade honom allt han bad om, eftersom Herren (Jahveh) hans Guds (Elohims) hand var över honom. 7Och några av Israels barn (söner) och några av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvaktarna och tempeltjänarna kom upp till Jerusalem i kung Artaxerxes (hebr. Artachshasta) 7:e regeringsår. [Artaxerxes I kom till makten 465 f.Kr. sedan satrapen Artabanos hade mördat hans far Xerxes I och även hans äldre bror Dareios hade dödats. Sju år efter detta är år 458 f.Kr.]

8Han kom till Jerusalem i den 5:e månaden [av] i kungens 7:e regeringsår. [Den första dagen i av i Artachshastas sjunde regeringsår motsvarar 4:e aug 458 f.Kr.] 9Han påbörjade sin resa upp från Babylon på den första dagen i den första månaden [nisan] och kom till Jerusalem på den första dagen i den 5:e månaden [av], [den långa resan gick bra] eftersom Guds (Elohims) goda hand var över honom.

[Resan, via Karkemisch i norra Syrien, var lång och farlig, se Esra 8:21-22. Datumet 1:a nisan motsvarar 8 april och 1:a i den hebreiska månaden av den 4 augusti 458 f.Kr. Det tog drygt tre och en halv månad att resa de 140 milen och man gick i genomsnitt 15 km per dag. Särskilt den senare delen av resan under sommarmånaderna blir det väldigt hett i området. Datumen anspelar också på ett nytt uttåg liknande det från Egypten, se 2 Mos 12:2; 4 Mos 33:3. Det finns även en koppling till profeten Jesaja, se Jes 11:11-16.]

10För Esra hade helhjärtat beslutat sig för (hade satt sitt hjärta till) att söka och utforska Herrens (Jahvehs) undervisning (hebr. Torah), för att efterleva den och undervisa om dess stadgar och föreskrifter i Israel. 11Nu är detta en kopia av brevet som kung Artaxerxes (hebr. Artachshasta) gav till prästen Esra, den skriftlärde, en lärare i frågor som angår Herrens (Jahvehs) budord och hans stadgar för Israel.

Artaxerxes brev till Esra
12[Vers 12-26 är på arameiska:]
" [Från:] Artaxerxes (hebr. Artachshaste), kungarnas kung [en dåtida populär titel – beskriver styre över många folk],
till prästen Esra, lärare i himlarnas Guds påbud (aram. dat).

13Jag utfärdar nu en förordning, att var och en av Israels folk och deras präster och leviter som bor i mitt rike och som vill (av egen fri vilja) fara till Jerusalem ska resa med dig. 14Kungen och hans sju rådgivare sänder i väg dig för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem utifrån din Guds påbud, som är i din hand. 15Du ska föra dit silver och guld som kungen och hans rådgivare frivilligt har gett till Israels Gud som bor i Jerusalem. 16Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem. 17För dessa pengar ska du noggrant välja ut och köpa tjurar, baggar, lamm [till bränn- och syndoffer] och sådant som behövs till de matoffer och drickoffer som hör till. Detta ska du offra på altaret i er Guds hus i Jerusalem. [Esra hade säkert berättat för Artachshasta om vad som behövdes för offren i templet, se vers 6.]

18Och med det silver och guld som blir över får du och dina bröder göra det ni anser vara bäst, efter Guds vilja. 19Alla de kärl du får till tempeltjänsten i din Guds hus ska du överlämna inför Jerusalems Gud. 20Det du måste betala för resten av det som behövs till din Guds hus, ska du utbetala ur kungens skattkammare.

21Jag, kung Artaxerxes (hebr. Artachshaste), utfärdar nu en befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden: Allt som prästen Esra, lärare i himlarnas Guds påbud, begär av er, det ska noggrant göras och ges,
     22upp till 100 talenter [3,4 ton] silver,
    100 kor-mått [23 kubikmeter] vete,
    100 bat-mått [2,2 kubikmeter] vin,
    100 bat-mått [2,2 kubikmeter] olja och
    därtill så mycket salt som behövs.

[En babylonisk talent vägde omkring 34 kg. 100 talenter silver var en stor summa på över 3 ton. I jämförelse skriver den samtida grekiska historikern Herodotos (i sitt verk Historia, 3.95) att det årliga bidraget till hela provinsen på andra sidan floden var 350 talenter. Att det anges en övre gräns visar ändå att uppgifterna är trovärdiga. Ett kor-mått motsvarade 10 bat-mått. Varje område betalade skatt både i varor och i pengar, se Esra 6:9, så dessa varor fanns tillgängliga och kunde hämtas ut från förråden.]

