Petrus visste att hans utträde ur den här världen var nära, se [2 Pet 1:14-15]. Detta är Petrus andliga testamente. Ordet kunskap används ofta i detta brev, och syftar inte bara på en rent intellektuell kunskap utan också på en personlig relation med Jesus. Petrus uppmanar till att låta tron bli synlig i den troendes liv. Han varnar för falska lärare som argumenterar för ett liv i lössläppthet ([2 Pet 2:1-3]). Han förutsäger också att hånfulla människor kommer ifrågasätta Jesu återkomst ([2 Pet 3:3-4]). Botemedlet mot falska läror är sanningen i Guds ord, se [2 Pet 1:4, 19-21; 3:1-2, 14-16]. Brevet betonar hela Bibeln, både Gamla och Nya testamentet. Det är intressant att Petrus också refererar till Paulus brev, se [2 Pet 3:15-16].
Struktur:
1. Att känna Jesus personligen, kapitel 1.
2. Falska lärare, kapitel 2.
3. Jesu återkomst, kapitel 3.
Skrivet: Omkring år 64-65 e.Kr.
Till: Alla troende, se [2 Pet 2:1]. Att detta är "det andra brevet", se [2 Pet 3:1], indikerar att det kan ha skickats till samma mottagare som det första brevet: kristna i nuvarande norra Turkiet, regionerna Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien, se [1 Pet 1:1].
Från: Troligtvis Rom.
Författare: Petrus, en av de tolv apostlarna.
Petrus var fiskaren från Galileen som blev en människofiskare. Han hette Simon men Jesus gav honom ett nytt namn – Petrus, som betyder sten, se [Joh 1:42]. Petrus blev en liten sten på klippan Jesus. I evangelierna framträder han som den ledande bland lärjungarna och var ofta den som tog till orda. Han förnekade Jesus tre gånger men blev upprättad. På pingstdagen predikar han frimodigt och 3 000 kommer till tro på Jesus, många av dem är mottagare av detta brev, se områdena i [Apg 2:8-10] och [1 Pet 1:1]. Han var gift och hans hustru följde med på hans resor, se [1 Kor 9:5]. Enligt traditionen dog han martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelse. Den första referensen till hans död finns redan i [Joh 21:18]. Biskop Clemens av Rom nämner om Petrus martyrdöd i sitt brev till Korint (95 e.Kr.). I den apokryfiska texten "Petrus gärningar" från 180-190 e.Kr. beskrivs Petrus önskan om att bli korsfäst upp och ner.
Hälsning
1[Från] Simeon [Simon] Petrus, Jesu den Smordes (Messias, Kristi)
tjänare (slav, livegen – gr. doulos) och apostel (sändebud, ambassadör).
[Petrus använder inte den vanliga grekiska formen "Simon" för att presentera sig, utan "Simeon", som ligger närmare namnets hebreiska ursprung. I sitt första brev skriver han bara Petrus, se [1 Pet 1:1], som var namnet Jesus gav honom, se [Joh 1:42]. Genom att ta med båda dessa namn (och även kalla sig tjänare) visar han på den förvandling som skett i hans liv.]
Till dem som genom (i) vår Guds och Frälsares – Jesu den Smordes (Messias, Kristi) –
rättfärdighet har tagit emot en [precis] lika dyrbar tro som vi.
2Må nåd (favör) och frid (fullständig harmoni)
vara över er i överflöd (multipliceras, förökas),
genom (i) kunskapen [som är specifik och baserad på personlig erfarenhet] om Gud och Jesus, vår Herre.
Var uthålliga och väx i tron
Gud har gett oss allt vi behöver
3[Efter inledningen följer ofta en tacksägelsebön i de nytestamentliga breven. Så är dock inte fallet här (eller i Judas brev). Vers 3-11 innehåller ändå flera liknande element som tacksägelsen i [2 Tim 1:3-7]. Det första ordet i vers 3 (gr. hos) markerar samband och översätts "alltså". Nu beskrivs fördelarna med denna dyrbara tro som vi fått ta emot genom Jesu rättfärdighet, se vers 1. Den grammatiska konstruktionen pekar även fram mot vers 5-7.]
