Jer 44:24-47:7, Ps 92:1-93:5, Ords 26:6-8, 2 Tim 2:22-3:17
Så säger Herren (Jahveh):
Se, det som jag har byggt upp
ska jag bryta ner
och det som jag har planterat
ska jag rycka upp,
och detta i hela landet. 5Och du söker åt dig det som är stort, sök det inte, för se jag ska föra ondska över allt kött, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), men din själ (ditt liv) ska jag ge dig som ett byte på alla platser dit du går."
3förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).Gör i ordning din mindre [runda] sköld och din stora [rektangulära] stridssköld
och kom till striden.
4Spänn för hästarna
och stig upp, ni ryttare,
och ställ upp er (inta era positioner)
med era hjälmar,
polera spjuten,
ta på er pansaren (hebr. ciyron).
5Varför ser jag dem förskräckta
och vända bakåt?
Och deras mäktiga är nedslagna
och de har flytt i hast utan att se tillbaka,
skräck från alla sidor,
613Ordet som Herren (Jahveh) talade till profeten Jeremia då Nebukadnessar, Babels kung, kom för att slå Egyptens land. [Versen är en överskrift till den andra sektionen över Egyptens öde, se vers 14-24.]De snabba kan inte fly bort,
de mäktiga kan inte undkomma,
i norr vid floden Eufrat
har de snubblat och fallit.
7Vem är detta likt Nilen som reser sig,
som floden, vars vatten virvlar runt?
8Egypten är lik Nilen som reser sig
och lik floden vars vatten virvlar runt
och han säger: "Jag ska stiga upp, jag ska täcka jorden,
jag ska fördärva staden och dess invånare."
9Stig upp på hästarna
och gör vagnarna redo
och låt de mäktiga männen (män i sina bästa år, fulla av egen styrka och kraft) dra ut.
Kush [nuvarande Etiopien och Sudan] och Put (hebr. Pot) [motsvarar nuvarande Libyen] för att hantera skölden,
loditerna för att hantera och böja bågen.
10Och den dagen ska Herren (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
ha en hämndens dag då han hämnas sina motståndare,
och svärdet ska sluka och bli mätt
och ska bli drucket med deras blod,
för Herren (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), slaktar i landet
i norr vid floden Eufrat.
11Gå upp till Gilead och hämta åt dig balsam,
du jungfru Egyptens dotter,
fåfängt använder du många läkemedel,
för det finns ingen bot för dig.
12Folkslagen har hört om din skam [Egyptens stora nederlag],
och jorden är full av ditt rop (skrik),
för [i flykten i panik] snavar den ene hjälten på den andre
och de faller båda tillsammans.
1425Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim), säger: Se, jag ska straffa Amon [en egyptisk solgud] från No [Thebe, nuvarande Luxor] och farao och Egypten med hennes gudar och hennes kungar, farao och de som litar på honom. 26Och jag ska ge dem i deras hand som söker deras själ (liv) i Nebukadnessars, Babels kungs, hand och i hans tjänares hand, och därefter ska det bli bebott som det var i forna dagar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).Berätta i Egypten och låt det höras i Migdol
och låt det höras i Nof [Memfis] och Tachpanches,
säg: "Stå fast och gör dig redo
för svärdet har slukat runt omkring dig."
15Varför är dina mäktiga [alla Egyptens avgudar] omstörtade?
Han [Apis, den största guden gestaltad som en tjur] stod inte eftersom Herren (Jahveh) kastade ner honom.
16Han fick många att snubbla,
de föll den ene över den andre och [de egyptiska handelsmännen utomlands] sa:
"Stå upp och låt oss återvända till vårt eget folk
och till vårt födelseland, från det förtryckande svärdet."
17De ropade där: "Farao, Egyptens kung – ett oväsen (stort tumult, kaos),
han har passerat den utsatta tiden (försummat sin tid)." [Går också att tolka som han får ett öknamn: Bullret som aldrig kom.]
18Jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Kungen,
vars namn är Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot).
Lika säkert som Tavor bland bergen
och Karmel vid havet ska han komma.
19Du dotter som bor i Egypten,
klä dig själv till att gå i fångenskap,
för Nof [Memfis] ska bli ödsligt
och ska läggas i förfall utan invånare.
