²⁷Om någon [man eller kvinna i församlingen] talar tungomål
    får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon ska uttyda.

²⁸Finns det ingen som uttyder
    ska tungomålstalaren vara tyst i församlingen
    och i stället tala för sig själv och för Gud.

²⁹Två eller tre profeter [män eller kvinnor, se 1 Kor 11:4-5] ska tala,
    och de andra ska [reflektera och] pröva det som sägs.

[Det ska ges tid att reflektera över och pröva det som sagts. Det är naturligt att de som har gåvan att "skilja mellan andar" använder sin gåva här för att urskilja det som sagts, se 1 Kor 12:10.]

³⁰Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse
    ska den förste vara tyst.
³¹Ni kan alla profetera, en i sänder,
    så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade (styrkta, hjälpta).
³²Och profeternas andar underordnar sig profeterna.

[Målet är ökad kunskap och uppbyggelse. Den sista delen, "profeternas andar är underordnade", innebär att den som talar själv kan kontrollera sitt tal. De kan inte säga "Gud fick mig att göra det" som en ursäkt för att tala okontrollerat i munnen på varandra.]

[Dessa direktiv, riktade till dem som talar i tungor och dem som profeterar, är till för att skapa struktur.]

För Gud är inte oordningens (förvirringens) Gud utan fridens. På samma sätt är det i alla andra heligas församlingar.

[Det är en fin kombination av struktur och frihet. Ibland har den sista delen av denna vers kombinerats med nästa vers, men på samma sätt som i 1 Kor 11:16 är det en lämplig avslutning på argumentet om Guds ordning och frid som var ett kännetecken i alla församlingar, och borde vara det även i Korint.]

Inget småprat under gudstjänsten

Freskomålning som avbildar den kvinnliga prästen Cerula från 400-talet e.Kr. Hon avbildas med de fyra evangelierna (som också namnges) som uppslagna böcker över hennes händer. I ett brev från påven Gelasius 495 e.Kr. till just detta område söder om Rom klagade han över att kvinnor tjänade som präster. Paulus var aldrig kvinnofientlig. I brevet till Rom nämner han nio kvinnor vid namn och ger fler kvinnor än män titeln medarbetare, se Rom 16:1-16. Katakomberna i San Gennaro i Neapel, där målningen med Cerula och även Bitalia (som också avbildas på liknande sätt med evangelierna ovanför hennes händer) hittades 1971, ligger alldeles intill hamnstaden Puteoli där Paulus går i land på väg till Rom, se Apg 28:13-14.

³⁴[Ur sitt sammanhang verkar följande verser motsäga att kvinnor kan be och profetera, som Paulus nyss skrev i 1 Kor 11:5. I församlingen i Korint fanns bl.a. det gifta paret Priscilla och Aquila som Paulus bott hos i åtta månader, se Apg 18:2. Frun, Priscilla, är med och undervisar Apollos, se Apg 18:26. Tillrättavisar han nu henne och säger att ingen kvinna får tala i gudstjänsten? Var det fel av Maria från Magdala att på Jesu uppdrag berätta för lärjungarna att han var uppstånden, se Joh 20:17? Ser man sammanhanget så tar Paulus här upp tre olika grupper som störde ordningen i gudstjänsten:
1. Profeter (både män och kvinnor) uppmanas att inte prata i munnen på varandra utan vara tysta, se vers 30.
2. Tungomålstalare, både män och kvinnor, uppmanas att vara tysta om det inte finns någon som kan uttyda, se vers 28.
3. En grupp gifta kvinnor, som troligen ställde frågor och störde, uppmanas att inte göra det. Eftersom de ska fråga sina män hemma var orsaken inte ointresse, snarare tvärtom. Kanske förstod man inte grekiskan och frågade om ordens betydelse. Korint var en multikulturell stad där många olika språk talades.
Alla dessa tre grupper ska vara tysta och inte störa gudstjänsten.]

Kvinnorna ska vara tysta i era församlingar.
De får inte tala [småprata och störa under gudstjänsten]
    utan ska underordna sig [mötesledaren],
    som också lagen (lärosystemet – gr. nomos) säger.
³⁵Vill de veta något ska de fråga sina män därhemma,
    för det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.

³⁶Var det kanske från er som Guds ord gick ut,
    eller var det bara till er det kom?

[Det är oklart vilken lag/undervisning Paulus syftar på i vers 34. Normalt brukar detta grekiska ord nomos syfta på Torah (de fem Moseböckerna) eller hela GT (se 1 Kor 14:21). Det finns dock ingen lag som säger att kvinnan ska vara tyst. Tvärtom, i Ps 68:12 står det: "Herren låter sitt ord förkunnas, stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet." Även Joel 2:28 är tydlig med att både kvinnor och män ska profetera.
    En alternativ förklaring är att vers 34-35 är ett citat från en judisk-kristen grupp i församlingen som ville tysta kvinnorna. Paulus har svarat på flera brevfrågor tidigare, se 1 Kor 7:1, 25; 8:1. Paulus två motfrågor: "Var det kanske från er som Guds ord gick ut, eller var det bara till er det kom?" blir då riktade till män som förvränger Guds ord och försöker hindra kvinnor från att tala. Jesus refererar också på liknande sätt till fariséernas tillägg och utläggningar av Mose undervisning, se Matt 5:17-48.
    Paulus instruktioner var tydliga och förstods av hans samtid. Tyvärr vet vi ganska lite om hur de första kristna firade gudstjänst och klädstilen som diskuteras i 1 Kor 11:2-16. Det blir därför svårt för oss att helt förstå dessa ord. Att då ensidigt använda dessa verser som ståndpunkt för eller emot kvinnors tjänst i församlingen är vanskligt. Det som dock är helt klart är att Paulus inte säger emot sig själv och tystar de kvinnliga profeterna och bedjarna i kapitel 11!]

Generella principer för gudstjänsten – en sammanfattning
³⁷[På samma sätt som föregående stora stycke, om hur man ska leva som kristen i en fallen värld, kap 8-10, hade en avslutning (1 Kor 10:32-33) kommer en avslutning och sammanfattning på detta stycke, kap 11-14, om gudstjänsten.]

Om någon tror sig vara profet [som utvecklades i kap 11]
    eller andlig [som diskuterades i kap 12],

ska han inse att det jag skriver till er
    är Herrens bud. [Allt måste ske i kärlek, kap 13.]
³⁸Om någon inte erkänner detta,
    är han själv inte erkänd.

[Centralt finns en referens till budet "att älska varandra", som Jesus gav sina lärjungar, se Joh 15:12.]

³⁹Alltså, mina syskon (bröder och systrar i tron),
    var ivriga att profetera [som ordningen gavs för i vers 1-12]
    och hindra inte tungomålstalandet [som riktlinjer gavs för i vers 13-25].
⁴⁰Men låt allt ske värdigt
    och med ordning [som utvecklades i vers 26-35].