Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 31/1

4 Mos 4, Matt 20:29-21:22


4 Mos 4

Kehatiterna
1Och Herren (Jahveh) talade till Mose och Aron och sa:

2"Ta antalet av Kehats söner från leviternas söner, efter deras familjer från deras fäders hus, 3från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet.

4Detta är Kehats söners arbete i mötestältet, bland de heligaste föremålen. 5När lägret drar vidare ska Aron gå in och hans söner, och de ska ta ner förhänget (som hänger mellan det heliga och det allra heligaste rummet) och täcka vittnesbördets ark med det, 6och ovanpå ska de lägga ett täcke av skinn och breda ut ett blått tyg över och de ska sätta stängerna på plats.
     7Och över skådebrödsbordet ska de sprida ut ett blått tyg och ovanpå ska de lägga fat, grytor och skålar och kannorna som de utgjuter med, och brödet ska ligga kvar därpå. 8Och de ska sprida ut ett karmosinrött tyg och täcka det med skinn [2 Mos 26:14], och sedan ska de sätta stängerna på plats.
     9Och de ska ta ett blått tyg och täcka menoran – ljusbäraren [den sjuarmade ljusstaken, se 2 Mos 25:31-40] och dess lampor och dess tänger och dess vektrimmare och alla dess oljeverktyg som de sköter den med. [Ordagrant: ´ljusbäraren menoran´. Detta kan vara ett sätt att betona att det är denna specifika ljushållare som är sjuarmad. Ordet ljushållare (hebr. maor) är en generell term för en ljusbärare som kan vara allt möjligt som bär och sprider ljus, används om t.ex. solen och månen, se 1 Mos 1:14-16.] 10Och de ska lägga den och alla dess tillbehör i ett täcke av skinn, och sedan ska de lägga den på en ram (bår, stång).
     11Och på det gyllene altaret ska de sprida ut ett blått tyg och täcka över det med ett skinn, och sedan ska de sätta in dess stänger.
     12Och de ska ta alla tillbehör som hör till arbetet (tjänsten) som de utför i helgedomen och lägga dem i ett blått tyg. Sedan ska de täcka dem med ett överdrag av skinn och lägga dem på en ram (bår, stång) [för att bära dem].
     13Och de ska ta bort askan från altaret och sprida ut ett purpurtyg över det. 14Och de ska lägga alla dess tillbehör på det, som de använder i arbetet vid det, eldfaten, köttkrokarna och skovlarna och skålarna, alla altarets tillbehör, och de ska sprida ut ett täcke av skinn över det och sätta dess stänger på plats.
     15Och när Aron och hans söner är klara med att täcka över de heliga möblerna och alla de heliga redskapen, när lägret ska [är redo att] dra vidare, då ska Kehats söner komma och bära dem, men får inte vidröra de heliga föremålen, då dör de. Dessa föremål är den börda som Kehats söner har i mötestältet. [De ska bära allting med stänger eller med ok.]
     16Elazar, prästen Arons son, är ansvarig för oljan till ljusbäraren [lampoljan], och den söta rökelsen, och det oavbrutna matoffret (skådebröden) och smörjelseoljan, han ansvarar för hela tabernaklet och allt som är i det, både helgedomen och dess möbler."

17Och Herren (Jahveh) talade till Mose och till Aron och sa: 18"Utrota inte (hugg inte av) kehatiternas familjestam från leviterna, 19utan gör så här mot dem för att de ska leva och inte dö när de närmar sig de heligaste föremålen: Aron och hans söner ska gå in och förordna var och en av dem till hans arbete och till hans börda, 20men de får inte gå in och se de heliga föremålen, då dör de."

[Syndiga människor kan inte se Guds härlighet. Kehatiterna får inte se de heliga föremålen, ens för ett ögonblick, utan de måste vara helt täckta. De får alltså inte vara nyfikna och lyfta lite på täcket utan måste bära allting precis som det är när Aron och hans söner har gjort jobbet att täcka över allting.]

