Helbibel - tisdag 15/12
Mik 1:1-4:13, Ps 133:1-3, Ords 30:1-4, Upp 6:1-17
Mik 1:1-4:13
MIKAMika är den sjätte av de tolv mindre profeterna. Hans namn betyder "vem är som Jah", där Jah är kortformen av Jahveh. Han gör troligtvis en koppling till sitt namn i Mika 7:18 och frågan "vem är en Gud som du".
På svenska och engelska är ordlekar ofta förknippat med skämt och humor. I hebreiskan används de i alla typer av litteratur. I Mika 1:10-15 återfinns de i samband med namn på städer, vilket skapar extra kraft åt uttrycken.
Struktur:
Boken har sju sektioner som bildar en kiasm.
A Kommande nederlag (Mika 1:1-16)
B Folket korrumperat (Mika 2:1-13)
C Ledarskapet korrumperat (Mika 3:1-12)
D Framtida upprättelse (Mika 4:1-5:14)
C´ Ledarskapet korrumperat (Mika 6:1-16)
B´ Folket korrumperat (Mika 7:1-7)
A´ Nederlag vänds till seger (Mika 7:8-20)
Skrivet: Omkring 735-700 f.Kr.
Berör tidsperioden: Omkring 735-700 f.Kr.
Författare: Mika (hebr. Michah)
Relaterade böcker:
Amos
Hosea
Jesaja
Kommande nederlag
Introduktion
Vy från Tell Goded österut. I bakgrunden syns de judeiska bergen, Jerusalem och Betlehem.
[Mika kom från staden Moreshet Gat i sydvästra Juda, se även vers 14. Det är inte helt belagt vilken stad det är, men Jerome (347-419 e.Kr.) skriver att den ligger en dryg kilometer öster om Beit Guvrin vilket gör Tell Goded till en bra kandidat. Mika "såg" dessa profetior över Samarien och Jerusalem. Intressant är att från toppen av Tell Goded kan man se många av de städer som Mika nämner, som Betlehem, Jerusalem, Lachish, osv. De tre kungarna som nämns är:
• Jotam (gjorde det som var rätt inför Herren, se 2 Kung 15:33-34) regerade 758-743 f.Kr.
• Hans son Achaz (var en ond kung, se 2 Kung 16:2) regerade 743-727 f.Kr.
• Hiskia (gjorde det som var rätt inför Herren, se 2 Kung 18:3) regerade 726-697 f.Kr.]
2Hör (lyssna), alla ni folk!
Lyssna, du jord och alla som bor på den,
och låt Herren Herren (Adonai Jahveh) vara vittne mot er,
Herren (Adonai) från sitt heliga tempel.
3För se, Herren (Jahveh) kommer fram, ut från sin plats
och ska komma ner och trampa på jordens höga platser.
4Och bergen ska smälta under honom
och dalarna ska bli kluvna
som vax inför elden,
som vatten som hälls ner i djupa hålor.
5Allt detta är för Jakobs överträdelser
och Israels hus synder.
Vilken är Jakobs överträdelse?
Är det inte Samarien?
Och vilka är Juda höga platser?
Är det inte Jerusalem?
Städer som kommer att förgöras
Samarien
6Därför ska jag göra [staden] Samarien till en stack på fältet
där man planterar vingårdar,
och jag ska rulla ner dess stenar till dalen
och jag ska avtäcka dess grundvalar.
7Alla hennes skurna avgudabilder ska slås i bitar
och hela hennes skökolön ska brännas i eld
och alla hennes avgudar ska jag ödelägga,
för av skökolön har hon samlat dem
och skökolön ska de åter bli.
[Samariens rikedom som förtjänats via avgudadyrkan skulle nu föras bort till avgudatemplen i Assyrien – en prostituerads lön går till en annan.]
Jerusalem
8För den skull ska jag gråta och tjuta,
jag ska gå barfota och naken,
jag ska tjuta som schakalerna
och sörja som strutsarna.
9För hennes skada är oläklig,
och den har nått ända till Juda,
den sträcker sig till mitt folks portar,
ja, ända till Jerusalem.
Elva städer
Utgrävningar från Goliats hemstad Gat (Tel Tsafit).
I Gat – berätta (hebr. nagad) inte,
gråt inte så högljutt.
[Gat var Goliats hemstad och namnet är snarlikt ordet för att berätta. Man skulle kunna översätta "Berätta det inte i Berättar-staden". Mika ville inte att hednafolken skulle få njuta av att höra om Guds folks nederlag.]
I Beit-Leafrah ("Stoftstaden")
vältra dig i stoftet (hebr. afar).
11I nakenhet och skam förs ni bort [till fångenskap],
ni som bor i Safir ("Vackra-juvelstaden").
De som bor i Saanan ("Trygga-staden")
vågar inte gå ut.
Beit-Haesel ("Staden-nära")
ropar i klagan.
12För Marots [liknar hebr. marah – "bitter"] invånare väntade ängsligt på det goda,
eftersom ondska hade kommit ner från Herren (Jahveh) till Jerusalems port.
[Invånarna i "Bitter-staden" väntade ängsligt på det goda, men bara bitterhet (ondska) väntar dem.]
Till vänster syns porten in till staden Lachish, den näst största staden (efter Jerusalem) i Juda på 700-talet med omkring 10 000 invånare. Närheten till handelsvägen Via Maris gjorde Lachish till en inflytelserik och ekonomiskt viktig stad även för stormakter som Assyrien och Egypten.
hon var begynnelsen till dottern Sions [Jerusalems] synd,
eftersom Israels överträdelser blev funna hos henne.
14Därför ska du ge en avskedsgåva
till Moreshet Gat.
[Moreshet Gat var troligtvis Mikas hemstad, se vers 1; namnet betyder "i Gats ägo", en del tolkar det inte som en stad utan istället som Davids familj, de som kom att ärva Gat.]
Achzivs hus ["Svekets hus"]
ska vara ett bedrägligt ting (hebr. achsav) för Israels kungar.
15Jag ska föra till er, ni invånare i Mareshah [betyder "toppen på ett berg" – ointaglig],
honom som ska besätta (inta – hebr. jarash) dig.
Israels härlighet
ska komma även över Adullam [stad i Judeens västra bergsbygd; betyder "folkets rättvisa"].
Uppmaning
16Gör [raka] dig [feminin form, syftar på Jerusalems invånare] skallig [för att visa sorg]
och rannsaka dig för dina sköna (älskade, vackra – hebr. taanog) söner,
utvidga din skallighet som en gam (örn – hebr. nesher),
för de går i fångenskap från dig.
[Ordet nesher översätts oftast till örn, men kan också syfta på en gam. Till skillnad från örnar är gamen skallig, vilket passar på bildspråket här. Om det syftar på en örn, så kan det anspela på den process då örnen ruggar sin fjäderdräkt och tar bort sina fjädrar, se Ps 103:5.]
Folket fördärvat
1Ve (hebr. hój) över dem som förordar orättfärdighet
och gör det onda på sina bäddar!
När morgonen har ljusnat verkställer de det,
eftersom det står i deras makt [ordagrant: den makten (hebr. el) finns i deras händer].
2De åtrår fält och belägrar dem,
och hus och tar bort dem,
så förtrycker de en mäktig man (en man i sina bästa år – hebr. gever) och hans hus,
ja, en man (medmänniska – hebr. ish) och hans arv.
3Därför säger Herren (Jahveh):
Se, mot denna familj tänker jag ut en ondska
från vilken ni inte ska dra undan [tvingande som ett ok över] era nackar,
inte heller ska ni gå upprätt,
för det ska vara en ond tid.
4På den dagen ska man ta upp ett ordspråk (liknelse) över dig
och klaga med en sorgsen klagosång och säga:
"Vi är fullständigt utblottade,
han ändrade mitt folks del,
hur tar han inte bort det från mig,
i småbitar delar han våra fält."
5Därför ska du inte ha någon i Herrens (Jahvehs) församling
som kastar lott om gränsen (lottar hur mätsnöret ska dras).
6"Predika (profetera) inte",
predikar (profeterar) de.
"De ska inte predika (profetera)
om sådana ting för att slippa skam (för att inte få tillbaka förebråelser)."
[Det hebreiska ordet nataf kan översättas både med predika och profetera. Ordagrant är betydelsen att sippra eller droppa, men kan även användas om att uttrycka sig spontant. Det gör denna vers mångtydig och svåröversatt.]
7Är jag föränderlig, du Jakobs hus?
Är Herrens (Jahvehs) Ande utan tålamod?
Är detta hans gärningar?
Gör inte mitt ord gott mot den som vandrar upprätt?
8Men sedan en tid har mitt folk rest sig upp
som en fiende,
med klädnaden tar ni också manteln
från dem som går förbi i trygghet,
så att de ser ut som en man som kommer tillbaka från ett krig.
9Mitt folks kvinnor kastar ni ut
från deras sköna (fina, vackra) hus (hem),
från deras små barn
tar ni bort min härlighet för alltid.
10Stå upp och gå bort (försvinn härifrån)
för detta är inte er viloplats,
på grund av dess orenhet ska den fördärvas,
ja, med ett svårt fördärv.
11Även om en man vandrar i vinden och lögn (tomhet och lögn; lögnens ande) och ljuger:
"Jag ska predika (profetera) för er om vin och starka drycker",
ska han likväl bli sitt folks predikant (profet – hebr. nataf).
[Hebr. roach har betydelsen av både vind och ande. Betydelsen tillsammans med "och lögn" kan bli att han "vandrar i lögnens ande", eller att han följer tomhet eller tidsandans vind.]
12Jag ska verkligen församla Jakob, allesammans.
Jag ska verkligen samla ihop kvarlevan av Israel.
Jag ska församla dem som får i en fålla,
som en flock mitt i deras betesmark.
De ska föra stort oväsen eftersom det är en stor skara människor.
13Murbräckan (ordagrant: genombrytaren – den som slår upp porten) har gått upp framför dem,
de har brutit fram och gått vidare genom porten och gått ut där
och deras kung har gått framför dem
och Herren (Jahveh) är deras huvud (härförare).
Ledarna fördärvade
1Och jag sa:
"Lyssna, jag vädjar till er,
ni Jakobs ledare och ni som råder över Israels hus,
är det inte ni som ska känna till (vara intimt förtrogna med) rätten?
2Den som hatar gott och älskar ont,
den som rånar (med våld rycker bort – hebr. gazal) deras skinn från dem [praktiserades av den assyriska armén]
och deras kött från deras ben,
3den som äter mitt folks kött
och flår av dem deras skinn
och bryter deras ben,
ja, hackar dem i bitar, som det som är i grytan
och som kött i en kittel.
4Sedan ropar de till Herren (Jahveh)
men han ska inte svara dem.
Han ska på den tiden gömma sitt ansikte för dem,
lika mycket som de har presterat ondska i sina handlingar."
5Detta är vad Herren säger till de [falska] profeter
som leder mitt folk vilse:
"När de har mat att tugga med sina tänder [så länge någon betalar dem tillräckligt bra]
profeterar de fred (basunerar de ut lycka, framgång),
men om någon inte ger dem vad de begär,
är de redo att förklara krig [profeterar de Guds dom] över honom.
6Därför ska det bli natt,
och ni ska inte längre se några syner.
Det ska bli mörker
och ni ska inte längre kunna spå. [Dessa falska profeter sysslade med förbjuden ockult verksamhet, se 5 Mos 18:10.]
Solen ska gå ner över dessa profeter
och dagsljuset ska vändas till mörker omkring dem.
7Siarna (de som ser syner) ska stå där med skam,
spåmännen ska bli förödmjukade.
Ja, de ska alla behöva täcka sina ansikten [i skam],
för de får inga svar från Gud."
8Men jag [Mika] är uppfylld
av den kraft som Herrens Ande ger,
och helt överlåten till rättvisan.
Det gör att jag har styrka [mod] att berätta för Jakob om hans överträdelse
och för Israel hans synd.