20Egypten är en mycket vacker kviga
men en "bitare" (svärm av bromsar – hebr. qeres) [Nebukadnessar som] kommer ut från norr, de kommer.
[Hebr. qeres används bara här, ordet härrör från ordet att bita, vinka eller dra ihop. Det syftar troligtvis på en bitande eller flygande insekt. Metaforen och parallellismen här gör att det troligtvis syftar på en svärm av bromsar som ger sig på boskap – kvigan Egypten.]
21Även köpmännen i hennes mitt
är som kalvar i stallet,
för de har vänt tillbaka, de har alla flytt tillsammans,
de stannar inte [i "båset"],
för dagen för deras olycka har kommit över dem,
deras besökelsetid.
22Deras ljud är som en orms [som flyr],
för de marscherar med en armé
och kommer emot dem med yxor
som skogshuggare.
23De hugger ner skogen,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
så att den inte kan genomsökas,
för de är fler än gräshopporna, de går inte att räkna.
24Egyptens dotter är satt i skam.
Hon är given i handen på folket i norr.
27Sju nationer – från syd till nordMen frukta inte, Jakob, min tjänare.
Var inte bestört, Israel,
för se, jag ska rädda dig från långt bort,
och din säd (dina efterkommande) från deras fångenskaps land.
Och Jakob ska åter vara stilla
och väl till mods och ingen ska oroa honom.
28Frukta inte, Jakob, min tjänare, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
för jag är med dig,
jag ska helt göra slut på alla de folkslag
dit jag har drivit bort dig,
men jag ska inte göra helt slut på dig,
och jag ska fostra (disciplinera) dig i omgångar,
men jag ska inte fullständigt fördärva dig.
Detta är den enda psalm som är skriven speciellt för sabbatsdagen, se vers 1. Den sjufaldiga upprepningen av Guds namn och referensen till skapelsen i vers 4-5 kan vara en anledning till kopplingen. Sabbaten är en föraning om den vila som kommer för skapelsen när Guds fiender slutgiltigt är besegrade, en seger som denna psalm ser fram emot och firar.
Författare: Okänd
Struktur:
1. Uppmaning till lovprisning (vers 2-6)
2. Guds seger över de onda (vers 7-12)
3. Guds omsorg (vers 13-16)
Det går också att se ett kiastiskt mönster:
A Herrens hus (vers 2-4)
B Guds hand i skapelsen (vers 5-7)
C Guds seger (vers 8-10)
B´ Gud vakar över de sina (vers 11-12)
A´ Herrens hus (vers 13-16)
Gud sitter på tronen, han är kung och regerar och världen kan inte skakas. Nationer och folk liknas vid brusande vatten, men Gud står över dem. Det finns en vila i att veta att Gud har kontroll, se Matt 8:23-27; Job 9:8.
Många av psalmerna i den fjärde boken (Psalm 90-116) beskriver hur Gud regerar här på jorden. Flera tron-psalmer är 47, 95-99. Denna och följande sex psalmer appliceras inom judendomen på en kommande tid då Messias regerar här på jorden.
Författare: Okänd, kanske David
Struktur:
1. Gud är kung och skapare, vers 1-2
2. Gud är mäktigare än vattnen – nationer i uppror och kaos, vers 3-4
3. Gud regerar i evighet, vers 5
7Som benen på den lame hänger kraftlösa,
så är ett ordspråk i munnen på en dåre.8Som att binda fast en sten i en slunga [lika fel och oanvändbart],
är det att ge ära till en dåre.
2 Tim 2:22-3:17
Stegen för att gå till rätta med felaktig undervisning
22Fly ungdomens (omogna) onda begär.
[Det syftar troligen på ungdomlig omogenhet, otålighet, stridigheter och egna ambitioner, se vers 23-24. Det inkluderar även sexuella frestelser, även om inte det är huvudtemat här. Orden fly och följ är samma som i 1 Tim 6:11. I antiken fanns inte begreppet tonår och ordet ung betydde inte samma sak som i dag. Livet delades upp i två faser, man var antingen ung eller gammal, och gränsen gick vid 40 års ålder. Timoteus är troligtvis i 30-årsåldern när Paulus skriver detta brev till honom, se 1 Tim 4:12.]