Gershoniterna
21Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:

22"Ta antalet av Gershons söner, från deras fäders hus efter deras familjer, 23från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet. 24Detta är Gershons familjers arbete (tjänst), när de tjänar och de bördor de ska bära: 25De ska bära tabernaklets tyger och mötestältet, dess täcke och skinntäcket som är ovanpå det och förhänget till mötestältets dörr [förhänget in till det heliga] 26och gårdens hängen och förhänget till dörren in till gården som är runt omkring tabernaklet och vid altaret runt om och deras rep och alla tillbehör för arbetet och allt som är gjort med dem. Så ska de betjäna.

27På Arons och hans söners befallning ska allt arbete utföras av gershoniterna, i alla deras bördor och i all deras tjänstgöring ska de vara utsedda att ansvara för dessa bördor. 28Detta är tjänsten för gershoniternas söners familjer i mötestältet, och deras ansvar ska vara under Itamars hand, son till prästen Aron."

Merariterna
29[Herren fortsätter att tala till Mose:] "För Meraris söner ska du räkna dem efter deras familjer, efter deras fäders hus, 30från 30 år och uppåt till 50 år ska du räkna dem, alla som träder in och väntar på sin tjänst för att utföra arbetet i mötestältet. 31Och detta är ansvaret för deras bördor [som de ska bära] i enlighet med deras arbete i mötestältet: tabernaklets plankor och dess tvärstänger och dess stolpar och dess fotstycken, 32och stolparna runt gården och dess fotstycken och deras tältpinnar, och dess rep, och övriga tillbehör – och allt som behövs till arbetet. Och du ska förordna dem med namn för ansvaret för varje del av bördan. 33Detta är tjänsten för merariternas söners familjer i mötestältet, och deras ansvar ska vara under Itamars hand, son till prästen Aron."

Räkningen av leviternas familjer
34Och Mose och Aron och församlingens ledare räknade kehatiternas söner efter deras familjer och deras fäders hus, 35från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet. 36Och de som räknades av dem efter deras familjer var 2 750. 37Dessa är de som räknades av kehatiternas familjer, av alla dem som tjänstgjorde i mötestältet, som Mose och Aron räknade enligt Herrens (Jahvehs) befallning genom Moses hand.
     38Och dessa var de som räknades av Gershons söner, efter deras familjer och deras fäders hus, 39från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet. 40De som räknades av dem efter deras familjer, efter deras fäders hus, var 2 630. 41Dessa är de som räknades av Gershons söners familjer, av alla dem som tjänstgjorde i mötestältet, som Mose och Aron räknade enligt Herrens (Jahvehs) befallning.
     42Och dessa var de som räknades av Meraris söners familjer, efter deras familjer och deras fäders hus, 43från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i tjänst för att utföra arbetet i mötestältet. 44De som räknades av dem efter deras familjer, var 3 200. 45Dessa är de som räknades av Meraris söners familjer, som Mose och Aron räknade enligt Herrens (Jahvehs) befallning genom Moses hand.
     46Alla dessa som räknades av leviterna, som Mose och Aron och Israels ledare räknade efter deras familjer och efter deras fäders hus, 47från 30 år och uppåt till 50 år, alla som träder in i arbetet för att tjänstgöra för att utföra arbetet med att bära bördor i mötestältet. 48De som räknades bland dem var 8 580. 49Enligt Herrens (Jahvehs) befallning utsågs de av Moses hand, var och en till sin tjänst och för sin börda, de var räknade som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Matt 20:29-21:22

Två blinda får sin syn

Herodes den store byggde det nya romerska Jeriko strax söder om den gamla staden Jeriko.

29Medan de var på väg ut från [den gamla staden] Jeriko följde en stor skara honom.

