Att ni avhåller er från sexuell omoral.

[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Pornografi är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat". Pornografi är en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.]

⁴Att ni var och en vet hur ni ska kontrollera (äga, vinna) ert eget kärl (er egen kropp, redskap, hustru)
    på ett helgat och hedervärt sätt.
⁵Det får inte ske i lidelser och begär som bland hedningarna som inte känner Gud.

[Ordet "kärl" används troligen bildligt för kroppen, så använder Paulus det i 2 Kor 4:7. Den som syndar på det sexuella området syndar mot sin egen kropp, se 1 Kor 6:19-20. Kärl kan i rabbinskt språkbruk också syfta på hustrun. Petrus använder ordet så, se 1 Pet 3:7. Det kan också vara en eufemism, dvs. en omskrivning för de sexuella organen.]

⁶Att någon inte går för långt [passerar gränsen över vad som är mitt och ditt] och kränker (utnyttjar) sin broder på detta område. Herren straffar allt sådant, det har vi redan sagt och betygat för er.

[Den tredje uppmaningen kan ha att göra med äktenskapsbrott, se Ords 6:27-33. Orden som används här kan även gälla ekonomi och handlar då om att bedra sin broder. Dock verkar utifrån sammanhanget det handla om sexuell renhet.]

Gud har inte kallat oss till orenhet
    utan till ett liv i helgelse. ⁸Den som avvisar detta avvisar alltså (just därför – gr. toigaroun) inte en människa utan Gud, som ger er sin helige Ande.

Kärleken till varandra
⁹När det gäller syskonkärleken behöver vi inte skriva till er. Ni har ju själva lärt er av Gud att älska varandra (osjälviskt och utgivande), ¹⁰och den kärleken visar ni alla syskonen (bröderna och systrarna i tron) i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, syskon, att göra det ännu mer.

¹¹Sätt en ära i (låt det vara er ambition) att leva lugnt och sköta ert och arbeta med era händer, så som vi befallt er, ¹²så att ni väcker respekt hos de utomstående och inte behöver sakna något.

Herrens ankomst
¹³[Den judiska trosuppfattningen och Gamla testamentet undervisar att vid tidens slut kommer en uppståndelse och en slutgiltig dom. Marta trodde så när hon sa: "Jag vet att Lasarus ska uppstå igen, vid uppståndelsen på den yttersta dagen", se Joh 11:24. En kristen som dör lämnar jordelivet för att vara tillsammans med Jesus, se 2 Kor 5:8; Fil 1:21-23. Uppståndelsen kommer också att ske i olika steg. Jesus var den förste, sedan kommer alla troende som levt att uppstå, och till sist alla människor, se 1 Kor 15:23-24.
    Paulus levde med övertygelsen att Jesus kunde komma tillbaka i hans livstid, se 1 Thess 1:10. Det gjorde även Petrus, se 1 Pet 4:7. Det verkar som om det uppkommit några frågor på detta område. Troligen har några av de troende i Thessalonike dött och man undrade vad som skulle hända med dem. Skulle deras kroppar vara kvar i graven till den sista uppståndelsen? Vad händer när Jesus kommer tillbaka, kommer de att vara med då?]

Syskon (bröder och systrar i tron), vi vill att ni ska veta hur det blir med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer på samma sätt som de andra, de som inte har något hopp. [Alla människor känner sorg och saknad när någon nära anhörig dör. Skillnaden är att utan den kristna tron finns inget hopp.] ¹⁴För om vi tror att Jesus har dött och uppstått [vilket vi ju gör], så ska Gud på samma sätt genom Jesus föra fram de insomnade [de som dött] tillsammans med honom. ¹⁵Vi säger er detta enligt ett ord från Herren:

Vi som lever och är kvar till Herrens ankomst ska alls inte komma före de insomnade.

¹⁶För Herren [Jesus] ska själv stiga ner från himlen
    när en befallning ljuder,
    en ärkeängels röst [som hörs]
    och en Guds basun [som ljuder].
Då ska de döda som tillhör den Smorde (Messias, Kristus) uppstå först.

[Denna uppståndelse gäller "dem som dött i den Smorde". Den gäller alla dem som trott på Jesus som Messias och kan även gälla troende från Gamla testamentet. Vad som är helt klart är att det inte är en allmän uppståndelse där alla som levt uppstår. I Uppenbarelseboken nämns sju basuner där den sista har att göra med domen i vedermödan, se Upp 11:15-18. Se även 1 Kor 15:51-52.]

¹⁷Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i luften (den lägsta atmosfären). Och så ska vi alltid vara hos Herren. [Denna händelse brukar kallas "uppryckandet".]

¹⁸Trösta (uppmuntra) därför varandra med dessa ord [att vi alltid kommer att få vara med Jesus]!

[Talet om Jesu återkomst är inte tänkt att skrämma. Det blir en dag då vi får vara med Jesus och får återse dem som gått före.]

Herrens dag

Oljemålning av John Martin på temat Herrens dag från 1853.

¹När det gäller tider (den exakta kronologiska ordningen av händelser) och epoker (särskilda tidsintervall som börjar och slutar vid någon specifik händelse) behöver vi inte skriva till er, syskon (bröder och systrar i tron). [Apg 1:7] ²Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer [lika plötsligt och oväntat] som en tjuv om natten.

[Herrens dag är ett välbekant uttryck i Bibeln. Profeterna kallar den en domens dag, se Amos 5:18-20; Joel 2:11-13. Det är också en dag av frälsning och återupprättelse, se Joel 2:32. Det är en dag då Gud griper in i historien och slutgiltigt dömer synden och upprättar tusenårsriket, se Upp 6-19. Det är en omvälvande händelse som påverkar jorden och hela universum, se 2 Pet 3:10-13.
    Paulus hade undervisat om tidens slut och Herrens dag då han var i Thessalonike något år tidigare. Jesus undervisade också om detta ämne och använde liknande uttryck som "en tjuv om natten" för att mana till vaksamhet, se Matt 24:8, 36-44; Jes 13:8.]

³När de [folk som inte känner Gud] säger: "Fred och trygghet", då drabbar undergången (katastrofen) dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och det finns inget, nej, inget sätt att undkomma (fly) detta.

[Två bilder används här, en tjuv om natten och en kvinna som ska föda, se vers 2-3. Detta uttalande om fred och trygghet kan syfta på den falska fred som förutsägs i Dan 9:27. Jfr även Ps 69:23-26. För en troende kommer dock inte dagen som en överraskning, se vers 4.]

Hur ska en kristen leva i väntan på Jesus?
⁴Men ni, syskon (bröder och systrar i tron), lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. ⁵Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. ⁶Låt oss därför inte sova som de andra, utan hålla oss vakna och nyktra. ⁷De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. ⁸Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda:
    tron och
    kärleken
        som rustning och
    hoppet
        om frälsning som hjälm.

[Tron, kärleken och hoppet återfinns även i inledningen, se 1 Thess 1:3. I mitten av dessa tre ord, som det centrala, är kärleken.]

⁹För Gud har inte bestämt oss till att drabbas av (utsättas för) vredesdomen [som kommer över jorden på Herrens dag, se vers 2-4], utan att vinna (få erfara) frälsning genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). ¹⁰Han dog för oss för att vi ska leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna (levande) eller insomnade (döda) [när Jesus kommer tillbaka]. ¹¹Därför ska ni uppmuntra (trösta, hjälpa, inbjuda) varandra och bygga upp (stärka) varandra, så som ni redan gör.

Avslutande uppmaningar

Värdesätt era ledare
¹²[Den första gruppen uppmaningar (vers 12-13), av totalt fyra samlade gruppvis i vers 12-22, handlar om församlingens förhållningssätt gentemot sina ledare.]

Vi uppmanar (ber) er, kära syskon (bröder och systrar i tron):

Att ni uppskattar (respekterar, ärar) dem som arbetar så hårt för er,
    de som har fått ansvaret (är satta framför er) att vägleda (förmedla förståelse, milt varna, förmana) er i Herren.
¹³Att ni värdesätter dem högt i kärlek [som är osjälvisk och utgivande] för deras arbete.
    Lev ständigt i harmoni (och arbeta för frid) med varandra.

Hjälp de svaga
¹⁴[Den andra gruppen (vers 14-15) gäller också alla i församlingen, som har ett ansvar att vägleda, uppmuntra och hjälpa varandra. Allt detta måste ske med tålamod.]

