Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - lördag 29/11

1 Kor 5-8

1 Kor 5-8

1Alla berättar (det är allmänt känt) att det finns sexuell omoral bland er, sådan sexuell omoral som man inte ens hittar bland hedningarna: att en man lever ihop med sin fars hustru.

[Formuleringen indikerar att sonen inte lever med sin egen mor utan sin styvmor, en relation som var förbjuden enligt 3 Mos 18:7. Denna typ av relation inom förbjudna led var inte socialt accepterad i samhället och kunde åtalas enligt romersk lag. Formuleringen "alla berättar" indikerar Paulus stora förvåning att församlingen verkar vara stolt över att man är så tolerant och öppen.
    Vi vet inte exakt hur situationen såg ut, men ett troligt scenario är att i en familj i församlingen har modern dött. Fadern har gift om sig med en yngre hustru. En vuxen son, som var jämnårig med sin fars nya hustru, utvecklar en relation med henne. Några i församlingen hävdar att kärleken är störst och att de inte längre lever under lagen utan i nåden. Vi är toleranta – friheten i Jesus gäller allt!
    Förutom splittringarna i församlingen hade Paulus fått muntlig information om andra problem i församlingen. Att Paulus tar upp problemet med splittring först är viktigt – en oenig församling har inte auktoritet och kraft att ta itu med några andra problem.]

2Trots detta är ni uppblåsta!
Borde ni inte i stället sörja (gråta)?

Uppmaning – ta avstånd från honom
[I vers 3, 4 och 5 återkommer kropp följt av ande som ett genomgående litterärt mönster.]

Ni skulle ha tagit bort den som gjort det från er gemenskap.
3Jag som är
    frånvarande till kroppen
    men närvarande i anden
har redan dömt (fällt domen över) den som handlat så, som om jag var där.
4I vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) namn.
    När ni är samlade [Jesu kropp]
    och min ande är hos er,
med vår Herre Jesu makt,
5ska den mannen överlämnas åt Satan till
    köttets fördärv
    för att anden ska bli frälst
på Herrens dag.

6Ert skrytande [om era lärare och hur allt är väl i församlingen] är helt opassande.

[Paulus uppmanar församlingen att ta ansvar. De ska inte vänta på att han ska komma och lösa problemet åt dem, men han ger råd hur han skulle agerat om han varit på plats. Mannen som levde med sin fars hustru agerade helt uppenbart både mot Guds bud och romersk lag och församlingen blundade för det. Paulus säger inte att de ska stena honom, vilket skulle varit den judiska lösningen. Han uppmanar dem inte heller att processa fallet i domstol, vilket skulle varit den romerska lösningen. I stället säger han att de som församling gemensamt ska ta avstånd från honom och överlämna honom till Satan, chocken att se vem hans verklige herre är, kanske kan leda till omvändelse. Denna historia får ett lyckligt slut, i 2 Kor 2:5-8 har mannen omvänt sig och är tillbaka i gemenskapen. Församlingen måste ibland sätta en gräns, men förmaningen måste ske i kärlek, se 2 Thess 3:14-15, och målet är alltid upprättelse, se Gal 6:1-3.]

Varför är det viktigt att ni tar itu med detta?


1. Lite jäst syrar hela degen
Vet ni inte att bara lite jäst [en bild på synd och falska läror, se 2 Mos 12:15; Matt 16:11-12; Mark 8:15] syrar hela degen? 7Rensa bort den gamla jästen så ni kan bli en ny deg – ni är faktiskt osyrade, för vårt påskalamm, den Smorde (Messias, Kristus), har blivit slaktat för oss. 8Så låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg [när vi levde på världens sätt], inte heller med ondskans och elakhetens surdeg (ondska och utlevd ondska). Fira i stället med renhetens (ärans) och sanningens (ärlighetens) osyrade deg.

2. Det är skillnad mellan världen och församlingen
9I mitt [tidigare] brev till er skrev jag att ni inte ska umgås (vanemässigt och ha nära kontakt) med sexuellt omoraliska människor.
10Jag menade inte alla
    sexuellt omoraliska här i världen,
    eller alla giriga (som strävar efter mer och mer ägodelar, men även makt och inflytande) och
    utsugare (bedragare, svindlare) [Ordet översätts "rovlystna" i Matt 7:15.]
    eller alla avgudadyrkare.
I så fall hade ni behövt lämna världen!

[Paulus hade skrivit minst ett brev tidigare före detta brev, som vi kallar Första Korintierbrevet. I det förra brevet, som inte finns bevarat, hade man tolkat uppmaningen att inte ha nära samröre med människor som lever i uppenbar synd på fel sätt. Man hade inte tillämpat det internt i församlingen utan tänkte att det bara gällde andra människor ute i världen. Paulus visar på absurditeten i ett sådant synsätt. Paulus förespråkar inte klosterliv; en kristen ska leva i världen men inte av den. Jesus ber inte att lärjungarna ska tas ur världen, utan bevaras från den onde, se Joh 17:15-19.]

11Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder [som kallar sig en kristen] och är [har som livsstil att vara]
    sexuellt omoralisk,
    girig,
    avgudadyrkare,
    förtalare,
    drinkare eller
    utsugare.
Med en sådan ska ni inte ens äta.

[Denna lista har likheter med dödssynderna i 5 Mos 13-24, som också avslutas med att man inte ska ha något att göra med den som hänger sig åt sådant.]

3. Sekulära domstolar ska inte lösa församlingens problem
12Är det min sak att döma de utomstående? [Nej!]
Är det inte de som är innanför [i församlingen] ni ska döma? [Jo!]
13De utomstående ska Gud döma. Driv bort från er den som är ond! [5 Mos 17:7]

1[Det är troligt att någon i församlingen hade gått till domstolen rörande detta fall där sonen var tillsammans med sin fars hustru. Kanske den förödmjukade fadern, någon av hustruns släktingar eller en grupp i församlingen.]

Hur kan någon av er som är i tvist med en annan [broder eller syster] gå till domstol inför de orättfärdiga och inte inför de heliga?
2Vet ni inte att de heliga ska döma världen?
    Om nu världen ska dömas av er,
    duger ni då inte till att döma i [jämförelsevis] små saker?
3Vet ni inte att vi ska döma änglar?
    Ska ni då inte kunna döma i det som tillhör det här livet?
4Men när ni har vardagliga tvister sätter ni folk till domare som församlingen inte har förtroende för.

[Paulus tänker nog tillbaka på hur han själv blev förd till rättegång i Korint när han var där första gången, se Apg 18:12-17. Gallio avslog fallet och synagogan i Korint blev offentligt förödmjukad.]

5Det här säger jag för att ni ska skämmas. Finns det ingen förståndig bland er, ingen som kan vara skiljedomare mellan bröder? 6I stället går broder till domstol med broder, och detta inför otroende. 7Redan det att ni processar med varandra är ett nederlag för er.

Varför tar ni inte hellre en oförrätt?
Varför tar ni inte hellre en förlust?

8I stället gör ni själva orätt och roffar åt er, och det drabbar syskon (bröder och systrar i tron).

Gudsrikets lagar (6:9-17)

Tio synder
9Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Sluta att bedra er själva!
[Fem sexuella synder:]
Varken sexuellt omoraliska (otuktiga – gr. porneia),
eller avgudadyrkare [som utövade sexuella akter i avgudatemplen],
eller äktenskapsbrytare,
eller catamiter (den passiva partnern i en manlig homosexuell relation),

[Ordet malakoi används också om mjukt tyg i Matt 11:8 och Luk 7:25, ordet kan användas för att beskriva en feminin man, homosexuell prostituerad.]
eller män som ligger med män,

[Det grekiska ordet arsenokoites beskriver den aktiva partnern i en manlig homosexuell relation. Ordet består av två ord, arsen som betyder man och koitai som betyder "bädd". Dessa två ord används i 3 Mos 18:22 och det är troligt att Paulus konstruerar detta nya grekiska ord för att ge en tydlig referens till just denna vers. Alla dessa fem sexuella synder omnämns centralt i 3 Mos 18-20.]

10[Fem andra synder:]
eller tjuvar,
eller giriga,
eller drinkare,
eller förtalare,
eller utsugare
ska ärva Guds rike.

[Talet tio används ofta i Bibeln för människans ansvar inför Gud, tio Guds ord (2 Mos 20), tiondegivande (5 Mos 14:22-29), osv. Alla dessa tio synder relaterar till de problem Paulus tar upp i detta brev. Den första delen med sexuella synder är uppenbar utifrån sammanhanget. Den andra delen börjar och slutar med stöld och rån, exakt det som Paulus talat om i vers 7-8 där man "roffar" åt sig genom att processa mot varandra. I mitten nämner han giriga, drinkare och förtalare. Dessa tre ord sammanfattar problemen vid nattvarden i gudstjänsten som snart tas upp, se 1 Kor 11:17-34. När Paulus beskriver dessa människor använder han substantiven, inte verben, vilket indikerar att det inte rör sig om enstaka synder utan en aktiv livsstil i dessa synder.]

11Sådana har några av er varit.
Men ni har tvättats rena,
    men ni har blivit helgade,
        men ni har förklarats rättfärdiga
i Herren Jesu den Smordes (Messias, Kristi) namn
    och i Anden
        av vår Gud.

[Dessa sex rader hör ihop. Ni har blivit tvättade rena i dopet i Jesus, se Rom 6:3. Den helige Ande är den som helgar och Gud är den som rättfärdiggör, se Rom 8:33.]
12[Paulus använder sig nu av ett retoriskt grepp som kallas diatrib. En tänkt dialogpartner citeras för att sedan motsägas. Eftersom grekiskan saknar citattecken kan man inte vara helt säker på när det är ett citat eller inte. Det är inte otroligt om dessa citat ursprungligen kom från Paulus själv när han argumenterade mot judisk lagiskhet. Tagna ur sammanhanget hade några använt dem för att stödja ohämmad frihet. Samma fyra rader återfinns nästan ordagrant i 1 Kor 10:23.]

[Ni säger:] "Allt är tillåtet för mig",
    men allt bygger inte upp (gör nytta, jämfört med andra saker).

[Ni säger:] "Allt är tillåtet",
    men jag tänker inte låta någonting få kontroll över (förslava) mig.

Kroppen är inte till för ohämmad sexualitet
13[Korintierna argumenterade för att mat och sexualitet var jämförbara. Jag känner mig hungrig – och äter. Jag känner sexuell lust – och ger mig hän med prostituerade. Grekernas andlighet, och då särskilt gnosticismen, präglades av ett tänkesätt där det fysiska och andliga var åtskilda. Det spelade inte någon roll vad man gjorde med kroppen, anden var högre.]

[Ni säger:] "Maten är till för magen
    och magen för maten",
men [då vill jag säga att] Gud ska göra slut på dem båda.

Kroppen är inte till för omoral utan för Herren,
    och Herren för kroppen.
14Gud har uppväckt Herren,
    och genom sin makt ska han uppväcka även oss.

[Logiken i Paulus resonemang om sexualiteten har att göra med kroppen, som en dag kommer att uppstå. Därför spelar det roll hur vi handskas med vår kropp.]

15Vet ni inte att era kroppar är delar i den Smordes (Messias, Kristi) kropp? [Hör tematiskt ihop med vers 19.]
Ska jag då ta delar av kroppen som tillhör den Smorde (Messias, Kristus)
    och göra dem till ett med en prostituerads kropp?
[Hör tematisk ihop med vers 18 där ordet "kropp" också används två gånger.]

Absolut inte!
16Vet ni inte att den som förenar sig med en prostituerad
    blir en enda kropp med henne? Det heter:
De två ska bli ett kött. [1 Mos 2:24]

[Sexualiteten är inte separerad från kärlek och involverar hela människan. Sexuell intimitet skapar både en fysisk och en andlig förening med djupa själsband.]
17Men den som är förenad med Herren
    är en ande med honom.
[Hör tematisk ihop med vers 16, se orden "förenad" och "är en".]
18Fly sexuell omoral!

All annan synd som en människa begår är utanför kroppen,
    men den sexuellt omoraliske syndar mot sin egen kropp.
19Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud?

Ni tillhör inte er själva,
     20ni är köpta till ett högt pris.
Ära då Gud med er kropp!

[Kroppen är ett tempel för den helige Ande. Det finns en intressant koppling till tabernaklet. Utifrån sett såg man bara skinn (från djur), men inuti fanns förbundsarken. Vi kan även läsa om att de samlade tre färger av garn: blått, purpur och scharlakansrött (2 Mos 38:23). På liknande sätt är våra blodådror i kroppen blåa när de är syrefattiga, mörkt röda när de är fulla av syre och violetta däremellan.]

Sexuella relationer i harmoni med evangeliet
[Paulus svarar nu på sju frågor om familjeliv och sexualitet som korintierna skrivit till honom om. Vad man inte nämnde i brevet var oenigheten, mannen som levde med sin faders hustru och hur vissa män inte tyckte det var så farligt att utnyttja prostituerade. Det verkade som om församlingen i Korint försökte dölja dessa genanta problem och i stället skrev några frågor av mer generell karaktär. Paulus fick reda på den verkliga situationen, och tar därför upp dessa allvarliga problem i kapitel 5-6, innan han besvarar deras skrivna frågor.]

1) Inte manlig dominans
1[Paulus har tidigare tagit upp problemet de liberala grupperingarna som förespråkade fri sex, se 1 Kor 6:13-20. Nu vänder han sig till asketerna som ansåg att all sexualitet var syndig och skulle undvikas, även inom äktenskapet.]

När det gäller det ni skrev: "Det är visserligen bra för en man att inte röra en kvinna."

2Men på grund av [risken och frestelserna för] sexuella synder (otukt i plural – gr. porneia) [som var utbrett och allmänt accepterat i Korint]
    ska varje man ha [umgänge med] sin hustru
    och varje hustru [umgänge med] sin man.
3Mannen ska ge sin hustru vad han är skyldig henne,
och på samma sätt hustrun sin man.
4Hustrun bestämmer inte över sin kropp,
    det gör mannen.
På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp,
    det gör hustrun.
5Håll er inte ifrån varandra, utom möjligen för en tid med bådas samtycke för att kunna ägna er åt bönen.
Kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.

2) Änkor och änkemän
6[Frasen "detta säger jag" syftar framåt på samma sätt som i 1 Kor 4:17. Till skillnad från fallet med incest och frågan om det är förenligt med kristen tro att gå till prostituerade som hade ett tydligt svar, finns det inget entydigt svar om änkor och änkemän bör gifta om sig. I vers 7 är det tydligt att en av de andliga gåvorna är att kunna leva ogift. Den rådande situationen i omvärlden spelade också roll, se 1 Kor 7:26.]

Men detta säger jag som ett råd, inte som en befallning:
     7Helst skulle jag vilja att alla människor var som jag.
Men var och en har sin gåva från Gud,
    den ene på ett sätt, den andre på ett annat.

[Vi vet inte så mycket om Paulus äktenskapliga historia. Vi vet att han läste under rabbinen Gamaliel, men inte om han själv blev en rabbin, se Apg 22:3. Om så är fallet måste han ha varit gift tidigare, eftersom giftermål var ett krav för att bli en rabbin vid den här tiden. Rabbinsk tradition ger en minimiålder för giftermål på 18 år för pojkar (Mishnah Abot 5:21). Om man inte är gift vid 20 års ålder förbannas man av Gud (T.B. Sanh. 76b). Det vi vet med säkerhet är att han inte är gift när han skriver detta brev. Kanske var Paulus änkeman, det kan antydas i följande vers.]
8Till de ogifta och till änkorna säger jag:
    det är bäst för dem om de förblir som jag.

9Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig,
    för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.

3) Troende och icke-troende – äktenskap och skilsmässa
10[Nu tar Paulus upp lite mer komplicerade frågor som rör skilsmässa, se även Rom 7:1-3]

De gifta [där båda två är troende] ger jag en befallning som inte är min utan Herrens:
    "En hustru får inte skilja sig från sin man." [Matt 5:31-32; 19:4-9]
11Men om hon skiljer sig ska hon förbli ogift eller försonas med sin man. En man får inte [heller] överge sin hustru.

12Till de andra säger jag, inte Herren:
Om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom,
    får han inte överge henne.
13Om en hustru har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne,
    får hon inte överge honom.
14Mannen som inte tror är nämligen helgad genom sin hustru,
    och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man.
Annars skulle era barn vara orena, men nu är de heliga.

[I judisk tradition, vad gäller heligt och orent, antogs det oheliga vanhelga det heliga. Jesus vänder på detta. I Mark 5:21-43 orenar varken kvinnan med blödningar eller Jairus döda dotter Jesus. Han rör vid det som anses orent utan att själv bli orenad, i stället helas och renas det han rör vid.]

15Men om den som inte tror vill skiljas, så låt honom skiljas. I sådana fall är [den troende] brodern eller systern inte moraliskt bunden [vid äktenskapet] som en slav. Gud har kallat er att leva i frid.
16För hur vet du, hustru,
    om du kommer att frälsa din man?
Eller hur vet du, man,
    om du kommer att frälsa din hustru?

4) Jude och grek, slav och fri
17[Huvudbudskapet i denna del är att vara kvar i den lott Herren gett en person, frasen återkommer i vers 17, 20 och 24. Terminologin är hämtad från 4 Mos 26:52-56 som handlar om hur Gud tilldelar israeliterna olika jordlotter i löfteslandet. Varför tar Paulus upp jude/grek och slav/fri mitt i ett sammanhang som talar om familjerelationer? Svaret kan finnas i Gal 3:28 där dessa två ämnen tas upp i samband med att i Jesus är det inte längre man och kvinna.]

Men var och en ska leva i den ställning (lott) som Herren har tilldelat honom, så som Gud har kallat honom. Det föreskriver jag i alla församlingar.
18Var någon [judisk man] redan omskuren när han blev kallad [av Gud]?
    Då ska han inte ändra på det. [Ta bort sin judiska identitet genom kirurgiskt ingrepp, ordagrant "skaffa sig förhud".]
Var någon [icke-judisk man] oomskuren när han blev kallad [av Gud]?
    Då ska han inte låta omskära sig.
19Detta ingrepp som kallas omskärelse har ingen betydelse,
    och detta fysiska ingrepp där man åter blir oomskuren har heller ingen betydelse,
    vad som betyder något är att man håller Guds bud.

[Den grekiska kulturen hade nakenhet som ideal. I Jerusalem byggs ca 175 f.Kr. den första romerska idrottsanläggningen. Det grekiska ordet är gymnasium, av grekiskans gymnos (naken), eftersom man tränade och tävlade nakna. Våra ord "gym" och "gymnastik" kommer från detta ord. Både Första Mackabeerboken 1:17 och i Josefus verk Judiska fornminnen (bok 12, 5:1), talas det om hur grekiska judiska män skämdes för sin judiska identitet och gjorde kirurgiska ingrepp för att "skaffa förhud" och bli oomskurna.]
20Var och en ska bli kvar i den ställning
    han hade när han blev kallad.
21Var du slav när du blev kallad [av Gud]?
    Bekymra dig inte över det,
    men om du kan bli fri (få din frihet), så tag den chansen.
[Sista delen är ordagrant "men även om du kan bli fri, använd den". Det går att översättas så att betydelsen blir "även om du kan bli fri, så förbli hellre slav." I ljuset av 1 Tim 1:10 där slavhandlare jämförs med mördare, och innehållet i nästa vers, är det troligast att betydelsen är att Paulus inte är emot att en slav blir frigiven, se även brevet till Filemon.]
22Den som var slav när han blev kallad av Herren är Herrens frigivne, och den som var fri när han blev kallad är slav till den Smorde (Messias, Kristus).
23Ni är köpta till ett högt pris [Jesus betalade med sitt liv på korset],
    så bli inte slavar under människor.
24Syskon (bröder och systrar i tron), var och en ska inför Gud förbli som han var när han blev kallad.

5) Råd till ogifta
25När det gäller de kvinnor som lever ogifta (jungfrur) har jag ingen befallning från Herren. Men jag ger ett råd som en som genom Herrens barmhärtighet är trovärdig. 26Jag menar att i det svåra läge som nu råder är det bäst för människor att förbli som de är.
27Är du bunden vid en hustru,
    sök då inte bli fri.
Är du inte bunden,
    så sök inte någon hustru.
28Men om du gifter dig syndar du inte,
    och om en ogift kvinna (jungfru) gifter sig syndar hon inte.

De som gör så kommer dock att få lida här i livet,
    och jag vill gärna skona er.


29Men det säger jag, syskon (bröder och systrar i tron): Tiden är kort, från och med nu:
Låt även de som har hustrur
    leva som om de inte hade det,
30och de som gråter [vid en begravning]
    som om de inte grät,
de som är glada [vid en födsel]
    som om de inte var det,
de som köper något [egendomar]
    som om de inte fick behålla det,
31och de som brukar den här världen [säljer och köper varor]
    som om de inte brukade den.
Den här världens ordning går nämligen mot sin undergång.

Äktenskap innebär ansvar
32Jag vill att ni ska vara fria från bekymmer.

Den ogifte tänker på det som hör till Herren,
    hur han ska glädja Herren.
33Den gifte tänker på det som hör till världen,
    hur han ska glädja sin hustru, 34och så blir han splittrad.
Den ogifta kvinnan och jungfrun tänker på det som hör till Herren,
    att vara helig till både kropp och själ.
Den gifta kvinnan tänker på det som hör till världen,
    hur hon ska glädja sin man.
35Detta säger jag för att bygga upp er (för er vinst och ert eget bästa), inte för att begränsa er (lägga band på er), så ni utan distraktion kan leva rätt och troget hålla fast vid Herren.

Det är inte fel att gifta sig
36[Paulus avslutar nu sina riktlinjer med att vara tydlig med att äktenskapet är något gott och att det inte är fel att gifta sig. Dock under rådande omständigheter i världen kommer det att bli extra bekymmer att bilda familj, varför Paulus i detta läge avråder. Han är fullt förvissad om att Herren förmår fylla de ogiftas grundläggande längtan och behov. Vers 36 är svåröversatt och kan antingen syfta på en far som är på väg att gifta bort sin giftasvuxna dotter, eller en ung man som trolovats med en ung flicka. Oavsett, så är slutsatsen densamma – det är inte syndigt att gifta sig.]

Men om någon tycker sig göra fel mot sin flicka som är giftasvuxen och vill gifta sig, då ska han göra som hon vill, han syndar inte, låt dem gifta sig. 37Den däremot som står fast i sitt sinne och inte är under tvång utan har frihet att följa sin egen vilja och har bestämt sig för att låta sin flicka förbli ogift, han gör något som är bra.

38Alltså:
den som gifter bort sin flicka
    gör något bra,
den som inte gifter bort henne
    gör något som är ännu bättre.

Det är inte fel att gifta om sig vid dödsfall
39En hustru är bunden så länge hennes man lever. Om mannen dör, är hon fri att gifta om sig med vem hon vill, bara det sker i Herren.

[Uttrycket "i Herren" innebär att hon gifter sig med en troende man, se 2 Kor 6:14. Senare i 1 Tim 5:9-13 uppmanar han yngre änkor att gifta om sig.]

40Men lyckligare (saligare) är hon om hon förblir som hon är. Det är min mening, och jag tror att även jag har Guds Ande.

ATT LEVA SOM KRISTEN I EN FALLEN VÄRLD (kap 8-11)

Kött offrat till avgudar – frihet och ansvar
1[Här i vers 1 och 4 citerar Paulus det som korintierna har sagt för att rättfärdiga sitt beteende. Paulus håller med till viss del, men visar hur de använt sin frihet fel.]

När det gäller kött från avgudaoffer vet vi att "vi alla har kunskap", men kunskapen blåser upp, medan kärleken bygger upp. 2Om någon tycker sig ha kunskap om något, så har han ännu inte den kunskap han borde ha, 3men om någon älskar Gud är han känd av honom.

4När det nu gäller frågan om man får äta kött som är offrat åt avgudar (avbilder) [2 Mos 20:4], så vet vi att "det inte finns någon avgud i världen" och att det "bara finns en Gud". 5För även om det skulle finnas så kallade "gudar" i himlen eller på jorden – och det finns många "gudar" och många "herrar",
6så har vi bara en Gud – Fadern –
    från vilken allting är
        och till vilken vi själva är,
och en Herre – Jesus den Smorde (Messias, Kristus) –
    genom vilken allting är
        och genom vilken vi själva är.

[Det finns ingen Zeus i himlen, ingen Atena på jorden och ingen Poseidon i havet. Här gör Paulus också något anmärkningsvärt genom att inkludera Jesus i den judiska trosbekännelsen Shema. Frasen "vi har bara en Gud" motsvarar "Herren, vår Gud" i bönen och "en Herre – Jesus den Smorde" av "Herren är en", se 5 Mos 6:4.]
7Den kunskapen finns dock inte hos alla. Några är fortfarande så vana vid avgudarna (avbilderna) att de äter köttet just som avgudaoffer, och då blir deras svaga samvete fläckat.
8Men det är inte maten som för oss närmare Gud.
Äter vi inte så förlorar vi inget,
    och äter vi så vinner vi inget.
9Men se till att den frihet ni fått inte blir till fall för de svaga.
10För om någon får se hur du som har kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, blir då inte den som har ett svagt samvete uppmuntrad till att äta av köttet från avgudaoffren?

11Genom din kunskap
    går då den svage förlorad,
        din broder och syster som den Smorde (Messias, Kristus) har dött för.
12När ni på så sätt syndar mot syskonen (bröderna och systrarna i tron)
    och sårar deras svaga samveten,
        då syndar ni mot den Smorde (Messias, Kristus).

13Därför, om maten blir till fall för min broder tänker jag aldrig mer äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.






Igår

Planer

Stäng  


Parallell