[Matteus och Markus beskriver att Jesus "var på väg ut från Jeriko", se Mark 10:46. Lukas däremot skriver att han "närmar sig Jeriko" när denna händelse inträffar, se Luk 18:35. Detta kan först ses som en motsägelse, men utgrävningar har visat att det fanns två Jeriko på Jesu tid. Den gamla staden Jeriko som omnämns i Jos 6:24-26 är den mest kända, men strax söder om den byggde Herodes den store en ny stad som kallades det romerska Jeriko. Här i det romerska Jeriko fanns palats, amfiteater, bassänger osv. och Herodes tillbringade vintrarna här.
    En annan skillnad som inte heller den är en motsägelse är att Matteus skriver att det var två blinda, medan Markus och Lukas skriver att det var en. Av de två männen som fick sin syn väljer de att fokusera på den ene blinde som hette Bartimaios, se Mark 10:46; Luk 10:35.]


30Där [mellan den gamla staden Jeriko och det nya romerska Jeriko] satt två blinda vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus gick förbi ropade de: "Herre, Davids son, förbarma dig över oss!" 31Folket tillrättavisade dem skarpt (gav dem en tydlig varning) att vara tysta, men de ropade ännu högre: "Herre, Davids son, förbarma dig över oss!"
     32Då stannade Jesus och kallade till sig dem och frågade: "Vad vill ni att jag ska göra för er?"
     33De svarade honom: "Herre, gör så att våra ögon öppnas."
     34Då fylldes Jesus av medlidande med dem och rörde vid deras ögon och på en gång kunde de se, och de följde honom.

Jesus rider in i Jerusalem

På gården i Starby utanför Ängelholm finns norra Europas största modell av Jerusalem. Byarna Betfage och Betania ligger öster om Jerusalem på Olivberget.

1[Denna händelse inleder den sista veckan av Jesu verksamma tjänst. Det var vår och alla judar vallfärdade till Jerusalem för att fira påskhögtiden. Detta gjorde även Jesus och lärjungarna. På vägen dit hade de passerat området Pereen öster om Jordanfloden, för att sedan komma till staden Jeriko. De hade vandrat upp den sista sträckan mot Jerusalem och var nu i byn Betfage, som ordagrant betyder "fikonhuset".]

När de [Jesus, lärjungarna och följet med alla som var på väg för att fira påskhögtiden] närmade sig Jerusalem och kom till [byn] Betfage vid Olivberget, skickade Jesus i väg två lärjungar 2och sa till dem: "Gå in i byn som ligger framför er, genast ska ni hitta en åsna stå bunden där, och bredvid henne ett föl. Lossa dem och för dem till mig! 3Om någon säger något till er ska ni svara: 'Herren behöver dem.' Då ska han på en gång skicka i väg dem."

4Detta hände för att fullborda det som sagts av profeten [Sak 9:9]: 5"Säg till Sions dotter [de som bor i Jerusalem]: 'Se, din Konung kommer till dig på ett ödmjukt sätt (milt, i frid, utan arrogans), ridande på en åsna, på ett föl, ett lastdjurs föl.'"

6Då gick lärjungarna och gjorde som Jesus hade befallt dem. 7De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar (ytterkläder) på dem, och han satte sig därpå. 8En mycket stor folkskara bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde ut dem på vägen. [Verbformen indikerar att man gjorde detta under hela sträckan som Jesus red in mot Jerusalem.] 9Folkskaran som gick före honom, och de som gick efter honom, ropade högt (man sjöng gång på gång):
"Hosianna (rädda, fräls oss nu) Davids son!
    [Arvtagaren till Davids rike, Guds utlovade Messias.]
Välsignad (värd att prisas) är han som kommer i Herrens namn!
    [Den som Herren utvalt att vara vår kung.]
Hosianna i höjden (himlen)!"

[Under påskhögtiden sjöng man från Psalm 113-118, de så kallade Hallel-psalmerna. Här sjunger man stroferna Ps 118:25-26, och lägger till delen "Davids son" och hyllar Jesus som Messias.]

10När han kom in i Jerusalem kom hela staden i rörelse (i upplopp, skakades), och man frågade: "Vem är detta?" 11Folket svarade: "Detta är profeten Jesus, från Nasaret i Galileen."