Vi uppmanar er, kära syskon (bröder och systrar i tron):

Vägled (förmedla förståelse, milt varna, förmana)
    de odisciplinerade (rebelliska, som vägrar lyda auktoriteter och inte vill underordna sig).
Uppmuntra
    de missmodiga (som tappat hoppet; har brustna hjärtan).
Hjälp (stötta)
    de svaga (bräckliga).

Ha tålamod
    med alla [tappa inte hoppet även om omständigheter går emot eller du blir felaktigt behandlad av andra].
¹⁵Se [hela tiden] till att ingen lönar ont med ont [skulle ha gett igen med samma mynt, se 1 Pet 3:9],
    utan sträva (jaga) alltid efter att göra [det som är] gott, både mot varandra och mot alla [människor].

Var alltid glada
¹⁶[I den tredje gruppen av uppmaningar (vers 16-18) handlar det, precis som i den allra sista gruppen (vers 19-22), om det personliga inre livet. Det finns alltid anledning till optimism och tacksägelse.]

Var alltid glada (gläd er alltid) [över nåden; luta er i alla tider ständigt mot Gud, se Rom 12:12; Fil 4:4].
¹⁷Be oavbrutet (utan uppehåll) [regelbundet utan att tröttna].

[Det vanligaste ordet för att be i NT (gr. proseuchomai) används här. Det beskriver ett förtroligt samtal där man utbyter önskningar, dvs. man lägger fram sina egna önskningar inför Gud, men lyssnar också in vad Gud vill genom att verka sin vilja/önskan i den troende, se Matt 6:9-10; Fil 2:13.]

¹⁸Tacka [hela tiden Gud] i allt [i varje situation och omständighet].

För detta är nämligen Guds vilja [det han mest av allt önskar] för er i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

Ha personligt ansvar i andliga frågor
¹⁹[Den sista gruppen har fem uppmaningar. Först två negativa som varnar för cynism, följt av tre positiva. Vers 21 är ordagrant "men pröva allt".]

Sluta att kväva (trycka ner) Anden.
²⁰Sluta att förakta (se ner på) profetior [profetiska uppenbarelser, uppmaningar och varningar].

²¹Pröva (utvärdera) i stället allt.
Håll fast vid det som är gott (rätt, riktigt).
²²Håll er borta från varje form av ondska [oavsett hur fromt och fint det verkar vara på ytan].

[Samtidigt som man inte ska kväva och släcka ut Anden genom att förakta profetior, ska man inte bara godta allt som säger sig vara andligt. Alla andliga manifestationer och profetiska tilltal ska prövas mot Guds ord, se Apg 17:11. Även gåvan att utskilja andar måste vara verksam, se 1 Joh 4:1; 1 Kor 12:10. I sammanhanget refererar "allt" främst till profetiska tilltal, se vers 20, men inkluderar även annat som också sker i församlingen.]

Avslutning
²³Fridens Gud ska själv helga er (avskilja varje del av varenda en av er för helig tjänst), och [vi ber att] er
    ande och
    själ och
    kropp
ska bevaras hela så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) ankomst. ²⁴Trofast är han som kallar er till detta. Han ska också göra det [helga och bevara er, se vers 23].

Tre personliga uppmaningar
²⁵Syskon (bröder och systrar i tron),
    be även för oss.

²⁶Hälsa alla syskonen (bröderna och systrarna i tron)
    med en helig kyss.

[Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, gr. philema. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet.]

²⁷Lova mig inför Herren att brevet blir uppläst,
    för alla [heliga] syskon (bröder och systrar i tron).

Välsignelse
²⁸Nåd (favör) [kraft] från vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) till er.

Tillbaka upp

---

2 Thess 1-3

ANDRA THESSALONIKERBREVET

Detta är det andra brevet som Paulus skriver till den unga församlingen från Korint. På grund av förföljelsen och några falska brev i Paulus namn, trodde man att Herrens dag redan hade inträffat och att de levde i den sista vedermödan. Några hade slutat att arbeta i väntan på jordens undergång. I detta brev uppmuntrar Paulus församlingen att vara trofast trots förföljelse, och förklarar vilka händelser som måste komma före Herrens dag.
    Paulus, Silas och Timoteus besökte staden Thessalonike i Makedonien under sin andra missionsresa och grundade församlingen där. Ganska snart var Paulus dock tvungen att lämna dem på grund av förföljelse, se Apg 17:1. Paulus var där i åtminstone tre veckor, se Apg 17:1, men troligen några månader eftersom han hann undervisa många och även arbeta för sitt uppehälle, se 2 Thess 3:8. Staden hade en betydande judisk befolkning. Församlingen verkar dock främst ha bestått av hedningar.

Struktur:
1. Uppmuntran att stå fasta i tron trots förföljelse – kap 1.
2. Herrens dag – kap 2.
3. Uppmaning till fortsatt trofasthet – kap 3.

Skrivet: 51 e.Kr.

Till: Thessalonike.

Från: Korint.

Författare: Paulus, se 2 Thess 1:1.

Budbärare: Kanske Timoteus.

Hälsning
¹[Från:]
    Paulus och
    Silvanus [även kallad Silas] och
    Timoteus [Paulus närmsta medarbetare].

[Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus romersk medborgare, se Apg 15:22, 37.
    Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se Apg 18:5. De hade stannat kvar i Thessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se 1 Thess 3:6. Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se Apg 18:11.]

Till:
    Thessalonikes församling (de utkallade – gr. ekklesia),
    i Gud vår Fader och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

[Det grekiska ordet för församling är ekklesia. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se Apg 19:32, 39. Den ordagranna betydelsen är "de utkallade". Paulus är noga med att betona att församlingen i Thessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se Matt 16:18.]

²Nåd (kraft, oförtjänt favör) till er och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud, Fadern och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

Uppmuntran att stå fasta i tron trots förföljelse

Tacksägelse
³[Vers 3-10 är en enda mening i grekiskan. De flesta breven från Paulus börjar med en inledning, följt av tacksägelse och bön. I detta brev är tacksägelsen, vers 3-4, och bönen, vers 11-12, åtskilda. Anledningen är att förföljelsen som nämns i tacksägelsen leder till att ämnet om Guds rättvisa dom tas upp i vers 5-10.]

Vi måste (är skyldiga att) alltid tacka Gud för er, syskon (bröder och systrar i tron), och det med rätta (det passar bra),
    för er tro växer så starkt (över alla mått),
    och den [osjälviska, utgivande] kärlek ni har för varandra överflödar (ökar) ännu mer.
⁴Detta är anledningen till att vi med stolthet kan tala om er i Guds församlingar,
    om er uthållighet (ståndaktighet) [karaktär som står fast även under prövningar]
    och er tro (trofasthet) mitt under alla de förföljelser och lidanden (plågor) som ni får utstå.

[Paulus uppmuntrar alltid det som är gott. Det fanns problem med falska läror, se 2 Thess 2:1-12, och människor som slutat arbeta och bara väntade på Herren, se 2 Thess 3:6-13. Här väljer Paulus att se det positiva – de hade växt snabbt i sin tro och hade en äkta kärlek för varandra.]

Gud kommer att döma rättvist
⁵Detta [förföljelser och lidanden] är ett bevis på Guds rättfärdiga dom [som kommer], så att ni blir värdiga Guds rike, det är därför som ni får lida (gå igenom svårigheter). ⁶Eftersom Gud är rättfärdig
    vedergäller (lönar) han med plågor dem som plågar er,
     ⁷och låter er som plågas få lindring tillsammans med oss.

[Nåden finns tillgänglig för alla, även för den som förföljer församlingen, det är Paulus själv ett bevis på. Guds helighet och rättfärdighet kräver en rättvis dom, se Rom 12:19. Detta evighetsperspektiv tar inte bort smärtan för den som förföljs och plågas för sin tro, men ger ett annat perspektiv på lidandet. Detta stycke har likheter med Jes 66:6-9.]

Det sker [domen kommer] när Herren Jesus uppenbarar sig från himlen med sina änglar som står under hans kraft att ⁸i flammande eld hämnas på dem som inte vill veta av Gud och på dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. [De som förföljde församlingen kommer en dag att få sitt straff.] ⁹De ska straffas med evigt fördärv, skilda från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, ¹⁰när han kommer på den dagen för att förhärligas i sina heliga och väcka förundran hos alla dem som tror, [ni kommer att vara bland dessa troende] eftersom ni har trott det vittnesbörd vi gav er.

Bön
¹¹Därför ber vi alltid för er, att vår Gud ska räkna er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda all god vilja och gärning i tron. ¹²Då ska vår Herre Jesu namn förhärligas i er, och ni i honom, genom vår Guds och Herren Jesu den Smordes (Messias, Kristi) nåd.