Följ (sträva) i stället efter:
rättfärdighet (att leva rätt, i fullkomlig harmoni med Guds vilja),
tro,
kärlek [som är osjälvisk och utgivande]
och frid
tillsammans med dem som åkallar (frågar efter, ropar och vädjar till) Herren av rent hjärta.
23Däremot ska du avvisa (undvika, vägra att gå in i) dumma och meningslösa (odisciplinerade, barnsliga) dispyter, du vet att de bara föder strider (tvister, konflikter). 24En Herrens tjänare (slav, livegen) ska
inte strida (skapa konflikter, bråk)
utan vara
vänlig mot alla,
skicklig att undervisa,
beredd att kunna bli illa behandlad utan att bli bitter (inte vara lättstött),
25i mildhet (vänlighet, känslomässig stabilitet utan att brusa upp) kunna tillrättavisa (disciplinera) dem som opponerar sig [mot den sanna läran].Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till full insikt om sanningen 26och nyktrar till ur djävulens snara, där de hålls fångna, så att de gör hans vilja.[Falska läror och alla negativa konsekvenser som följer med dem har sitt ursprung i Satan, men genom Guds nåd kan Jesu tjänare vara med och föra tillbaka dessa personer.
Uttrycket "kanske låter Gud dem omvända sig" betonar att sann omvändelse måste vara ett Guds verk i en människas hjärta. Jesus sa att ingen kan komma till honom, om inte Fadern drar honom till sig, se Joh 6:44. Gud vill frälsning, se Hes 33:11; 2 Pet 3:9.]
Den sista tiden
1Du ska veta (måste förstå) att i de sista dagarna blir det svåra tider.
[Uttrycket "de sista dagarna" används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i Apg 2:16-39 och Heb 1:2.]
2Människorna kommer att vara:egenkära (själviska, älska sig själva, allt centrerar kring det egna jaget),Håll dig borta från (undvik) dem!
penningkära (älska pengar, leva för materialism, ordagrant "vän med silvermynt"),
skrytsamma (arroganta),
stolta,
hånfulla,[Nu följer fem allitterationer – en retorisk stilfigur där flera ord börjar med samma ljud. Det kan jämföras med rim, där ord slutar med samma ljud. De följande fem orden börjar alla med den grekiska bokstaven alfa, som reverserar ordets betydelse. Den svenska motsvarigheten är "o". Denna grupp verkar alla ha att göra med familjerelationer.]olydiga (upproriska – gr. apeithes)
mot sina föräldrar,
otacksamma (gr. acharistos),
oheliga (ogudaktiga – gr. anosios),
3okänsliga (känslokalla, kärlekslösa mot sina närmaste, utan familjeband – gr. astorgos),
oförsonliga (går inte in i förbund, förbundsbrytare, vägrar att överkomma meningsskiljaktigheter – gr. aspondos),djävulska (skvallrare, förtalare – gr. diabolos, djävulens namn – någon som söndrar och splittrar och agerar djävulskt),[Nu följer på nytt tre allitterationer där alla orden börjar på alfa, se vers 2.]
[Detta är listans centrum – källan för allt detta är djävulen.]
obehärskade (utan självkontroll – gr. akrates),
omilda (otämjda, råa, brutala, djuriska – gr. anemeros),
fientliga
mot det goda (helt utan intresse för det goda – gr. aphilagathos),
4falska (sådana som förråder),
hänsynslösa (förhastade, kastar sig huvudstupa in till sitt förfall)
högmodiga (förblindade).
De kommer att älska njutning (ordagrant vara "vän med hedonism"),
mer än de älskar Gud (ordagrant vara "vän med Gud")
5och ha ett sken (en yttre form) av gudsfruktan
men förneka dess kraft.
[Denna lista med arton punkter börjar och slutar på temat egoism. Kärleken till sig själv, istället för den som är riktad mot Gud, ramar in hela detta stycke.]
[Paulus har tidigare uppmanat Timoteus att vara vänlig mot alla, se 2 Tim 2:24. Det gällde även dessa människor som verkade finnas i församlingens krets. När Paulus var fånge i Caesarea kom den romerske ståthållaren Felix ofta och lyssnade på honom, och Paulus fick ett tillfälle att dela evangeliet, se Apg 24:24-27. Se även Rom 16:17.]
