Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - söndag 4/10

Jer 20, Fil 4:1-23

Jer 20

Jeremia och prästen Pashchor
1Och Pashchor, Immers son, prästen, som var överuppsyningsman (hebr. paqid) i Herrens (Jahvehs) hus, hörde Jeremia profetera dessa ord [plural]. 2Och Pashchor slog (lät prygla) Jeremia och satte honom i stocken som var i den övre Benjaminsporten som finns i Herrens (Jahvehs) hus. 3Och det skedde på morgonen att Pashchor förde fram Jeremia från stocken. Och Jeremia sa till honom: Herren (Jahveh) har inte gett dig namnet Pashchor, utan ve! Magor Misaviv.

[Namnet Magor Misaviv betyder terror från alla sidor. Detta förolämpande namn står för två saker. Det beskriver ödet som väntar Pashchor och hans familj och hela den korrupta situationen som beskrivs i dessa verser. Men det beskriver även tragiken i templet som är Guds hem. En plats där frid och ro borde råda. Men istället är det just en terrorns plats där människor inte vågar riskera livet genom att göra eller säga något som inte passar ledarskapet.]

4För så säger Herren (Jahveh): "Se, jag ska göra (lämna över) dig till skräck för dig själv och för alla dina vänner [som du håller kära och som älskar dig] och de ska falla för sina fienders svärd och dina ögon ska se det. Och hela Juda ska jag ge i kungen av Babels (i den babyloniske kungens) hand och han ska föra bort dem till fångenskap i Babel och slå dem med svärd (svärdet). 5Och jag ska ge hela denna stads rikedom och allt som produceras och alla Juda kungars rikedomar ska jag ge i deras fienders hand som ska ödelägga dem och ta dem och bära dem till Babel. 6Och du Pashchor och alla som bor i ditt hus ska gå i fångenskap och du ska komma till Babel och där ska du dö, du och alla dina vänner till vilka du har profeterat lögn."

Jeremia klagar över hur budskapet tas emot
7Herre (Jahveh),
    du övertalade mig [Jeremia],
    och jag lät mig övertalas.
Du grep mig
    och blev mig övermäktig.
    [Du var starkare än min egen vilja, din helige Ande övervann min rädsla.]
Jag har blivit till ett ständigt åtlöje,
    alla hånar mig,
8eftersom varje gång jag talar [får ett profetiskt budskap] måste jag ropa:
    "Våld och förtryck kommer!" [Ett budskap om dom, som ännu inte gått i uppfyllelse.]
Herrens ord vållar mig spott och spe hela dagen.
    [Han ansågs vara en falsk profet i folks ögon.]
9Ibland tänker jag:
    "Jag ska inte nämna [Herrens namn] eller tala [profetera] i hans namn",
men då blir hans budskap som en eld instängd inom mig (i mina ben).
    Jag försökte hålla tillbaka (uthärda) det, men kunde inte hålla inne det längre.
10[Anledningen till att jag ville hålla inne Guds ord var att:]
Jag har hört många som förtalar mig [jag har hört hur man viskar om mig, jfr Ps 31:12] – skräck runt omkring (fruktan omger mig).
"Ange (berätta, informera om honom – hebr. nagad), låt oss ange honom (offentligt fördöma honom – hebr. nagad)!"
Alla människor som gett fridshälsningar (så kallade vänner; ordagrant: ´bräckliga människor av min shalom´) [Jer 38:22]
    vaktar (bevakar) [nu] mig om något ska få mig att stappla (få mig på fall). De säger:
    "Kanske låter han lura sig att göra fel,
    så att vi [får övertaget och] kan få vår hämnd på honom."
11Men Herren är med mig som en mäktig hjälte (fruktansvärd krigsman),
    därför ska mina fiender misslyckas (komma på fall), de ska inte segra över mig.
De ska komma på skam, eftersom de var ovisa (de misslyckades med sina planer).
    Deras skam ska aldrig glömmas.
12Och Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)
    som prövar en rättfärdig ser njurar och hjärta,
låt mig se din hämnd på dem,
    för till dig har jag uppenbarat min sak. [Jer 11:20]

13Sjung till Herren (Jahveh),
    prisa Herren (Jahveh)
eftersom han har befriat den fattiges själ
    från illgärningsmännens hand.

14Förbannad (helt omintetgjord – hebr. aror) är dagen jag föddes [även Job förbannar sin födelsedag, se Job 3:1],
    dagen då min mor födde mig, låt den inte vara välsignad.
15Förbannad (helt omintetgjord – hebr. aror) är mannen
    som kom med nyheten till min far och sa:
"Ett gossebarn är fött till dig",
    för att göra honom mycket glad.
16Och låt den mannen bli som städerna
    som Herren (Jahveh) omstörtar och ångra inte [1 Mos 18],
och låt honom höra ropet på morgonen
    och larmet vid middagstid,
17Eftersom han inte slog mig från livmodern [innan jag var född]
    och lät min mors livmoder bli min grav
    – och hennes livmoder evigt havande. [Klag 4:1-3; Job 3:10]
18Varför kom jag fram (föddes jag) från livmodern
    för att se arbete och sorg
    så att mina dagar uppslukas av skam?

