"Slå pelarhuvudena
    så att portarna skakar
och bryt dem i bitar på huvudet av dem alla,
    jag ska slakta återstoden av dem med svärdet,
ingen av dem ska kunna fly
    och där ska inte vara någon som kommer undan.
²Om de så gräver sig ner till Sheol (underjorden, de dödas plats)
    ska min hand ta dem där,
och även om de klättrar upp till himlarna
    ska jag föra ner dem. [Ps 139:7-12]
³Och om de gömmer sig på Karmels topp,
    ska jag söka och ta dem ut därifrån,
och om de gömmer sig för min åsyn i botten på havet
    ska jag befalla ormen och den ska bita dem.
⁴Trots att de går i fångenskap framför sina fiender,
    ska jag där befalla svärdet och det ska slakta dem,
och jag ska hålla mina ögon på dem
    för ont och inte för gott."

⁵För Herren (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
    rör vid landet och det smälter [kan inte stå emot honom] och alla som bor där sörjer,
och det sväller upp som Nilen (som svämmar över alla bräddar)
    och sjunker tillbaka igen som Egyptens flod (Nilen).

[Ordet för att smälta betecknar en förändring som inte går att stå emot. Människorna skakar av skräck och kan inte göra någonting åt situationen. Jfr ordningen på Guds namn med Amos 3:13; 4:13; 5:14-15, 27; 6:8, 14 (där JHVH kommer först). Att titeln inleds med Adonai här kan vara ett sätt att betona hur Gud mer synligt verkar på jorden. När JHVH används är det oftare hans osynliga egenskaper som beskrivs.]

⁶Det är han som bygger sin övre kammare i himlarna
    och har grundlagt sitt valv på jorden,
han som kallar fram havets vatten
    och utgjuter det över jordens ansikte.
    Herren (Jahveh) är hans namn.

[Vers 7-15 ingår i den bestämda sabbatsläsningen som man läste i alla synagogor i hela världen samma sabbat som staten Israel utropades 1948.]

Är ni inte som Kushs barn (söner) [etiopierna] för mig, ni Israels barn (söner)?
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Har inte jag fört upp Israel, ut ur Egyptens land,
    och filistéerna från Kaftor [Kreta, se 1 Mos 10:14]
    och Aram (Syrien) från Kir? [Hebr. kir betyder mur och är en plats eller ett område i Mesopotamien.]
⁸Se, Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) ögon
    är på det syndfulla kungariket
och jag ska utplåna det
    från jordens ansikte,
likväl ska jag frälsa
    och inte helt utplåna Jakobs hus,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
⁹För se, jag ska befalla
    och jag ska sålla Israels hus bland hednafolken,
som säd sållas i en sikt,
    likväl ska inte ett enda korn falla på marken.
¹⁰Mitt folks alla syndare som säger:
    "Ondska ska inte hinna upp oss och inte utmana oss",
ska dö genom svärd.

Israels återupprättelse
¹¹"På den dagen ska jag resa upp
    Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
    och resa upp det som är raserat,
    och bygga upp den som i forna dagar,
¹²så att de kan ta i besittning vad som är kvar av [Israels bittra fiende] Edom
    [edomiterna härstammade från Esau, Jakobs bror]
    och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), han som gör detta.

¹³Se, det ska komma dagar,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
då plöjaren [som förbereder för höstsådden]
    ska hinna ikapp skördemannen [eftersom det tar sådan tid att få in de stora skördarna],
och de som trampar druvorna
    ska hinna ikapp [inte hinner bli klara innan det är dags för] såningsmannen.
Då ska bergen drypa av druvsaft
    och alla höjder flöda över (ordagrant: smälta) [samma ord som i vers 5].
¹⁴Och jag ska föra tillbaka mitt folk (mitt förbundsfolk/egendomsfolk – hebr. ammi) Israel från fångenskapen [göra slut på deras fångenskap och återupprätta dem],
    och de ska bygga upp [sina] städer som legat i ruiner och bo i dem [igen].
Och de ska plantera vingårdar
    och dricka vin från dem
och anlägga (ordagrant: göra) trädgårdar
    och äta [njuta av] frukt från dem.
¹⁵Och jag ska plantera dem i deras eget land,
    och de ska inte mer ryckas upp ur det land som jag har gett dem, säger Herren (Jahveh) din Gud (Elohim).

