Nya Testamentet - fredag 7/10
Kol 3:1-17
UPPSTÅNDEN MED JESUS – DEN TROENDES RESPONSSök det som är där ovan 1Om ni alltså har uppstått (eftersom ni nu blev uppresta) med den Smorde (Messias, Kristus), sök då [fråga och sträva då ständigt efter] det (de ting) som är där ovan, där den Smorde (Messias, Kristus) sitter på Guds högra sida. 2Fokusera på [träna era sinnen och tänk ständigt på] det (de ting) som är där ovan [i det himmelska], inte på det (de saker) som är på jorden. 3För ni har dött, och ert liv är dolt med den Smorde (Messias, Kristus) i Gud. 4När den Smorde (Messias, Kristus), han som är vårt liv, uppenbaras [blir öppet synlig för alla], då ska ni också uppenbaras med honom i härlighet (ära, prakt och glans).
Lägg bort det gamla livet
5Som en konsekvens av detta, döda nu allt inom er som tillhör jorden (vägra att lyda under dessa onda begär och djuriska impulser): olovligt sex (otukt, det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.)
orenhet (sexuell orenhet i tanke och handling, utsvävande liv, mer fokus på den moraliska orenheten än den fysiska akten),
lusta (otyglat sexuellt begär),
ondskefullt begär (mer generellt ord än det föregående, syftar på alla oheliga önskningar),
och särskilt girigheten (en oproportionerlig självfixering, ett omåttligt begär efter mer och mer materiellt, ofta genom att kallsinnigt utnyttja andra) som är avgudadyrkan.
6På grund av sådant kommer Guds [heliga] vrede över olydnadens människor (de som medvetet går emot Guds vilja). 7I dessa synder vandrade även ni en gång (hela ert liv kretsade kring dem och styrde er) när ni levde i dem. 8Men nu [när ni har lämnat detta syndfulla sätt] måste också ni lägga bort allt detta:
vrede (att ständigt söka intriger och vilja hämnas),
ilska (häftiga vredesutbrott),
ondska (utstuderad elakhet),
förtal
och oanständigt (grovt, orent) tal
från era läppar.
9Ljug inte för varandra, ni som [helt och hållet] har klätt av er den gamla människan med hennes handlingar (gärningar, vanor) 10och klätt er i den nya, som [ständigt är i en process att] förnyas till [verklig och erfarenhetsbaserad] kunskap [helt] i enlighet med Skaparens avbild (efter avbilden av den som skapade henne). [[Ef 4:22; Kol 2:11; 2 Kor 3:18]] 11Här [i den nya skapelsen] finns inte hedning eller jude [ingen uppdelning i nationaliteter],
omskuren eller oomskuren [inga religiösa fördelar],
barbar, skyt [inga kulturella skillnader], [Barbarer var ett folkslag som inte talade grekiska och ansågs vara ociviliserade. Skyter var det mest illa ansedda folkslaget, känt för sin brutalitet och ansågs inte vara bättre än djur.]
slav (tjänare) eller fri [inga sociala skillnader],
utan den Smorde (Messias, Kristus) är allt och i alla [dem som tagit emot honom som sin Frälsare].
Klä er i medkänsla – förlåtelsens och kärlekens roll
12[En kristen behöver klä sig i den nya människan, se vers 10. Nycklarna för goda relationer och enhet i församlingen börjar med den djupa personliga medkänslan.]
Klä er därför som Guds utvalda, heliga (avskilda) och [högt] älskade i: innerlig medkänsla (hjärtlig barmhärtighet; ordagrant: medkänslans inre organ) [invärtes sympatier],
vänlighet (godhet) [som mjukt och beredvilligt möter reella behov],
ödmjukhet (anspråkslöshet, måttfullhet, litenhet) [som har ett sansat perspektiv på sin egen ringa betydelse],
mildhet (saktmod) [som är en balanserad och kontrollerad styrka, fri från hämndlystnad och bitterhet],
[och] tålamod (långmodig uthållighet),
13samtidigt som ni har [ömsesidigt] överseende med varandra och förlåter varandra.
Om någon skulle ha ett klagomål mot någon [annan] – precis som Herren [helt fritt] förlät er – så ska ni också förlåta. [Innebörden av det ord som här används i grekiskan för att förlåta, är att villigt ge vidare av den nåd, befrielse och frihet som man själv redan fått av Gud.]
14Och över allt detta [klä er i] – kärleken [den osjälviska, utgivande och rättfärdiga] som är fullkomlighetens [sammanhållande] band (ligament, ledband, länk).
[Kärleken liknas vid ett ytterplagg eller ett bälte som håller samman alla andra delar. Den verkar överskylande, men också sammanhållande inifrån och gör det möjligt för "den nya människan" att komma i funktion i Herrens kropp, se [Ef 4:3; 1 Pet 4:8; Ords 10:12].]
Låt Guds frid regera och följ Guds ord
15Låt den Smordes (Messias, Kristi) frid regera i era hjärtan [låt den få agera som herre, låt alla tankar och beslut tas i detta fridfulla tillstånd], för ni har kallats som en kropp [en enda enhet].
Var ständigt tacksamma.
16Låt den Smordes (Messias, Kristi) ord (gr. logos – i singular) rikligen bo i (hos) er, när ni
med all vishet undervisar (lär ut; instruerar)
och vägleder (förmedlar förståelse, milt varnar, förmanar) varandra;
när ni sjunger
psalmer [från Psaltaren, men även andra bibelböcker],
hymner [mänskligt komponerade lovsånger] och
andliga sånger [generell term – kan också syfta på sång i anden, se [1 Kor 14:15]]
med tacksamhet i era hjärtan till Gud [över den nåd han villigt sträcker ut].
[En parallell till denna vers finns i [Ef 5:18-21], där uppmaningen är att låta sig uppfyllas av Anden. Paulus visar på vikten av Ordet och Anden i den troendes liv.]
17Och allt vad ni gör (vill göra) [vad det än skulle vara] i ord eller i handling (gärning), gör allt [alla dessa saker] i Herren Jesu namn, samtidigt som ni tackar Gud Fadern genom honom.
[Det första "allt" står i singular i grundtexten vilket gör att varje enskild sak i livet betonas, men också att ord och handling följs åt och bildar en enhet, se även [Jak 1:22; Matt 25:35-40; Heb 13:16]. Det sista "allt" står i plural, dvs. "alla saker".]
Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning