Petrus har ibland kallats hoppets apostel. I tredje versen introduceras bokens tema – ett "levande hopp", eftersom den troendes tro och hopp är i Gud, se 1 Pet 1:21. Ett ämne som återkommer är förföljelsen på grund av tron, men också hoppet i Jesus.

Struktur:
1. Ett nytt liv i Jesus, kapitel 1.
2. Uppmaning att leva heligt, kapitel 2-4.
3. Sammanfattning, kapitel 5.

Skrivet: Omkring år 63-64 e.Kr.

Till: Kristna i nuvarande norra Turkiet, regionerna Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien, se 1 Pet 1:1.

Från: Babylon, som troligen är ett täcknamn för Rom, se 1 Pet 5:13.

Författare: Petrus, en av de tolv apostlarna.

Petrus var fiskaren från Galileen som blev en människofiskare. Han hette Simon, men Jesus gav honom ett nytt namn – Petrus, som betyder flintsten/småsten, se Matt 16:18; Joh 1:42. Petrus blev en liten sten på klippan Jesus. I evangelierna framträder han som den ledande bland lärjungarna och var ofta den som tog till orda. Han förnekade Jesus tre gånger men blev upprättad. På pingstdagen predikar han frimodigt och 3 000 kommer till tro på Jesus, många av dem är mottagare av detta brev, se områdena i Apg 2:8-10 och 1 Pet 1:1. Han var gift och hans hustru följde med på hans resor, se 1 Kor 9:5. Enligt traditionell kyrkohistorisk uppfattning dog han martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelse. Den första referensen till hans död finns redan i Joh 21:18. Biskop Clemens av Rom nämner om Petrus martyrdöd i sitt brev till Korint (95 e.Kr.). I den apokryfiska texten "Petrus gärningar" från 180-190 e.Kr. beskrivs Petrus önskan om att bli korsfäst upp och ner.

Petrus skriver till de kristna i nuvarande Turkiet från Rom.

¹[Från] Petrus,
    Jesu den Smordes (Messias, Kristi) apostel (sändebud, ambassadör).

Till de utvalda främlingar (gäster, pilgrimer) som är kringspridda (sådda som säd; ordagrant: "av diasporan") [mitt i en hednisk kultur] i

Pontus,
Galatien,
Kappadokien [östra Turkiet],
Asien och
Bithynien,

[Fem romerska provinser i nuvarande Turkiet räknas upp i den ordning en budbärare skulle ha gått med detta brev. Två av regionerna nämns i Apg 2:8-10. Bland brevets mottagare fanns troligtvis flera judar som omkring 30 år tidigare varit i Jerusalem och personligen hört Petrus predika på pingstdagen. Under senare tid hade Paulus och andra missionärer besökt dessa områden, så församlingarna bestod även av omvända hedningar.]

²utvalda av Gud, Fadern,
    förutbestämda till att helgas (bli avskilda) genom Anden
    för att lyda Jesus den Smorde (Messias, Kristus)
        och bli bestänkta med hans blod [räddade genom hans blodsförbund, anspelar på 2 Mos 24:6-8].

Låt nåd (favör) [kraft] och frid (harmoni) vara över er i överflöd (multiplicerat mått, växa mer och mer).

Nytt liv i Jesus
³Välsignad (värdig att prisas) är vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) Gud och Fader, som efter sin stora nåd (barmhärtighet) [i enlighet med sitt förbund] födde oss (har fått oss att födas) på nytt [ovanifrån, se Joh 3:5-8] till (in i) ett levande hopp, genom Jesu den Smordes (Messias, Kristi) uppståndelse från de döda, ⁴till (in i) ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller blekna och som finns förvarat (reserverat) åt er i himlarna. ⁵I Guds kraft (styrka, förmåga) blir ni beskyddade genom tro (tillit, trofasthet) fram till den befrielse (frälsning, räddning) som är redo att bli uppenbarad i den sista tiden [när den yttersta tiden är inne].
     ⁶Gläd er i detta [som väntar er] med jubel, även om ni nu måste lida i olika prövningar under en kort tid. ⁷Syftet med dessa prövningar är att pröva äktheten i er tro (trofasthet, karaktär). Er tro är långt mer dyrbar än förgängligt guld som även det prövas i eld, trots att det förgås. Allt detta [genuin, äkta tro som bestått prövningar] ska bli till lov, pris och ära, när Jesus den Smorde (Messias, Kristus) uppenbaras.

⁸Ni har inte sett honom,
    men älskar honom ändå (med en osjälvisk, utgivande kärlek).
Ni ser honom ännu inte,
    men tror på (litar på, är trogna) honom,
och kan jubla i outsäglig, himmelsk (härlig) glädje,
     ⁹eftersom ni är på väg mot målet med er tro – [en slutgiltig] befrielse (frälsning) för era själar (er livsande).

¹⁰Det var denna frälsning som profeterna sökte och forskade efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få. ¹¹De försökte förstå vem eller vilken tid den Smordes (Kristi) Ande i dem syftade på när han förutsade den Smordes (Messias, Kristi) lidanden och den härlighet som skulle följa. ¹²Det blev sedan uppenbarat för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Det budskapet har nu förmedlats (återberättats) för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, gav er evangeliet. Detta budskap [att människor kan ha gemenskap med Gud] längtar även änglar ivrigt efter att få se (blicka in i, stå på tå och kika in).

[Profeterna såg detta på avstånd. Även änglarna förundras över detta när de ser vad Gud har gjort i Jesus. På liknande sätt som keruben ovanför nådastolen blickar ner och förundras över vad blodet som stänkte betydde.]