Tillbaka upp

---

Ps 130:1-8

Psalm 130 – Ur djupen ropar jag till dig, Herre

Detta är den elfte av de femton pilgrimspsalmerna – "de stigande sångerna" (Ps 120-134). Dessa psalmer sjöngs under vandringen upp till de tre stora högtiderna som varje år firades i Jerusalem. Psalmen är troligtvis antifonal, dvs. en försångare sjunger först ett stycke och sedan svarar en annan stämma eller en kör.

Författare: Okänd

Struktur:
1. Bön – hör mig, vers 1-2
2. Förtröstan på Herren, vers 3-4
3. Förtröstan på Herren, vers 5-6
4. Inbjudan till Israel att förtrösta på Herren, vers 7-8

¹En pilgrimssång (en vallfartsång; "en sång från/för dem som vandrar upp"). [Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.]

Ur djupen [vattendjupen; metafor för en situation med oöverstigliga problem]
    ropar jag (höjer jag min röst i bön) till dig, Herre (Jahveh).
²Herre (Adonai), hör min röst,
    låt dina öron höra mina böners ljud [enträgna, ödmjuka vädjanden om nåd och hjälp].

³Om du, Herre (Jah – kortformen av Jahveh; betecknar att han alltid har existerat),
    skulle hålla fast vid (föra räkenskap över) våra synder,
    vem skulle då kunna stå inför dig [på domens dag]?
⁴Men hos dig finns förlåtelsen (hebr. ha slichah),
    för att man ska frukta (vörda) [ära] dig.

⁵Jag väntar på (tittar ivrigt efter; hoppas uthålligt på) Herren (Jahveh)
    – hela min varelse (min själ – hebr. nefesh) väntar –
    och jag förtröstar på hans ord (väntar på vad han ska säga).
⁶Hela min varelse (min själ) [väntar/längtar] efter min Herre (Adonai),
    mer än väktarna efter morgonen,
    mer än väktarna [längtar] efter morgonen.

[Versen saknar verb, men det följer underförstått med från vers 5, men med ett nytt objekt – min Herre.]

⁷Israel, förtrösta (vänta ivrigt) på Herren (Jahveh),
    för hos Herren (Jahveh) finns nåd (omsorgsfull kärlek – chesed),
    och hos honom finns full befrielse (fullständig lösensumma för att köpa oss fria från synden).
⁸Han ska friköpa (befria) Israel
    från alla deras synder (från syndens konsekvenser).

Tillbaka upp

---

Ords 29:23

²³En människas högmod tvingar denne att böja (ödmjuka) sig,
    medan den som har en ödmjuk ande kommer att äras.

Tillbaka upp

---

Upp 3:7-22

Brev 6 (av 7) Filadelfia – den levande församlingen

Vy över den moderna staden Alasehir som är byggd på samma plats som den antika staden Filadelfia.

⁷[Betyder: "vänskap med bröderna", syskonkärlek.

I dag: Nuvarande Alasehir, fyra mil öster om Sardes i slutet av dalgången.

Området är jordbävningsdrabbat och staden förstördes helt 17 e.Kr. På samma sätt som staden var känd för sin lojalitet, var församlingen där trogen mot Jesus, se vers 8 och 10.]