23Allt vad himlarnas Gud befaller ska noggrant göras och ges till himlarnas Guds hus, för att inte vrede ska komma över kungens och hans söners rike. 24Vi kungör för er att ingen ska ha rätt att lägga skatt, tull eller vägpengar på någon präst eller levit, sångare, dörrvakt, tempeltjänare eller annan tjänare i detta Guds hus.

25Och du, Esra, ska efter den vishet du fått av Gud utse domare och lagkloka som ska skipa rätt bland allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känner din Guds påbud. Om någon inte känner dem ska ni lära honom dem. 26Den som inte följer din Guds påbud och kungens påbud ska omgående (noggrant) dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse."
27Välsignad är Herren (Jahveh), våra fäders Gud (Elohim), som har lagt på kungens hjärta att försköna Herrens (Jahvehs) hus i Jerusalem på detta sätt, 28och har utvidgat sin nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) mot mig inför kungen och hans rådgivare och kungens alla mäktiga furstar. Jag har vunnit styrka när Herren (Jahveh) min Guds (Elohims) hand har varit över mig och jag samlade ledande män från Israel för att gå upp med mig.

Ledare som återvände tillsammans med Esra
1Dessa är ledarna (de ledande fäderna, patriarkerna, överhuvudena för de återvändande) och deras uppteckningar, deras släktskap (förfädernas namn), som kom med mig från Babylon under kung Artaxerxes (hebr. Artachshasta) regering.
2Från Pinchas söner, Gershom, från Itamars söner, Daniel, från Davids söner, Chattosh
3från Shechanjas söner, från Paroshs söner, Sakarja och med honom var 150 män inskrivna genom släktskap,
4från Pachat-Moabs söner, Elihoejnaj, Zerachjas son, och med honom 200 män inskrivna genom släktskap,
5från Shechanjas söner, Jachaziels son, och 300 män med honom,
6från Adins söner, Eved, Jonatans son, och 50 män med honom,
7från Elams söner, Jeshajah [inte profeten Jesaja], Ataljas son, och 70 män med honom,
8från Shefatejas söner, Zevadja, Michaels son, och 80 män med honom,
9från Joavs söner, Ovadja, Jechiels son, och 128 män med honom,
10från Shelomits söner, Josifjas son, och 160 män med honom,
11från Bevajs söner, Sakarja, Bevajs son, och 28 män med honom,
12från Azeggads söner, Jochanan, Hakkatans son, och 110 män med honom,
13från Adonikams söner, de kom senare men detta är deras namn, Elifelet, Jiel och Shemaja och 60 män med dem,
14från Bigvajs söner, Otaj och Zakkor och 70 män med honom.
Resan till Jerusalem
15Och jag samlade dem tillsammans till floden som rinner till Ahava. Där stannade vi i tre dagar och jag granskade folket och prästerna men kunde inte finna någon levit där. [Esra nämner 1 513 män, troligtvis över 5 000 tillsammans med kvinnor och barn.] 16Då sände jag efter Eliezer, Ariel, Shemaja och Elnatan och Jariv och Elnatan och Natan och Sakarja och Meshullam, som var ledare, och Jojariv och Elnatan, som var lärare. 17Jag sände bud med dem till Iddo, ledaren i Chasifja, och talade om för dem vad de skulle säga till Iddo och hans bror, som var tempeltjänare i Chasifja, i syfte att ge oss präster till vår Guds (Elohims) hus. 18Eftersom Guds (Elohims) goda hand var över mig, sände de Sherevja – son (ättling) till Machli, son till Levi, son till Israel – en man med insikt (kunskap, förståelse), och hans söner och bröder [sammanlagt]: 18 män. 19Och Chashavja och med honom Jeshajah [inte profeten Jesaja] från Meraris söner, hans bröder och deras söner [sammanlagt]: 20. 20Och från Netinim, som David och furstarna gett till att betjäna leviterna, 220 netinimiter, samtliga av dem var nämnda vid namn.

[Med det låga antalet av 38 leviter (se vers 18-19) var denna grupp på 220 tjänare betydelsefull för att kunna bedriva alla sysslor som krävdes i templet.]