9Hör detta, jag vädjar till er, ni ledare över Jakobs hus
och ni som råder över Israels hus,
som avskyr det rätta
och förvrider all rättvisa,
10som bygger upp Sion med blod
och Jerusalem med överträdelse.
11Deras ledare dömer för (egen) vinning,
och deras präster undervisar mot betalning,
och deras profeter siar mot ersättning.
Ändå lutar de sig mot Herren (Jahveh) och säger:
"Är inte Herren (Jahveh) i vår mitt?
Ingen ondska ska komma över oss!"
12Därför ska för din skull
Sion bli plöjt som ett fält,
och Jerusalem ska bli till ruinhögar
och tempelberget ska bli som en hög plats i en skog.
Framtida upprättelse
1I de sista (yttersta) dagarna
ska det berg där Herrens tempel står
bli det högsta berget av alla (det viktigaste av alla berg i världen) [allas ögon kommer vara riktade mot det].
Det ska vara mer framträdande (mer upphöjt och ärat) än andra berg
och alla folk ska strömma dit.
2Många folk ska komma och säga:
"Kom, låt oss gå upp till Herrens (Jahvehs) berg,
upp till Jakobs Guds (Elohims) hus,
han ska lära oss sina vägar,
och vi ska vandra på hans stigar (leva efter hans instruktioner)."
För undervisning (hebr. Torah) ska gå ut från Sion,
Herrens (Jahvehs) ord från Jerusalem.
3Han ska döma mellan många folk (överbevisa om synd)
och lösa strider mellan mäktiga hednafolk långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar (bladet på plogen som plöjer upp jorden)
och sina spjut till vingårdsknivar (trädgårdsredskap för att ansa grenar) [Jes 2:4; Joel 3:10].
Folken ska inte längre lyfta svärd mot varandra
och aldrig mer rusta (träna) för krig.
4Var och en ska sitta under sin vinstock
och sitt fikonträd
och ingen ska skrämma dem,
för Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har talat [så har han sagt – därför kommer det att ske].
5Men låt alla folk vandra,
var och en i sin guds namn,
men vi ska vandra i Herren (Jahveh) vår Guds (Elohims) namn
för alltid och evigt.
6På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
ska jag samla henne som haltar
och jag ska samla henne som är förskjuten
och henne som jag har hemsökt,
7och jag ska göra henne som haltade till en kvarleva,
och hon som var förskjuten till ett mäktigt folk,
och Herren (Jahveh) ska regera över dem på berget Sion
från nu och för evigt.
8Och du herdetorn (hebr. migdal eder; ett torn som herdarna använde när de vakade över hjorden i fållan),
dottern Sions kulle,
till dig ska det komma,
ja, det tidigare herradömet ska komma, Jerusalems döttrars kungarike.
9Varför ropar du nu så högt?
Finns det ingen kung hos dig?
Har dina rådgivare förgåtts,
eftersom värkarna har gripit (övermannat) dig som en födande kvinna?
10Våndas och föd, dotter Sion,
som en kvinna i födsloarbete,
för nu ska du gå fram,
ut ur staden och du ska vistas på fältet [oskyddat]
och ska komma ända till Babel,
där ska du bli räddad,
där ska Herren (Jahveh) återlösa dig
från dina fienders hand.
11Och nu är många hednafolk församlade
mot dig som säger:
"Låt henne bli orenad
och låt våra ögon stirra på Sion."
12Men de känner inte till
Herrens (Jahvehs) tankar,
inte heller förstår de
hans rådslut,
för han har samlat dem
som kärvar till tröskplatsen.
13Ställ dig upp och tröska, dotter Sion,
för jag ska göra dina horn av järn
och jag ska göra dina hovar av brons,
och du ska slå många folk i bitar
och du ska helga deras förvärv till Herren (Jahveh)
och deras rikedom till hela jordens Herre (Adonai).
Ps 133:1-3
Psalm 133 – Kärleken bland Guds folkDetta är den fjortonde av de femton pilgrimspsalmerna – "de stigande sångerna" (Ps 120-134). Dessa psalmer sjöngs under vandringen upp till de tre stora högtiderna som varje år firades i Jerusalem. Denna korta psalm (som är en sats i hebreiskan) är både enkel och tydlig, men samtidigt väldigt komplex. Den första versen säger allt, sedan följer jämförelser som uttrycks i fraserna "som den dyrbara oljan" och "som daggen på Hermon". Man kan säga att psalmen börjar, men slutar aldrig. Vi anar hur denna psalm finns som bakgrund för Jesu bön om enhet, se Joh 17:20-23.
Författare: David
Struktur: Psalmen är en enda mening i hebreiskan. Bara det talar om en enhet och hur det är välsignat med goda vänskapsband.
Av (för) David.
för bröder (släktingar, landsmän) som bor (lever tillsammans; ordagrant: sitter – hebr. shevet)
i endräkt (förenade) [som är överens; inte har några inbördes tvister].
[Bröder är hebr. achim, ordagrant blodsbröder (används första gången om Kain och Abel, se 1 Mos 4:2), men används även för släktingar, storfamilj, och i förlängningen också byar och samhällen. I 1 Mos 13:5-8 finns det första exemplet där knappa resurser håller på att orsaka konflikt i en familj. Abraham utbrister då till sin brorsson Lot: "Inte ska det råda osämja mellan mig och dig eller mellan mina herdar och dina. Vi är ju av samma släkt (achim)", se 1 Mos 13:8. En liknande konflikt uppstår också i 1 Mos 36:6-7.]
2För därifrån befaller Herren (Jahveh) sin välsignelse – evigt liv!Som den dyrbara oljan [2 Mos 30:22-33] över huvudet
– kommer (rinner) ner över
skägget (hakan, kinderna – hebr. zaqan),
Arons skägg,
den som kommer ner
på hans färgade mantel.
[Översteprästen bar till skillnad från de övriga prästerna en dräkt med många färger. Vi tänker oss ofta ett pipskägg, men här är det troligtvis prästens sidlockar (långa polisonger, på hebreiska peijot, från ordet för hörn, se 3 Mos 19:27) som ligger mot manteln som det syftas på. Välluktande olja användes under festligheter, så bilden här är glädje och fest, se Ps 23:5; 141:5. Oljan användes även när en präst eller kung kröntes, se 2 Mos 29:7; 3 Mos 8:12.]
3Som daggen på Hermon [i norra Israel]
– kommer ner över Sions berg [tempelberget i Jerusalem].
[I ett regnfattigt land är daggen livsavgörande för växtligheten, skörden och livet, se Jes 26:19; Sak 8:12; Hos 14:6. Kungens välvilja är lika livgivande och svalkande som daggen på gräset, se Ords 19:12. I 1 Mos 27:28 formar olja och dagg ett par, där oljan är en bild på regn.]
[En intressant notering med regn (och dagg) är att den berör alla, rättfärdig och orättfärdig, se Matt 5:45. Att leva i förlåtelse och endräkt är en troendes aktiva beslut, se Matt 6:12, 14-15; Rom 12:18 som påverkar hela samhället. Denna psalm avslutas med ett svindlande löfte att som respons på sann enhet ska Herren befalla sin välsignelse – evigt liv.]
Ords 30:1-4
FEMTE SAMLINGEN: Agurs ord (kap 30)1Ord av Agur, Jakehs son – bördan (till lärdom; ord som väger tungt; ett profetiskt budskap – hebr. massa). [Jes 13:1; Mal 1:1; Sak 9:1] Så förkunnade (proklamerade) han till Itiel – till Itiel och Ukal.
[Agur var antagligen en vis man. Detta kapitel skiljer sig från resten av Ordspråksboken och har inte strikta ordspråk, kanske är det Salomo som kallar sig Agur och hans far David är Jakeh. Alla hebreiska namn har också en betydelse, vilket kan ge versen en mer metaforisk och friare tolkning.
- Agur betyder: "en som samlar ihop".
- Jakeh betyder: "utan skuld".
- Itiel betyder: "Gud är med mig".
- Ukal betyder: "uppslukad".
2Jag [Agur] är för oförnuftig för att kallas människa (jag är urskillningslös som ett vilt djur)
och har inte insikt och förståelse [för all min världsliga kunskap är ingenting värd i förhållande till Guds vishet].
3Jag har inte lärt mig Guds vishet
så att jag kan ha kunskap om den Helige.
4Vem har stigit upp till himmelen och kommit ner igen?
Vem har fångat vinden i sina händer?
Vem har omslutit vattnet i sin mantel?
Vem har fastställt jordens gränser?
Vad är hans namn, och vad är hans sons namn,
vet du det?
[Underförstått är Gud svaret på dessa frågor. Liknande retoriska frågor finns i Job 38-41 och Jes 40:12-14. Guds son nämns inte vid namn, men här anas en tidig profetia om den kommande Messias, se Luk 1:31-33.]
Upp 6:1-17
1[Nu öppnas de sju sigillen. Detta är den första av tre framtidsvisioner som alla har sju delar. Den andra är sju basuner (kap 8-11). Den tredje är sju skålar (kap 16). Samtliga tre serier leder fram till Jesu andra tillkommelse och historiens avslutning. Det går att tolka dessa tre som parallella skildringar som alla kulminerar i en kraftig jordbävning (Upp 6:12; 11:19; 16:18). Andra sätt är att se det som en beskrivning av krig och svält som alltid funnits på jorden.Det finns likheter mellan de sju sigillen och Jesu tal om den sista tiden i Matt 24-25. De följer samma ordning:
- Falska messias – Matt 24:4; Upp 6:2
- Krig – Matt 24:6-7; Upp 6:3-4
- Svält – Matt 24:7; Upp 6:5-6
- Död – Matt 24:7-9; Upp 6:7-8
- Martyrskap – Matt 24:9-10, 16-22; Upp 6:9-11
- Solen, månen och stjärnorna – Matt 24:29; Upp 6:12-14
- Guds dom – Matt 24:32-25:26; Upp 6:15-17
Sigillen kunde placeras på utsidan eller insidan av dokumentet. Fanns det på insidan förseglade det en sektion i taget, och för varje sigill kunde ännu ett stycke läsas. Eftersom Johannes ser alla sju sigillen var bokrullen förseglad med sju utvändiga sigill, se Upp 5:1. Det innebär att det var först när det sista sigillet bröts, som bokrullen kunde öppnas, se Upp 8:1.]
Första sigillet – en vit häst
Då hörde jag en av de fyra varelserna [det som liknade ett lejon, se Upp 4:7] säga med en röst likt åskan [mäktig och kraftfull]: "Kom!"
[Tidigare hade Johannes hört Jesu röst som en basun och dånet av väldiga vatten, se Upp 1:10, 15. Denna röst kommer däremot från en av de fyra varelserna framför tronen, se Upp 4:6-11. Detta är den första beskrivningen av deras röster och i så fall den varelse som "liknade ett lejon", se Upp 4:7.]
2Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer): en vit häst, och han som satt på den hade en båge [antingen en pilbåge eller en symbol på löfte]. Han fick en segerkrans, och han drog ut som segerherre för att segra.
[De dubbla verben "såg" och uppmaningen "se" ger uttryck för en kontrast och en ny dimension i synen, samma fras återkommer i vers 5 och 8. Bågen tillsammans med segerkransen och beskrivningen om att "han går ut för att segra" verkar tala om krig. Detta är enda gången båge, gr. toxon används i NT. Ordet kommer från tikto som betyder att föda fram, ett frö som bär frukt eller metaforiskt för att skapa en ny början. Bågen kan också symbolisera att ryttaren kommer med löfte om fred, jfr 1 Mos 9:13. De fyra hästarna hör ihop, se Sak 6:1-8. Det finns likheter med Jesus som kommer på en vit häst, se Upp 19:11-16, men troligare är att det är en falsk messias. Den vita hästen och ryttaren kan symbolisera de initiala fredliga löften en erövrare först ger. Om man ser en parallell till Matt 24:4-5, 24, gäller den första varningen just falska messiasfigurer som ska förleda många.]
Andra sigillet – en röd häst
De fyra hästarna och ryttarna, illustration från revelationillustrated.com.
©Pat Marvenko Smith
4En annan häst kom ut, en eldröd, och han som satt på den fick makt att ta bort freden från jorden så att människor skulle slakta varandra. Och han fick ett stort svärd.
Tredje sigillet – en svart häst
5När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen [som hade ett ansikte som en människa, se Upp 4:7] säga: "Kom!"
Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer): en svart häst, och han som satt på den hade en balansvåg i sin hand. 6Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra varelserna: "Ett mått vete [gr. choinix – en dagsranson, omkring en liter] för en denar [den vanliga dagslönen för en arbetare] och tre mått [omkring tre liter] korn för en denar. [Mer än ett tiodubbelt matpris.] Däremot olivoljan och vinet får du inte skada."
[Efter svärdet, som talar om krig, kommer ofta svält. Det kan också ha att göra med kraftig inflation och en ekonomisk obalans.]
Fjärde sigillet – en grön häst
7När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsen [som liknade en örn, se Upp 4:7] säga: "Kom!"
8Sedan såg jag (och jag såg), och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer): en grön häst, och han som satt på den hette Döden, och Hades (dödsriket) följde honom. De fick makt över en fjärdedel av jorden, att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur. [I domen över Jerusalem nämns svält, vilddjur, svärd och pest, se Hes 14:21.]
[Det grekiska ordet för den fjärde hästens färg är gr. chloros. Ordet används genomgående i Bibeln för grönska och det gröna gräset, se Upp 8:7; 9:4; Mark 6:39. Ordet användes även bland grekerna om den gulgröna färgen på en sjuk persons hud. Brevets läsare associerade troligtvis till Sakarja 6 där han ser röda, svarta, vita och spräckliga hästar, se Sak 6:2. Jämför man Sakarjas och Johannes syn motsvarar den vita och svarta färgen varandra exakt, medan Sakarjas röda färg har intensifierats till eldröd. Den spräckliga färgen motsvarar den sista grönaktiga chloros-färgade hästen. Ytterligare en ledtråd till den sista hästens färg finns i Sak 1:8, där ordet för vinranka används för att beskriva den spräckliga hästens kulör. Vinrankan är först ljusgrön när den skjuter skott, mörknar för att till sist bli brunaktig. Det verkar som om den sista hästen är grön, med flera gulgröna eller bruna nyanser. Syftar dessa färger på riken kan det finnas en koppling till Nebukadnessars syn med en staty med fyra delar. Den fjärde, foten som bestod av både lera och järn som blandats, symboliserade att det ska vara ett splittrat rike, se Dan 2:36-40.]
Femte sigillet – kristna martyrer i himlen
Bara Gud kan ge en rättvis dom.
©Tori Rector, flickr CC
När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade. 10De ropade med stark röst: "Härskare (Mästare – gr. despotes), du som är helig och sann! Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?" 11Och var och en av dem fick en vit dräkt, och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fulltaliga.
Sjätte sigillet – himmel, hav och land skakas
12Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. [Joel 2:31] 13Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när fikonträdet fäller sina omogna frukter när det skakas av en kraftig vind. 14Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser. [Jesaja beskriver samma händelse med samma språkbruk, se Jes 34:4. Här sker en förändring i de tre rumsdimensionerna och kanske även i tiden och i flera av de totalt 10 dimensioner som den moderna kvantfysiken talar om, se 1 Mos 1:1; Ps 18:10; Job 9:8; Jes 40:22.]
15Jordens kungar och deras stormän [ländernas högsta politiska ledare] och befälhavarna [militära ledare], de rika och mäktiga [med ekonomiskt inflytande] och alla slavar och fria gömde sig i hålor och bland bergens klippor [Jes 2:21], 16och de sa till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede! 17Deras vredes stora dag (tid) har kommit, och vem kan då bestå?" [Luk 23:30]
[Det sjunde sigillet öppnas i kapitel 8. Innan dess får Johannes se ännu en syn i kapitel 7 som har att göra med de troende.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- > 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