Skriv följande till församlingen Filadelfias budbärare (ängel):

Inledning
"Så säger han som är Amen (den sanne), han [den Helige, den Sanne] som har Davids nyckel [Jes 22:22],
    han som öppnar
        så att ingen kan stänga
        och stänger
    så att ingen kan öppna:

Uppmuntran
⁸Jag [Jesus] ser (vet med exakthet) dina gärningar. Se, jag har gett dig en öppnad dörr som ingen kan stänga. [Ofta används detta uttryck som en bild på framgångsrik evangelisation. Nästa vers ger ett löfte om att de mest hatiska motståndarna i staden kommer att bli frälsta!] Jag vet att din [egen] styrka är liten, och att du har hållit mitt ord och inte förnekat mitt namn. ⁹Se, jag ger dig några från Satans synagoga, några som kallar sig judar men inte är det utan ljuger. Se, jag ska få dem att komma och falla ner vid dina fötter, och de ska förstå att jag har älskat dig. ¹⁰Eftersom du [församlingen i Filadelfia, och främst riktat till församlingsledaren] har bevarat (skyddat, varit trogen och följt) ordet, vilket kräver uthållighet (ståndaktighet), ska jag [Jesus] också bevara (skydda) dig från prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. [Uttrycket "bevara dig från" kan betyda "bevara dig från prövning" eller "bevara dig även under prövning".]

Kritik
¹¹[ingen]

Uppmaning
Jag kommer snart (plötsligt, så fort det är möjligt). Fortsätt att hålla fast vid det du har så att ingen [djävulen] tar ifrån dig segerkransen.

Löfte
¹²Den som segrar ska jag göra till en pelare (vara fast och vara viktig) i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva:
    min Guds namn,
    och namnet på Guds stad,
        det nya (bättre) Jerusalem som kommer ner ur himlen,
        från min Gud,
    och mitt nya namn.

¹³Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna."

Brev 7 (av 7) Laodikeia – den ljumma församlingen

Resterna av antikens Laodikeia.

©Panoramio

¹⁴[Betyder: "människors åsikter", folkvälde, "dom över människorna". Ordet laos betyder folk och dicea betyder styre eller välde.

I dag: Nuvarande Eski Hissar, den östligaste staden av de sju, belägen i landskapet Frygien.

Laodikeia var en rik stad, berömd för sin svarta glansiga ull och ett medicinskt forskningscenter som tillverkade en ögonsalva. Stadens vatten kom genom långa rörsystem från närbelägna källor i bergen. Staden förstördes 60 e.Kr. av en jordbävning. Kejsaren i Rom erbjöd hjälp, men staden var så rik att man avböjde hjälp och byggde upp den med egna resurser, något Jesus anspelar på i Upp 3:17.

I de två församlingarna som får kritik och ingen uppmuntran (Sardes och Laodikeia) nämns inget om yttre motståndare eller inre stridigheter. Samtidigt som församlingen i Laodikeia får Jesu skarpaste tillrättavisning är det också här de största löftena ges, att den som segrar över apati och likgiltighet ska få regera tillsammans med Jesus.]

Skriv följande till församlingen Laodikeias budbärare (ängel):

Inledning
"Så säger han som är Amen (den sanne) [Jes 65:16],
    det trovärdiga och sanna (äkta) vittnet,
    början till Guds skapelse:

Uppmuntran
¹⁵[ingen]

Kritik
Jag [Jesus] ser (vet med exakthet) dina gärningar, du är varken kall eller varm (­brinnande, kokande; har stor entusiasm – gr. zestos) [Rom 12:11], jag önskar att du var antingen kall eller varm.

[Laodikeia hade ingen egen vattenkälla utan fick sitt vatten genom ett kanalsystem från de två närbelägna städerna, Kolossai i öster, som hade friskt kallt vatten, och Hierapolis i norr, som hade varma källor. Problemet var att då vattnet nådde Laodikeia var det varken kallt eller varmt utan ljummet. Metaforen är att församlingen inte påverkade sin omgivning. De gav inte någon uppfriskande svalka eller någon helande värme. I stället hade omgivningen påverkat församlingen så att den var ljum.]

¹⁶Men eftersom du är ljum, och varken kall eller varm, måste jag (kan jag inte göra något annat än att) spy ut dig ur min mun. ¹⁷Eftersom du säger: 'Jag är rik [materiellt, men även andligt sett] och har överflöd och behöver inget mer', men du förstår inte att du [i mina ögon] är:

eländig (patetisk)
och bedrövlig (sorglig)
och fattig (helt oförmögen att arbeta, tvingad till att tigga)
och blind
och naken.

Uppmaning
¹⁸Jag råder dig:

Köp guld renat i eld från mig,
    så att du kan bli rik [med sann verklig rikedom].

[Laodikeia var en rik handelsstad, men i stället för att handla med varor, är rådet att "köpa" Guds guld. Rättfärdighet kommer genom tro på Jesus, och tro som prövats i eld ärar Jesus, se Jes 55:1; 1 Pet 1:7.]

Köp vita kläder från mig,
    så att du kan bli klädd, och din skamliga nakenhet inte exponeras.

[Laodikeia var känd för sin textilindustri. De tillverkade lyxiga glänsande kläder av svart ylle från sina får. I stället för dessa mörka kläder råder Jesus dem att klä sig i hans vita kläder!]

Köp ögonsalva för att smörja dina ögon,
    så att du kan se.

[I Laodikeia fanns även ett medicinskt forskningscenter som tillverkade ögonsalva. Salvan kallades frygiskt pulver. Nu råder Jesus att i stället låta honom smörja dem så att de kan se!]

¹⁹Jag tillrättavisar (överbevisar, förfinar) och tuktar (uppfostrar, vägleder, korrigerar, tränar) [kontinuerligt] alla dem som jag älskar (håller av; så många som jag skulle vara vän och umgås med – gr. phileo) [fritt citerat från Ords 3:12]. Så var [ständigt] ivriga (varma, hängivna; ordagrant: 'koka därför över'), och omvänd er (förändra ert tänkesätt)! [Apg 2:38; 2 Pet 3:9] ²⁰Se, jag står [fortfarande] vid dörren [utanför församlingen] och knackar. Om någon skulle höra min röst och öppna dörren, [då] ska jag komma in till honom och äta (hålla måltid) med honom och han med mig.

[Grekiskan har här ordagrant: "har stått vid dörren". Det tillsammans med "knackar" beskriver en upprepad pågående händelse, se även Sak 1:3; Höga V 5:2; Matt 7:7; Luk 12:36. Jesus både knackar och talar till sin församling och enskilda troende. Knackandet kan vara yttre omständigheter, prövningar och lidanden då en människa blir påmind om livets bräcklighet. Jesus finns då nära och talar genom den helige Ande, se Joh 6:44. En måltid beskriver en nära gemenskap – vi "bryter brödet" tillsammans med honom själv, se 1 Joh 1:3; 2 Kor 13:13; Luk 24:29-30; Apg 2:42.]

Löfte
²¹Den som vinner seger [över ljumheten och likgiltigheten, problemet i Laodikeia, se vers 15] ska jag låta sitta hos mig på min tron, på samma sätt som jag segrade [över alla ondskans makter] och satt ned hos min Fader på hans tron. [Där han sitter i dag, se Kol 3:1. Guds nåd är så stor, de som Jesus nyss hotat att spy ut ur sin mun, se vers 16, inbjuds nu att dela hans tron om de tar varning och omvänder sig!]
     ²²Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna."

[Den sista frasen "Du som har ett öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna." återkommer i alla sju breven och ger en individuell uppmaning till varje kristen att ta till sig varningarna och löftena i alla de sju breven. I de tre första kommer frasen före Jesu löfte och i de fyra sista efter löftet. Jesus använde ofta uttrycket "den som har öron" i sin undervisning när han verkligen ville fånga sina åhörares uppmärksamhet inför stora sanningar eller löften, se Matt 11:15; Mark 4:9. En detalj som skiljer användandet här i Uppenbarelseboken jämfört med evangelierna är att ordet "öra" är i singular. Det kan vara ett sätt att ännu mer förtydliga att det är det andliga örat, och förmågan att lyssna till Andens röst som betonas.]

Tillbaka upp