Alltså har hans gudomliga kraft gett (skänkt) oss allt [vi behöver] för liv och gudsfruktan [dvs. allt som leder till ett överflödande liv i helig vördnad och hängivenhet för Gud] genom kunskapen om [den specifika personliga erfarenheten av] denne som har kallat oss till sin egen ära (härlighet) och godhet (ärbarhet, dygd, kraft, renhet; höga moraliska standard). 4Genom dem [ära och helighet] har han gett oss enormt stora och dyrbara löften, så att ni genom [att ta till sig dem och agera efter] dem kan få del av Guds natur, efter att ha flytt från det fördärv (förgängelse, ruttenhet) som finns i världen på grund av det onda begäret (längtan efter det förbjudna).
Lev ut tron
5Men också av just denna anledning [tack vare löftena och relationen med Jesus som ger ära och helighet, se vers 3-4], då ni [samtidigt] gjort allt ni kan [med all iver ansträngt er till det yttersta]: Förse er tro med (ge riklig näring till er förtröstan genom; klä er trofasthet i)
godhet (dygd) [hög moral vars karaktär visar sig i praktisk handling] –
genom (i) godheten [utvecklas ju]
kunskap [den personliga erfarenheten av Jesus],
6genom (i) kunskapen [som kommer i en levande relation med Jesus utvecklas sedan]
självbehärskning (självkontroll),
genom (i) självbehärskningen [utvecklas]
uthållighet (ståndaktighet) [så att ni kan stå fasta och stanna kvar även under prövningar],
genom (i) [utövandet av] uthålligheten [utvecklas]
gudsfruktan (fromhet) [ett liv i helgelse som behagar Gud],
7genom gudsfruktan [i den levande relationen med Gud utvecklas]
syskonkärlek [gr. philadelphia – broderskärleken som består av tillgiven vänskap, se [Rom 12:10; 1 Pet 3:8]],
genom (i) syskonkärleken [utvecklas till sist osjälvisk och utgivande]
kärlek (gr. agape) [till alla människor].
8För när ni har (redan äger) [alla] dessa [sju kvaliteter – dvs. godhet, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudsfruktan, syskonkärlek och kärlek] och de [ständigt] växer (förökas), så gör (ställer) det er varken [förhindrar det er att ni blir] overksamma eller utan frukt i kunskapen om [i strävan att personligen lära känna] vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 9För den som saknar dessa [vem det än är som inte alltid har dessa kvaliteter närvarande] är blind, han är [ständigt andligt] närsynt [han ser bara det jordiska som är nära honom, inte det himmelska perspektivet] då han har glömt att han blev renad (ordagrant: fick tag på glömskan om reningen) från sina tidigare (gamla) synder.
10Därför, mina syskon (bröder och systrar i tron), gör ert yttersta för att befästa er kallelse och utkorelse. [Kallelsen äger rum när vi tar emot Jesus, medan utkorelsen skedde innan världen skapades. Båda två utgår från Gud och har sin källa i honom, men den troende bekräftar dem genom att växa, och Andens frukt ([Gal 5:22-23]) ger påtagliga bevis för det nya livet.] För om ni gör det ska ni aldrig, nej aldrig någonsin, falla. 11På det sättet ska ni rikligen få allt ni behöver för ert intåg (er ankomst) till vår Herre och Frälsare Jesu den Smordes (Messias, Kristi) eviga rike.
En påminnelse
12[Tre gånger i följande verser talar Petrus om att komma ihåg andliga sanningar. Drygt 30 år tidigare hade Jesus förutsagt att Petrus skulle dö martyrdöden, se [Joh 21:18-19]. Petrus visste att stunden för hans uppbrott var nära, se vers 14.]