6Bland dem [som drivs av egoism, se vers 2-5, och även bland de falska lärarna i Efesos] finns sådana som smyger (ålar) sig in i hemmen och snärjer (får kontroll över, tillfångatar) svaga kvinnor som är tyngda av [obekända, tidigare] synder [som nu tynger dem] och drivna av många slags begär, de blir 7ständigt undervisade, men lyckas aldrig komma till insikt (praktisk kunskap) om sanningen.
8Liksom [de egyptiska trollkarlarna] Jannes och Jambres trotsade Mose, trotsar dessa män sanningen. De [dessa falska lärare] är människor med fördärvat sinne, deras tro är inte äkta.
9Men de ska inte ha någon mer framgång. [De går längre och längre i sin ogudaktighet, se 2 Tim 2:16.] Deras galenskap ska bli uppenbar för alla, så som det också blev med de två [Jannes och Jambres].
[Jannes och Jambres var, enligt den judiska traditionen, namnet på faraos två trollkarlar som gjorde falska tecken, se 2 Mos 7:11; 9:11.]
Uppmaning till Timoteus
Var trofast trots förföljelse
10[Till skillnad från falska lärare som smyger sig in, visar Paulus på en öppenhet. Timoteus har följt och sett Paulus under en lång tid, hans liv är öppet och transparent.]
Men du har följt (varit närvarande, noga sett) min undervisning (lära),12Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus att bli förföljda. 13Men onda människor och bedragare [charlataner, illusionister, de som ger ett sken av att vara goda] ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar (vandrar bort från sanningen) och är själva bedragna.
livsstil (mitt liv),
målsättning,
tro,
tålmodighet (balanserade temperament, överseende med andra när de gör fel),
kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och
uthållighet (ståndaktighet) [karaktär som står fast även under prövningar],
11mina förföljelser
och lidanden,
som de i
Antiokia [Apg 13:14-52, där Paulus och Barnabas fördrevs från staden],
Ikonium [Apg 14:1-5, där de var nära att bli stenade, men hann fly från staden]
och Lystra [Apg 14:6-20, där Paulus blev stenad och släpades ut ur staden till synes död].
Vilka förföljelser har jag inte fått utstå,
men Herren har räddat mig ur dem alla.
[Syftar på Ps 34:20.]
[All synd har sitt ursprung i att vara förledd. Att känna sanningen sätter människor fria, se Joh 8:31-32.]
Var trogen Guds ord
14Men du måste hålla fast vid det du lärt dig (intellektuellt förstått) och som du är övertygad om (förvissad om, trogen i). Du känner ju personligen dem som har undervisat dig. [Paulus syftade på Timoteus mor Eunike och hans mormor Lois, se 2 Tim 1:5, och även på sig själv, se 2 Tim 1:13; 2:2. Kanske tänkte Paulus även på flera pålitliga lärare som han har nämnt, se 2 Tim 2:2.] 15Du har redan som litet barn fått kunskap om de heliga Skrifterna, som kan ge dig vishet, så att du blir frälst (helad, upprättad, befriad) genom tron i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
16Hela Skriften (varje skrift; varje del av Skriften) [hela Bibeln] är utandad av Gud ("gudsutandad" – gr. theopneustos) [inspirerad av Guds Ande] och nyttig (användbar, hjälpsam)
till undervisning [handledning i läran och dess tillämpning, se Rom 15:4],
till tillrättavisning (överbevisning) [om synd, se Joh 16:8],
till upprättelse (återupprättelse, korrigering), [och]
till fostran i rättfärdighet [disciplinerad träning i att leva i överensstämmelse med Guds vilja],
17så att gudsmänniskan [den som tillhör Gud] kan bli [fullt] färdig [kvalificerad och redo att komma i funktion här och nu],
väl rustad [sedan hon fullt ut har anpassats och utrustats] för varje god gärning.
[Med Skriften syftar Paulus på de judiska skrifterna (som utgör det vi idag kallar för Gamla testamentet), men även på evangelierna, Apostlagärningarna och breven som tillkom under mitten av det första århundradet (som tillsammans med Johannesevangeliet, senare brev och Uppenbarelseboken benämns Nya testamentet). Den grekiska prepositionen pros ("till" i vers 16 och "för" i vers 17) har innebörden "samverkande fram mot målet" och betonar här Skriftens roll i helgelsen.]