21Sedan utlyste jag där en fasta vid floden Ahava, för att vi skulle ödmjuka oss inför vår Gud (Elohim) för att söka hos honom en rak väg för oss och för våra små och för alla våra ägodelar. 22Jag skämdes för att fråga kungen om en grupp soldater och ryttare för att hjälpa oss mot fiender utefter vägen, eftersom vi hade talat till kungen och sagt: "Guds (Elohims) hand är över alla dem som söker honom och hans goda, och hans vrede är emot dem som överger honom." 23Vi fastade och vädjade till vår Gud för detta och han bönhörde oss (svarade positivt på våra böner).

24Sedan avskilde jag tolv av ledarna över prästerna vid sidan av Sherevja, Chashavja och tio av deras bröder med dem, 25och jag vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen, tillika med offren till vår Guds (Elohims) hus som kungen och hans rådgivare och hans furstar och hela Israel som var där hade offrat. 26Jag vägde upp i deras händer 650 talenter [22 ton] av silver, silverredskap för 100 talenter [3 ton], 100 talenter [3 ton] av guld, 2720 guldskålar värderade till 1 000 dariker [persiskt guldmynt och viktenhet – motsvarar totalt 8,6 kg] och två utsökta, glänsande (polerade, skinande) bronskärl, lika dyrbara som guld.

28Och jag sa till dem: "Ni är heliga för Herren (Jahveh) och kärlen är heliga och silvret och guldet är frivilliga gåvor till Herren (Jahveh), era fäders Gud (Elohim). 29Vaka över och bevara dem till dess ni väger upp dem inför de ledande prästerna och leviterna och furstarna över Israels fäders hus i Jerusalem, i kamrarna i Herrens (Jahvehs) hus." 30Prästerna och leviterna tog emot silvret, guldet och kärlen efter vikt för att föra det till Jerusalem, till vår Guds (Elohims) hus.

31Sedan gav vi oss iväg från floden Ahava på den tolfte dagen i den första månaden för att gå till Jerusalem. Guds hand var över oss och han bevarade oss från fiendens hand och bakhåll längs vägen. 32Så kom vi till Jerusalem och förblev där i tre dagar.

33På fjärde dagen vägdes silvret, guldet och kärlen upp i vår Guds (Elohims) hus, i handen på Meremot, son till Uria, prästen, och med honom var Elazar, son till Pinchas, och med dem var Jozavad, son till Jeshoa, och Noadja, son till Binnoj, leviten. 34Allting räknades med antal och vikt och den totala vikten antecknades [skrevs förmodligen upp på en lertavla som var den tidens sätt att göra anteckningar] vid detta tillfälle.

35Sedan offrade de som återvänt från exilen brännoffer till Israels Gud (Elohim): 12 tjurar för hela Israel, 96 baggar, 77 lamm och som syndoffer 12 getter av hankön. Allt detta var ett brännoffer till Herren (Jahveh). 36Och de överlämnade kungens uppdrag till kungens satraper och till guvernörerna på andra sidan floden, och de gynnade folket och Guds (Elohims) hus.

Esras bön
1När dessa saker hade fullgjorts kom ledarna till mig och sa: Israels folk och prästerna och leviterna har inte avskilt sig från folket i landet, utan gör enligt deras styggelser (följer deras ogudaktiga seder och bruk) precis som kanaanéerna, hettiterna, perisséerna, jevusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoréerna. 2De har tagit några av deras döttrar till fruar åt sig själva och sina söner och har blandat helig säd med folk från landet. Ja, furstarnas och ledarnas hand har varit först med denna trolöshet.

3När jag hörde detta rev jag sönder mina kläder och min mantel och slet av hår från mitt huvud och mitt skägg och satt ner i förfäran. 4Sedan samlades alla omkring mig som skälvde inför orden från Israels Gud (Elohim) på grund av trolösheten hos de landsflyktiga, och jag satt ner i förfäran fram till kvällsoffret.

5Vid tiden för kvällsoffret reste jag mig upp från min fasta, med mina kläder och min mantel sönderrivna och jag föll på mina knän och spred ut mina händer till Herren (Jahveh) min Gud (Elohim), 6och jag bad:

"O, min Gud (Elohim), jag är skamsen och rodnar av blygsel att lyfta upp mitt ansikte inför dig, min Gud (Elohim), för våra överträdelser har ökat och gått över våra huvuden och vår skuld har vuxit upp till himlarna. 7Från våra fäders dagar och till denna dag har vår skuld blivit stor. På grund av våra överträdelser har vi, våra kungar och våra präster, blivit utlämnade till kungarnas händer i länderna, till svärdet, till fångenskap och till tillspillogivning och till ansiktets förvirring, så som det är denna dag.