Därför tänker jag ständigt påminna er om detta, trots att ni redan vet det och är befästa i den sanning som ni har. 13Jag ser det som min plikt att väcka (aktivera, skaka liv i) er med mina påminnelser så länge jag är kvar i detta tält. [Vår jordiska kropp liknas vid en förgänglig temporär boning.] 14Jag vet att jag snart ska lägga av mig mitt tält [jordiska kropp]. Det har vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) visat mig. 15Men jag vill göra vad jag kan för att ni också efter min bortgång (uttåg – gr. exodus) alltid ska minnas detta.
Guds ord är sant och trovärdigt
Apostlarnas ögonvittnesskildring
16När vi berättade om vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) kraft och personliga ankomst [Jesu förvandling och närvaro på förklaringsberget, se [Mark 9:1-13]], byggde vår berättelse inte på några listigt hopdiktade sagor. [Det var inga fantasiberättelser som många gnostiker använde sig av för att dra åhörare och väcka intresse, se [2 Pet 2:3].] Nej tvärtom, vi såg med egna ögon hans majestät (gudomliga, konungsliga auktoritet och storslagna kraft).
17För [vi var med när] han fick ta emot ära och härlighet från (intill, alldeles bredvid) Gud, Fadern. En röst kom från denna majestätiska härlighet [i det ljus som strålade över Jesus]: "Detta är min Son – min Älskade. I honom har jag min glädje (behag; honom är jag belåten med)." [[Matt 3:17]] 18Vi [Petrus, Jakob och Johannes] hörde den rösten som kom från himlen [Guds tron], för vi var med honom på det heliga berget. [[Matt 17:1-9; Mark 9:2; Luk 9:35]]
Det profetiska ordet är trovärdigt
19Och vi har också profeternas mycket pålitliga ord. [Förutom Petrus ögonvittnesberättelse på förklaringsberget har vi alla profetiorna i Gamla testamentet som vittnar om att Jesus skulle komma.] Ni gör helt rätt i att ständigt undersöka (ta fasta på, ge akt på) profetiorna, de lyser som en lampa på en mörk (moraliskt förmörkad) plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan [Jesus, se [Upp 22:16]] går upp i era hjärtan.
20Framför allt (först och främst) måste ni förstå att ingen profetia i Skriften har sitt ursprung i någons egen fantasi (inbillning). 21Ingen profetia har någonsin kommit som resultat av mänsklig vilja, utan ledda (burna, drivna) av den helige Ande har människor talat [burit fram och förmedlat] ord från Gud.
Falska profeter
Hur en falsk lära smyger sig in
1[Det har alltid funnits falska läror och lärare, se [5 Mos 13:1-5; 18:14-22; Jer 28]. Petrus använder orden profet och lärare synonymt. Att profetera har visserligen en aspekt av att förutsäga framtida händelser, men huvudbetydelsen i biblisk bemärkelse är att säga sig tala inspirerat av Gud och att vara en lärare.]
Men det fanns också falska profeter bland folket [under profeternas tid, se [1 Pet 1:19-21]], liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare. De kommer att i hemlighet föra in (introducera) irrläror. De kommer att förneka den Härskare (gr. despotes) som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig. 2Många ska följa dem i deras sexuella lössläppthet, och för deras skull kommer sanningens väg att bli hånad. [Jesus är sanningen och vägen, se [Joh 14:6]. De första kristna tillhörde "Vägen", se [Apg 9:2; 19:9]. Se även [Apg 16:17; 18:25-26].] 3I sin girighet kommer de [dessa falska lärare] att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte.
Guds dom
4För Gud skonade inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i den lägsta avgrunden (gr. tartaros). Han överlämnade dem till mörkrets kedjor för att förvaras där till domen.
[Detta är enda gången ordet tartaros används i NT. Tartaros var inom den grekiska mytologin ett lägre skikt i Hades (dödsriket). Hit fördes de värsta syndarna och de straffades dag och natt. Petrus lånar detta ord för att beskriva en temporär plats för fallna änglar fram till den slutgiltiga domen, se [Upp 20:10-14]. Eftersom sammanhanget är Noa, se vers 5, kan dessa änglar syfta på de änglar som gjorde uppror och syndade mot Guds bud genom att ha sexuella relationer med kvinnor, se [1 Mos 6:1-4].]
5Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra [Noas hustru, deras tre söner och sönernas hustrur] när han lät floden drabba de gudlösas värld. [[1 Mos 6-9]] 6Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång och lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som väntar de gudlösa. [[1 Mos 19; Jud 1:7]] 7Men han räddade den rättfärdige Lot, som plågades av de laglösas lössläppta liv. 8Den rättfärdige som bodde bland dem plågades nämligen dag efter dag i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. 9Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag.
Deras karaktär
10Det gäller särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar [Herrens] auktoritet [gr. kyriotes i singular, se även [Jud 1:8]]. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att håna höga makter, 11medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren. 12Dessa som hånar vad de inte känner till är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fångas och dödas.
De är fördärvade och hamnar därför i fördärvet, 13där de får lönen för sin orättfärdighet. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen, de är smutsfläckar och skamfläckar där de i sina lustar frossar och festar tillsammans med er.
14De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.
De har lämnat vägen
15De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors (Bosors) son, som älskade orättfärdighetens lön. 16Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett.
[I slutet på israeliternas ökenvandring försökte Moabs kung Balak övertala profeten Bileam att förbanna israeliterna, se [4 Mos 22-24]. Bileams far hette Beor, se [4 Mos 22:5]. Vissa manuskript har dock "Bosors son" här, ett namn som betyder "köttets son". Det kan vara så att Petrus gör en medveten omskrivning för att illustrera hur Bileam vandrade efter köttet och inte efter Anden.]
17Dessa [falska lärare] är
källor utan vatten
och moln [med efterlängtat vatten] jagade av stormvinden.
Det djupa mörkret väntar dem.
[I ett torrt klimat är dricksvatten och livgivande regn nödvändiga. Dessa bilder beskriver hur lärarna ger löften som de inte kan hålla. De är usla brunnar, se [Jer 2:13].]
18De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig [nyomvända] människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse. 19De lovar dem frihet [utan några moraliska betänkligheter] men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under. [De falska lärarnas livsstil talar emot vad de säger.] 20Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus den Smorde (Messias, Kristus) och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början. 21Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. 22Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket:
"Hunden vänder åter till sin egen spya" [[Ords 26:11]],
och "Ett svin som tvättat sig vältrar sig igen i smutsen."
[Ett utombibliskt citat, troligtvis från Ahikars ordspråk. Svin och hundar var orena djur, se [Matt 7:6].]
Guds ord är sant och trovärdigt
Jesu återkomst
1Detta är nu det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. [Det första brevet kan vara första Petrusbrevet, men det kan också vara ett annat brev som gått förlorat.] I båda [breven] har jag med mina påminnelser velat väcka (aktivera, skaka liv i) ert rena sinne, 2så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar (budbärare). [Indirekt jämställs GT här med NT, se även vers 16 där Paulus nämns.]
3Framför allt ska ni veta att det i de sista dagarna kommer hånfulla människor som drivs av sina begär och som hånar er 4och säger: "Hur går det med löftet om hans återkomst (ankomst – gr. parousia)?
Sedan fäderna [Abraham, Isak, Jakob osv.] dog
har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början."
[Uttrycket "de sista dagarna" används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i [Apg 2:16-39] och [Heb 1:2]. Redan i breven till Thessalonike kunde tron på Jesu snara återkomst vålla frågor och tvivel. När detta brev skrevs var Petrus gammal och på väg att dö. Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. De falska lärarna, som behandlades i förra kapitlet, är troligtvis dessa hånfulla människor som ifrågasätter Bibelns sanningshalt.]
5De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. 6Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. 7Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
8[Nu kommer svaret på frågan i vers 4, om varför Herren dröjer:] Men en sak får ni inte glömma, mina älskade [ignorera inte detta faktum], att för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag [[Ps 90:4]]. 9Herren dröjer inte (är inte sen) med [att uppfylla] löftet [om sin återkomst/ankomst, se vers 4] som några menar [enligt vissa människors förståelse av vad som menas med långsamhet och att dröja]. I stället är han tålmodig (mild; sen till vrede) mot er, eftersom han inte vill [inte har en inställning] att någon ska gå förlorad, utan [vill] att alla ska [få tid att] omvända sig (förändra sitt tänkesätt; ordagrant: att alla når fram till att bereda plats för eftertanke).