Jesu ankomst och Herrens dag

Låt er inte skrämmas
¹[När Paulus hade varit hos thessalonikerna hade han undervisat utifrån Gamla testamentet om Herrens dag och den sista tiden, se vers 5. En dag är som tusen år för Herren, se 2 Pet 3:8, så denna dag behöver inte vara en tjugofyratimmarsperiod. Herrens dag beskriver en tid då Gud griper in i historien med både dom och välsignelse på ett mer direkt och dramatiskt sätt. Läran om den yttersta tiden kallas "eskatologi". Ordet kommer från grekiskans eschaton, "det yttersta", och logos, "lära".]

När det gäller vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) ankomst och hur vi ska samlas hos honom [1 Thess 4:16-17] ber vi er, syskon (bröder och systrar i tron), ²att inte plötsligt tappa fattningen (skakas, svaja).

Låt er inte skrämmas (överraskas, oroas) av
    någon ande [andligt, profetiskt inspirerat uttalande],
    något ord [rykte, uttalande, tolkning av bibeltext]
    eller [falskt] brev,
som påstås komma från oss och som säger att Herrens dag är här.

[Den hårda förföljelsen av de kristna i detta område, tillsammans med falska profetiska ord, rykten och brev hade gjort att man trodde att Herrens dag redan inträffat. De trodde de levde i vedermödan. Anledningen till att de så snabbt hade blivit vilseledda kan vara att de inte var förankrade i Skriften. I jämförelse hade de troende i Berea, strax söder om Thessalonike, ett ädlare sinnelag eftersom de varje dag forskade i Skrifterna för att verifiera och själva förstå vad Paulus sagt, se Apg 17:11. I Berea, till skillnad från Thessalonike, trodde man inte bara på något påstått ord eller brev om det inte stämde med Bibelns budskap.]

Laglöshetens människa
³[Paulus beskriver nu tre händelser, inte nödvändigtvis i kronologisk ordning, som måste ske innan Herrens dag kommer: ett stort avfall ska komma, se vers 3; laglöshetens människa ska träda fram, se vers 3; det/den som håller laglöshetens människa tillbaka ska tas bort, se vers 6-7.]

Låt ingen bedra er på något sätt. Först [före Herrens dag] måste

avfallet (upproret – gr. apostasia) komma

och laglöshetens (syndens) människa träda fram, fördärvets son, ⁴motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel (helgedom) [i Jerusalem] och säger sig vara Gud.

⁵Minns ni inte att jag sa er detta medan jag ännu var hos er?

[Avfallet (gr. apostasia) är den feminina formen av gr. apostasion som är skilsmässobrev, se Matt 5:31. Ordet används bara på ett ställe till i NT. Där syftar det på judarnas avfall från att följa Moses undervisning, se Apg 21:21. Det i kombination med referensen till templet kan göra att avfallet främst syftar på ett avfall från att tillbe den ende sanne Guden, kanske då främst i ett judiskt perspektiv men också i ett kristet. I ordet skilsmässobrev så antyds att det blir ett synligt skifte i en relation, två personer som varit ett går nu skilda vägar. Det har i alla tider funnits avfall från tron, men i vers 3 står ordet i bestämd form, dvs. "avfallet" och verkar därför syfta på en specifik händelse.
    Laglöshetens man nämns även av Jesus, se Matt 24:15. Det är troligen samma ledare som Daniel omnämner, se Dan 11:21-45. Johannes som skriver sina brev senare, kallar honom Antikrist, se 1 Joh 2:18. Ordet "Antikrist" betyder både "motståndare till Kristus" och "ersättare för Kristus".]

⁶Ni vet vad det är som nu håller honom [laglöshetens människa, se vers 3] tillbaka så att han kan bli uppenbarad (träda fram) först när hans tid (epok, som börjar och slutar vid en specifik händelse) kommer. ⁷Laglöshetens mysterium (hemlighet) är ju redan verksamt [i världen]. Nu måste bara [det som återstår att ske är] han som håller tillbaka [hindrar laglöshetens utbredande] tas bort (röjas ur vägen).

[Många antikrister har redan uppstått och de onda krafterna är verksamma, se 1 Joh 2:18. Vad eller vem är den som håller tillbaka laglöshetens hemlighet eller Antikrist själv från att träda fram? I vers 6 används den opersonliga formen "det", medan den maskulina formen "han" används i vers 7. Det finns många förslag:

• Något i världen som t.ex. den romerska staten, kejsaren, lag och ordning, osv.
• Den helige Ande.
• Församlingen, dock anges den alltid i feminin form.
• En ängel, i Upp 9:1 nämns hur en ängel har nyckeln till avgrundens brunn.

Paulus anger inte vad det/han är här i sitt brev, men han hade berättat det för thessalonikerna när han undervisade dem på plats, så de kände till det. Även om vi inte exakt vet vad det är, förstår vi att både de gudsfientliga och de gudomliga krafterna är verksamma i världen, och att både den laglöses och Jesu ankomst förbereds.]

⁸Sedan ska den laglöse [Antikrist] bli uppenbarad (träda fram), han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. [Jes 11:4; Upp 19:5] ⁹Den laglöses [Antikrists] ankomst är ett verk av Satan som kommer med
    stor kraft [Upp 13:2]
    med tecken (mirakel vars syfte är att bekräfta att den som utför dem är sann)
    och falska under (som väcker förundran). [Mark 13:22]
¹⁰Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen [evangeliet] så att de kunde bli frälsta (räddade).
     ¹¹Därför skickar Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen [att Antikrist är gud] ¹²och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

Tacksägelse för kallelsen
¹³[I kontrast till dem som inte tror, var thessalonikerna en källa till glädje och tacksamhet. Samma fras som i 2 Thess 1:3 används.]

Men vi måste (är skyldiga att) alltid tacka Gud för er, syskon (bröder och systrar i tron), Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen (som en förstlingsfrukt) har utvalt er till befrielse (räddning, frälsning, en pågående helgelseprocess) genom att ni helgas av Anden och tror på sanningen. ¹⁴Till detta har Gud kallat er genom vårt evangelium, för att ni ska vinna vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) härlighet.

Bön att stå fasta
¹⁵Stå därför fasta och håll er till den undervisning ni har fått, muntligt eller genom brev. ¹⁶Och må vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) själv och Gud vår Far, som har älskat oss och gett oss evig tröst och gott hopp i sin nåd, ¹⁷uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i gärning och ord.

Böneämnen

Paulus liknar Guds ord vid en atlet som löper sitt lopp och segrar!

¹Till sist, kära syskon (bröder och systrar i tron), be (vädja) för (runtomkring – gr. peri) oss att Herrens ord ska [kunna] spridas snabbt (gr. trecho, får fri väg att löpa – sitt lopp) och bli ärat (förhärligat; att det får bli högt aktat – som en segrande vinnande löpare), precis som [också skedde] hos er, ²och att vi får bli räddade (befriade) [att Herren ska komma till vår undsättning och dra oss till sig, se Matt 6:13] från människor

som är fel ute (gr. atopos – ordagrant: på fel plats; som skadar/är olämpliga)
och sådana som är [medvetet] onda (illvilliga, orosstiftare; moraliskt förfallna; som förorsakar smärta).

Alla har ju inte tron (gr. pistis), ³men trofast [full av tro och övertygelse – gr. pistos] är Herren, som kommer att styrka (grundligt plantera; stötta, stabilisera) [1 Pet 5:10] och skydda (vaksamt vakta) er från den onde.

[Det finns paralleller som står ut i vers 2-3. Här ses en tydlig koppling mellan dem som är medvetet "onda" och "den onde". Förklaringen "alla har ju inte tron" beskriver troligen dem som är "fel ute". Ordagrant står det i vers 1 "be syskon, runtomkring oss". Paulus önskar att han och hans medarbetare ska få bli omringade av förböner, så att Guds ord kan få snabb spridning och inte hindras av aktivt onda människor. Han ber också om att de själva och andra får vara på rätt plats mitt i detta skeende.]

⁴Men i Herren har vi blivit övertygade om att [allt] det vi föreskriver er [överlämnar till er i detta brev], det gör ni redan – och kommer [fortsätta] att göra. ⁵Må nu Herren leda era hjärtan
    in i Guds kärlek [den som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande]
    och in i den Smordes (Messias, Kristi) uthållighet [den ståndaktighet som han hade när han härdade ut och förblev kvar under sin börda].

[Bildspråket med löpning och steg fortsätter från vers 1 – ordet "leda" används om "väg" (Luk 1:79) och "fötter" (1 Thess 3:11). Grekiskan har här den ovanligare optativa verbformen i önskan om att Gud ska leda: "Herren styre". En önskan om att kunna förstå Guds kärlek, men också att det skulle resultera i kärlek gentemot andra människor. Sista frasen skulle även kunna tolkas som en önskan om uthållighet i väntan på Jesu återkomst. I denna vers kan man läsa in treenigheten: den helige Ande leder oss in i Faderns kärlek och in i Sonens uthållighet.]

Uppmaningar
⁶Syskon (bröder och systrar i tron), vi uppmanar er i vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) namn att hålla er borta från varje broder som lever odisciplinerat (ett liv i kaos, upproriskt, i otakt) och inte följer den undervisning som de fått av oss.

[Ordet "odisciplinerat" är det grekiska ataktos. Det är en militär term för en soldat som går i otakt, vägrar att lyda order eller intar en roll som han inte har. Ordet användes också i det civila livet för att beskriva ett liv i kaos utan någon ordning.]

Följ vårt exempel
⁷Ni vet själva hur man bör följa vårt exempel. Vi levde inte odisciplinerat hos er, ⁸vi åt inte gratis av någons bröd. Nej, vi arbetade med möda och slit natt och dag för att inte ligga någon av er till last. ⁹Inte så att vi inte hade rätt till lön, men vi ville ge er ett exempel att följa. ¹⁰När vi var hos er gav vi er denna föreskrift: den som inte vill arbeta ska inte heller äta.

Tillrättavisa de odisciplinerade
¹¹Men vi hör att vissa bland er lever odisciplinerat. De arbetar inte [själva] utan gör allt möjligt annat (de har åsikter i allting och lägger sig i sådant som inte rör dem).

[I grekiskan används två snarlika ord i sista meningen som ordagrant ger betydelsen att "de inte arbetar", följt av att de "arbetar runt omkring sig". Dessa personer störde ordningen genom att de inte arbetade och gjorde vad de skulle göra, samtidigt som de var engagerade i andra saker som de inte skulle göra. Detta stämmer in på Paulus bön om att människor ska vara på rätt plats, se vers 2.]

¹²Sådana befaller och uppmuntrar (står vi vid er sida och ber, förmanar) vi i Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus) att arbeta i lugn och ro och äta sitt eget bröd.

Församlingens respons
¹³Och ni, syskon (bröder och systrar i tron), tröttna inte på [bli inte dålig på] att göra det som är gott. ¹⁴Om någon [i församlingen] inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga akt på den personen och umgås inte med honom så att han får skämmas. ¹⁵Men betrakta honom inte som en fiende, utan vägled honom (förmedla förståelse, varna honom milt) [fortfarande] som en broder.

Sluthälsning
¹⁶Må han som är fridens Herre alltid och på alla sätt ge er sin frid. Herren vare med er alla. ¹⁷Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev, så skriver jag.

[Det är lämpligt att ett brev som varnar för falska brev, se 2 Thess 2:2, 15, avslutas med en försäkran om brevets äkthet. Paulus använde ofta en sekreterare för att skriva sina brev, men skriver en hälsning med sin egen handstil som avslutning. I antiken var det vanligt att professionella skrivare anlitades, se Jer 36:4; Rom 16:22; 1 Kor 16:21; Filemon 1:19. Silas eller Timoteus kan ha haft den rollen för breven till Thessalonike (2 Thess 2:1).
    Paulus nämner att hans handstil är ett kännetecken i "alla sina brev". Hur många brev hade Paulus skrivit vid den här tiden? Breven till Thessalonike anses vara bland de tidigaste. Troligtvis är det brev som inte finns bevarade. Paulus hade ju varit missionär under många år innan han skickade breven till Thessalonike från Korint, i mitten av sin andra resa (Apg 18:11). I senare brev antyds att det finns mer korrespondens än den som finns bevarad, se 1 Kor 5:9-11; 2 Kor 2:3-4; Kol 4:16.]

¹⁸Nåd (favör) [kraft] från vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) åt er alla.

[Brevet avslutas med en välsignelse som är identisk med 1 Thess 5:28, förutom tillägget av "alla" här. Liknande avslutningar finns i 1 Kor 16:23; Gal 6:18; Fil 4:23; Kol 4:18. Variationen visar att det inte bara är en rutinmässig välsignelse, utan väl valda ord med tanke på mottagarnas speciella situation och behov.]

Tillbaka upp

---