Jesus rensar templet
12[Det var redan sent när Jesus red in i Jerusalem. Han såg allt som pågick där och lämnade sedan Jerusalem för att övernatta i Betania där han tillbringade nätterna, se Mark 11:11-12. Matteus i sin mer tematiska framställning tar inte med detta utan går vidare på huvudtemat att Jesus gick in i templet. Detta fullbordar också Mal 3:1 där Herren plötsligt ska komma till sitt tempel. Jesus börjar också fullborda Sak 14:21 där det står att det inte ska vara någon "köpman" i templet.]

Jesus gick till templet [nästa dag] och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor. 13Han sa till dem:
"Det står skrivet:
    'Mitt hus ska kallas ett bönens hus.' [Jes 56:7]
Men ni har gjort det till
    'ett rövarnäste'." [Jer 7:11]

[Det religiösa ledarskapet hade rånat folket på flera plan. Dels rent ekonomiskt med stora mellanskillnader för att växla pengar och köpa offerdjur, men också andligt genom att inte leda människor till en personlig relation med Gud.]

14Blinda och lama (halta, lytta, ofärdiga) kom fram till honom i templet, och han botade dem. 15När översteprästerna och de skriftlärda såg allt det märkliga han gjorde och hörde hur barnen ropade i templet: "Hosianna Davids son!" blev de förargade 16och sa till honom: "Hör du vad de säger?" Jesus svarade: "Ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig?" [Ps 8:3]
     17Han lämnade dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.

Lärjungarna ser det förtorkade fikonträdet
18[Markus, som ger fler detaljer, berättar hur Jesus på måndagsmorgonen förbannar ett fikonträd som bara hade löv men ingen frukt. Det är redan mörkt när de går tillbaka och det är först nästa morgon som lärjungarna ser hur trädet har vissnat från roten, se Mark 11:12-14, 20-24. Matteus, som skriver mer tematiskt, väver ihop händelsen som skedde i två steg under två dagar. Notera att han skriver "på morgonen", utan att ange vilken morgon, så det är ingen motsägelse.]

På morgonen [föregående dag], när han återvände till (var på väg tillbaka in i) staden [Jerusalem för att rensa templet], blev han hungrig. 19Han fick se ett fikonträd vid vägen och gick fram till det men hittade ingenting annat på det än blad. Då sa han till det: "Aldrig någonsin ska du bära frukt." På en gång vissnade trädet.

[Varför förbannade Jesus fikonträdet? Bibeln svarar inte direkt på detta, men både templets rening och det förbannade fikonträdet är två starkt symboliska handlingar. Så här på våren borde trädet haft frukt. Fikonträdet producerar grön frukt innan löven visar sig, och om det inte fanns någon frukt nu så skulle det inte bära någon frukt det året. Det här trädet verkade på utsidan ha en stor skörd, men vid närmare granskning var det helt utan frukt – trädet hycklade. Fikonträdet är en bild på Israel, se Jer 8:13; 24:1-10; Hos 9:10; Mika 4:4, och religiöst hyckleri är något som alltid får Jesu skarpaste tillrättavisning.]

20När lärjungarna såg detta [dagen efter det att Jesus talat till fikonträdet, se Mark 11:20] blev de förundrade (förvånade, chockade) och frågade: "Hur kunde fikonträdet vissna så snabbt?" 21Jesus svarade: "Jag säger er sanningen (sannerligen, amen), om ni har tro och inte tvivlar, ska ni inte bara göra det som skedde med fikonträdet, utan ni ska också kunna säga till detta berg [och Jesus tar nu som exempel Olivberget där de befinner sig]: 'Upp med dig och kasta dig i havet [Medelhavet]', och det skulle ske. 22Vad helst ni frågar om i bön ska ni få, om ni tror."

[Jesus använder händelsen med fikonträdet för att undervisa den andliga principen för tro, bön och bönesvar. På samma sätt som trädet på en gång vissnade från roten, men det dröjde innan resultatet blev synligt i lövverket, tar Gud emot bönen och svarar på en gång, men det kan dröja innan resultatet manifesterar sig i det naturliga.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)