Fil 4:1-23

1Stå därför [eftersom ni har ett himmelskt medborgarskap och ett hopp om en Frälsare] fasta i Herren, älskade vänner! Ni är mina syskon (bröder och systrar i tron) och kära älskade vänner som jag av hela hjärtat längtar efter att få se, ni är min glädje och min krona (segerkrans).

Uppmaningar

Var eniga
2Evodia [vars namn betyder "säker resa"] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag och Syntyche [vars namn betyder "trevlig bekantskap"] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag att vara eniga (vara av samma sinne; att komma överens) i Herren.

[Dessa två kvinnor, tillsammans med Lydia, var troligtvis med i den grupp kvinnor som var med när Paulus först kom till Filippi, se Apg 16:13. Det grekiska ordet för att uppmana (parakaleo – att vädja till någon, kalla på nära intill) används två gånger i denna vers, en gång efter varje namn, vilket gör Paulus vädjan individuell. Konflikten gällde inte läror eller tron (de var båda skrivna i livets bok, se vers 3). Om de inte själva kunde lösa konflikten uppmanar Paulus nu en tredje part, troligtvis en av ledarna i församlingen, att medla. Se även Matt 18:15-18.]

3Ja, även dig, genuine kompanjon (genuint "sammanokade" – gr. gnesie syzyge) [min äkta, verklige och rättmätige samarbetspartner], ber jag [om en tjänst]:
Hjälp ("ta tag gemensamt med" – gr. syllambano) dessa kvinnor [systrar i Herren]
    som har kämpat med mig (som tillsammans med mig har brottats) [som atleter] i evangeliets tjänst,
    och så även med Klemens (Clemens) [betyder: "mild, nådefull"]
    och resten av mina medarbetare
        som har sina namn (vars namn är) i livets bok (i en "bok av liv" – gr. biblio zoes) [Upp 20:12].
[Grekiskans syzygus (som avser någon som delar bördan under ett ok) kan vara ett namn på en man i församlingen, eller möjligen Epafroditus, troligt är dock att Paulus här riktar sig till en viss person som hör brevet läsas upp. Kanske Timoteus, Silas eller någon annan ledare, se Apg 15:40; 16:19. Klemens, som här nämns först av medarbetarna ("de samarbetade" – gr. synergos) var ett vanligt namn. Ibland har den som Paulus här nämner antagits vara den tredje biskopen i Rom som skrev Första Klemensbrevet till församlingen i Korint omkring 95 e.Kr.]

Glädje i Guds frid
4Gläd er alltid i Herren [fortsätt att alltid fröjda er över nåden; luta er i alla tider ständigt mot honom].
    Igen vill jag (kommer jag att) säga: Gläd er!
    [Fil 3:1; Rom 12:12; 1 Thess 5:16]

[Det grekiska ordet för att glädja sig och vara glad (chairo), glädje (chara) och glädja sig tillsammans (synchairo) delar rot med ordet för nåd (charis). Roten char har en innebörd av att vara välvilligt inställd och luta sig emot. I detta brev talar Paulus om glädjen i någon form hela 16 gånger (Fil 1:4, 18, 25; 2:2, 17, 18, 28, 29; 3:1; 4:1, 4, 10). Han inleder med den glädje som produceras i och genom förbönens omsorger och avslutar med hur Gud i glädje tar emot slutresultatet (dvs. den gåva som blivit till en frukt av Paulus lydnad och omsorg) som en ljuvlig doft och ett rätt offer. Paulus både inleder och avslutar brevet med att proklamera Herrens nåd för sina trossyskon se Fil 1:2; 4:23.]

5Låt alla människor få veta (personligen få erfara) er osjälviskhet (omtanke, fördragsamhet, förlåtande attityd). Herren är nära. [Uttrycket har en dubbel betydelse. Herren finns nära den troende och hjälper, men är också nära och kommer snart tillbaka.]

6Oroa (bekymra) er inte ["gå inte i bitar" – stressa inte upp er] för någonting [Matt 6:25; Luk 12:22], utan låt era önskningar i allting [i varje detalj ni nämner och frågar efter] bli kända inför Gud, genom [hängiven och förtrolig] bön och vädjan (ödmjuk och enträgen bön) med tacksägelse [över Guds goda nåd]. 7Då ska Guds frid, som övergår [som alltid är mer värd, som regerar och håller sig över] allt förstånd, skydda (bevara, vakta) era hjärtan och era tankar (sinnen) i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

8Till sist, syskon (bröder och systrar i tron):
    allt som är sant (verkligt, äkta, ärligt),
    allt som är värdigt (hedervärt, ärbart, ädelt),
    allt som är rätt (moraliskt rätt; rättfärdigt),
    allt som är rent [som inte är besudlat med synd],
    allt som är älskvärt ("för vänskapen" – gr. prophiles) [som verkar och leder till omsorg och tillgiven kärlek],
    allt som är lovvärt (värt att tala väl om) [som är konstruktivt och uppbyggande; goda rapporter] –
    om det finns någon dygd (godhet som praktiseras) och
    om det finns något lovord (något som förtjänar beröm) –
tänk på (fundera över) sådana saker [fokusera på allt detta så att det formar era tankar och era handlingar].