8Nu har för ett litet ögonblick Herren (Jahveh) vår Gud (Elohim) visat oss nåd (favör) genom att låta en kvarleva undkomma och ge oss en tapp (en pinne) på hans heliga plats, så har vår Gud upplyst våra ögon och gett oss lite lindring i vår träldom. 9Även om vi är slavar har vår Gud (Elohim) inte övergett oss i vår träldom. Han har utökat sin nåd (omsorgsfulla kärlek) mot oss inför Persiens kung, upplivat oss för att kunna bygga upp vår Guds hus, resa upp dess ruiner och ge oss en mur i Juda och i Jerusalem.

10Och nu, vår Gud (Elohim), vad ska vi säga efter detta? Vi har övergett dina bud, 11som du befallde genom dina tjänare profeterna som sa: "Landet som ni kommer in i för att ta i besittning är ett land som är besudlat med orenhet av folket i landet. Genom sina styggelser har de befläckat det från den ena ändan till den andra med sina orenheter. 12Därför ska ni inte ge era döttrar till deras söner och inte ta deras döttrar till era söner. Sök aldrig deras frid (shalom) eller deras välfärd. Så kan du bli stark, äta av landets goda och lämna det som arv till dina barn för evigt.

13Efter att allt detta drabbat oss, på grund av våra onda gärningar och vår stora skuld, för du, vår Gud (Elohim), har straffat oss mindre än vad våra överträdelser förtjänar, och gett oss en kvarleva som denna, 14ska vi då igen bryta dina bud och ingå blandäktenskap med människor som begår sådana avskyvärda gärningar som dessa? Skulle du inte bli vred på oss till dess du förgjort oss så att det inte finns någon kvarleva, inte en enda som kan fly? 15Herre (Jahveh), Israels Gud (Elohim), du är rättfärdig, för vi är kvar, en kvarleva som har undkommit, så som det är denna dag. Se, vi är framför ditt ansikte i vår skuld, på grund av den kan ingen stå framför ditt ansikte."

Folket bekänner sin synd
1Medan Esra bad och bekände, grät och kastade sig ner (raklång med ansiktet mot marken) framför Guds (Elohims) hus, samlades en mycket stor skara av israeliter, män, kvinnor och barn, omkring honom. Också folket grät mycket bittert. 2Och Shechanja, son till Jechiel, en av Elams söner, svarade och sa till Esra: "Vi har varit trolösa mot vår Gud (Elohim) och har gift oss med främmande kvinnor från folket i landet. Likväl finns det ändå hopp (hebr. miqveh) för Israel i denna sak. [Messias är Israels hopp om rening och frälsning, se 3 Mos 11:36; Jer 14:8.] 3Låt oss nu göra ett förbund med vår Gud (Elohim) och driva bort alla hustrur och sådana som är födda av dem, i enlighet med Herrens (Adonais) råd, och med dem som fruktar (vördar) vår Guds befallningar. Och låt det göras i enlighet med undervisningen (Torah – de fem Moseböckerna). 4Res dig upp, för denna sak angår (tillhör) dig, och vi är med dig, var frimodig och gör det."

5Då reste sig Esra upp och tog ledarna för prästerna, leviterna och hela Israel och lät dem svära en ed i enlighet med detta ord. De svor denna ed. 6Sedan reste sig Esra upp från platsen framför Guds hus och gick in i kammaren som tillhörde Jehochanan, son till Eljashiv, och när han kom dit in åt han inget bröd och drack inget vatten, för han sörjde på grund av trolösheten hos de landsflyktiga.

7En förordning skickades runt i Juda och Jerusalem till alla de landsflyktigas söner att de skulle församla sig i Jerusalem. 8Var och en som inte infann sig inom tre dagar i enlighet med furstarnas och de äldstes rådslut, skulle få all sin egendom förverkad och uteslutas från de landsflyktigas församling (inte längre få räknas som en israelit).

9Inom de tre dagarna samlades alla Judas och Benjamins män i Jerusalem. Det var den 20:e dagen i den 9:e månaden [kislev – nov/dec; då regnperioden har börjat i Israel], och allt folket satt på den öppna platsen framför Guds (Elohims) hus, de darrade (bävade) både för sakens skull och på grund av regnet. 10Och Esra, prästen, stod upp och sa till dem: "Ni har varit trolösa (brutit tron) och gift er med främmande kvinnor för att utöka Israels skuld. 11Bekänn därför nu med tacksägelse inför Herren (Jahveh), era fäders Gud (Elohim), och gör hans vilja, och avskilj er från folket i landet och från de främmande kvinnorna."

12Då svarade hela församlingen och sa med hög (ljudlig) röst: "Det som du har sagt, det ska vi göra. 13Dock är det mycket folk här och vi befinner oss i regnperioden så vi har inte möjlighet att stå utomhus. Dessutom kan inte detta ärende lösas på en eller två dagar, för vi har syndat stort (omfattande) i denna sak. 14Låt nu våra furstar (ledare) stå för hela församlingen och låt dem som är i våra städer och har gift sig med främmande kvinnor komma på bestämda tider, och med dem de äldste i varje stad och deras domare, till dess att vår Guds (Elohims) brinnande vrede har vänts bort från oss, när vi nu tar tag i detta ärende." 15Bara Jonatan, son till Asahel och Jachzeja, son till Tiqva, stod upp emot detta förslag och Meshullam och Shabbetaj, leviterna, hjälpte dem.

16Och de fördrivnas söner gjorde så. Och Esra, prästen, tillsammans med utvalda ledare i varje släkt (ordagrant "fädernas huvuden till fädernas hus"), var och en av dem avskild med sitt namn, satte sig ner den första dagen i den 10:e månaden [tevet – dec/jan] och granskade ärendet. 17Och de blev färdiga med alla män som hade gift sig med främmande kvinnor den första dagen i den första månaden [nisan som infaller i mars/april]. [Detta arbete med att skilja männen från sina främmande fruar tog alltså tre månader att fullfölja. Det visar att man var både noggrann och omsorgsfull. Dessutom skrevs allting ner.]

De som gift sig med främmande kvinnor
18Bland prästernas söner fann man att följande hade gift sig med främmande kvinnor:
Sönerna till Jeshoa, son till Jotsadak, och hans bröder, Maaseja och Eliezer och Jariv och Gedalja. 19Och de gav sin hand (handslag) på att de skulle förskjuta sina fruar och vara skyldiga. De offrade en bagge från flocken för sin skuld.

20Och från Immers söner: Chanani och Zevadja.

21Och från Charims söner: Maaseja och Elia och Shemaja och Jechiel och Ussia (hebr. Uzzijaho).

22Och från Pashchors söner: Eljoejnaj, Maaseja, Ismael (hebr. Jishmael), Natanael, Jozavad och Elasa.

23Och från leviterna: Jozavad och Shimei och Kelaja, det är samma som Kelita, Petachja, Jehoda och Eliezer.

24Och från sångarna: Eljashiv, och från dörrvaktarna: Shallom och Telem och Ori.

25Och från Israel, av Paroshs söner, Rameja och Izzija och Malkkija och Mijamin och Elazar och Malkkija och Benajaho.

26Och från Elams söner: Mattanja, Sakarja (hebr. Zecharjaho) och Jechiel och Aveddi och Jeremot och Elia.

27Och från Zattos söner: Eljoejnaj, Eljashiv, Mattanja, och Jeremot och Zavad och Aziza.

28Och från Bevajs söner: Jehochanan, Chananja, Zabbaj, Atlaj.

29Och från Banis söner: Meshullam, Malloch och Adaja, Jashov och Sheal och Ramot.

30Och från Pachat-Moabs söner: Adna och Chelal, Benajaho, Maaseja, Mattanja, Betsalel och Binnoj och Manasse (hebr. Menasheh).

31Och från Charims söner: Eliezer, Ishija, Malkkija, Shemaja, Simeon, 32Benjamin, Malloch, Shemarja.

33Från Chashums söner: Mattenaj, Mattatta, Zavad, Elifelet, Jeremaj, Manasse (hebr. Menasheh), Shimei.

34Från Banis söner: Maadaj, Amram och Oel, 35Benajaho, Bedeja, Keloho, 36Vanja, Meremot, Eljashiv, 37Mattanja, Mattenaj och Jaasaj, 38Bani, Binnoj, Shimei, 39Shelemja, Natan, Adaja, 40Machnadvaj, Shashaj, Sharaj, 41Azarel, Shelemjaho, Shemarja, 42Shallom, Amarja och Josef.

43Från Nevos söner: Jiel, Mattitja, Zavad, Zevina, Jaddaj och Joel, Benajaho.
44Alla dessa hade tagit främmande fruar och en del hade söner (barn) med dem.






Igår

Planer

Stäng  


Parallell