9Och vad ni [allt detta som ni en gång]
    lärde er,
    och tog emot (tog till er),
    och hörde,
    och såg i (hos) mig –
praktisera dessa saker [regelbundet], så ska fridens Gud vara med er!

[Paulus beskriver de fyra stegen i omvänd kronologisk ordning och påminner om hur de alltid kan leva i gemenskap och frid med Gud. Församlingen i Filippi hade sett hur Paulus och Silas blivit frigivna från fängelset, se Apg 16:22-31. De hade hört Paulus budskap och tagit emot evangeliet. De hade också lärt sig att leva av tro och därmed fått en levande relation med Jesus.]

Gud förser

Förnöjsamhet
10Men jag gladde mig mycket (storligen – gr. megalos) i Herren över att ni nu äntligen förnyade er omtanke om mig [att ni nu till slut lät omsorgen om mig blomma upp]. Visst tänkte ni på mig förut också, men då hade ni inget [lägligt] tillfälle (då saknade ni möjlighet) [att visa det].

[Epafroditus har nyligen överlämnat en gåva från församlingen i Filippi till Paulus (som satt fängslad, se vers 18). Eftersom Paulus med största sannolikhet vid det här tillfället befann sig i Rom, kan en av anledningarna till att det dröjt vara att det först nu var någon som hade vägarna förbi så långt västerut. Paulus hade innan dess också varit fängslad i Caesarea Maritima i två år, rest över Medelhavet och blivit strandsatt på Malta, se Apg 25-28.]

11Jag säger inte detta för att [antyda att] jag saknar något (lider brist; ordagrant: inte så att jag talar på grund av brist/nöd/fattigdom). För jag har lärt mig [och har för vana] att vara nöjd (tillfreds, harmonisk) oavsett [yttre] omständigheter.

12Jag vet (har sett/förstått) hur man lever enkelt (gr. tapeinoo) [i förödmjukande låg standard].
Jag vet (har sett/förstått) hur det är att leva i överflöd (ordagrant: att överflöda) –
genom allt, och genom alla (i allt och i alla) omständigheter har jag lärt mig (blivit invigd i) hemligheten –
att vara mätt
    eller hungrig (att hungra),
att ha överflöd (att överflöda)
    eller lida brist (gr. hustereo).

[Vers 11–12 ramas in av kontraster som handlar om att vara nöjd oavsett omständigheter. Ordningen på kontrasterna är först enkelt/överflöd (in mot centrum) för att sedan bli omvänd ordning mätt/hungrig och överflöd/brist. Paulus lånar ett verb och ett uttryck från dåtida initieringsriter av hedniska mysterier, nämligen gr. mueo som kommer från ordet för mysterium och hemlig lära/doktrin (gr. mysterion). Genom sina erfarenheter har han tränats, utbildats och blivit invigd i detta "mysterium" att kunna befinna sig i olika omständigheter och samtidigt bottna i en förnöjsamhet, förtröstan och tacksamhet till Herren som förser.]

13Allt förmår jag (kan jag övervinna; klarar jag av) [har jag nödvändig kraft – omedelbar och tvingande styrka – att bemöta och besegra] i honom [den Smorde] som ger mig kraft (genom honom som styrker mig – gr. endynamounti me).

[Jesus både förökar styrkan och bemyndigar Paulus och ger honom auktoritet och fullmakt så att han kan klara av alla omständigheter, se vers 12. Det grekiska ordet för att förmå (ischuo) innebär att besegra och strida med omedelbar och tvingande styrka, se Jak 5:16.]

Givandets välsignelser
14Men ni gjorde rätt (något vackert) när ni var delaktiga (assisterade, delade med er) i mina svårigheter (min pressade situation).
     15Ni vet ju själva, filipper, att när evangeliet (det glada budskapet) var nytt och jag hade lämnat Makedonien, då var det ingen annan församling än er som gick in i gemenskap med mig (partnerskap) och öppnade upp ett konto så att man kunde föra bok över utgivet och mottaget.
     16För även när jag var i Thessalonike skickade ni [gåvor] till mina behov, inte bara en utan två gånger. 17Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. 18Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. 19Så ska min Gud fylla [helt och fullt uppfylla] alla era [andliga och fysiska] behov efter sin härliga rikedom [på ett överflödande och överväldigande sätt] i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. 20Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen.

Hälsningar
21Hälsa alla heliga i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. De troende (bröderna och systrarna) här hos mig hälsar till er. 22Alla de heliga [de troende i Rom, några av dem nämns vid namn i Rom 16:3-16], särskilt de som hör till kejsarens hus [syftar troligtvis på kristna soldater och tjänare som tjänstgjorde hos kejsaren], hälsar till er.

[På grund av Filippis nära koppling till Rom, som koloni och finansiellt centrum, fanns det många band mellan dessa städer, se även Fil 1:13-14.]

23Herren Jesu den Smordes (Kristi) nåd vare med er ande.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)