10Men Herrens dag ska komma som en tjuv om natten. [Jesus använder samma liknelse, se [Matt 24:42-44]. Även Paulus gör det, se [1 Thess 5:2].] På den dagen ska himlarna falla ner (passera förbi, förgås) med ett stort dån (rytande). Himlakropparna ska smälta (brytas sönder) i hetta, och jorden med allt på den ska exponeras (blottläggas, bli uppenbarat).
11När nu allt håller på att brytas sönder (går mot sin upplösning), hur ska vi då leva?
Vi ska vara heliga och frukta Gud (umgås med honom, vara i hans närhet, och leva ett liv som behagar Gud), 12medan vi väntar och påskyndar Guds dag. [Församlingens uppdrag är att predika evangeliet för alla folk, se [Mark 13:10].] Den dagen ska himlar upplösas av eld, och himlakroppar smälta av hetta. 13Men, på grund av hans löfte [[Jes 65:17; 66:22]] väntar vi på (ser vi fram emot) nya (bättre) himlar och en ny (bättre) jord, där rättfärdighet (frihet från synd) alltid ska råda. [[Upp 21:1]]
Var uthålliga och väx i tron
14Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. 15Räkna med att vår Herres tålamod [väntan på att döma världen, se vers 9] innebär frälsning. Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått, 16och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. [Att leva rent och heligt på livets alla områden, eftersom Jesus snart kommer tillbaka.] I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna.
[Här omnämns både Petrus och Paulus brev tillsammans med Skrifterna, som syftar på Gamla testamentet. Det finns exempel där Paulus undervisning har tolkats fel. I ett tidigt brev till Korint, som inte längre finns bevarat, hade korintierna missförstått honom att de helt skulle undvika kontakt med icke-troende. Paulus var tvungen att korrigera detta, se [1 Kor 5:9-11]. Kanske kunde formuleringar som "allt är lagligt", se [1 Kor 6:12], ha använts av falska lärare för att förvränga Paulus undervisning om nåden och friheten från lagen. Den typen av lära med "billig nåd" verkar vara det som de falska lärarna lärde ut och som Petrus går emot i detta brev, se [2 Pet 2:2].]
17Mina älskade, ni vet ju redan detta.
[Ordet "prognos" kommer från gr. proginosko som översätts "ni vet ju redan detta". Guds ord ger en förvarning och "prognos" om vad som kommer att ske.]
Var därför på er vakt [mot falska lärare, se kapitel 2], så att ni inte dras med i de ondas (laglösas) villfarelse och förlorar ert fäste.
18Väx i stället [kontinuerligt, hela tiden] till i nåd [Guds favör/kraft] [[1 Pet 1:5-7]] och kunskap [personlig kännedom] om vår Herre och Frälsare, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
Hans är äran, nu och till evighetens dag.
Amen (låt det ske så).
Judas 1
JUDAS BREV
Ibland behövs uppmuntran och uppbyggelse i tron, andra gånger kräver situationen en varning. I detta brev varnar Judas för ondskefulla människor som infiltrerat församlingen och sprider falska läror.
Struktur:
Ofta listas tre saker i följd i detta brev, se t.ex. [Jud 1:1, 2, 11]. Av brevets 227 grekiska ord är 16 unika för Judas och återfinns bara i detta brev. Det finns flera likheter i bilder och ämnen från [2 Pet 2].
Skrivet: Omkring år 50-80 e.Kr. Det är troligast med ett tidigare datum, eftersom apostlarna nyligen skrivit till brevets mottagare, se [Jud 1:18]. Judas var den yngste halvbrodern till Jesus och kan ha varit född omkring 10 e.Kr., vilket ger en övre gräns på runt 80-90 e.Kr. utifrån den tidens livslängd.
Till: Okänd plats, kanske Mindre Asien. Det var ett allmänt brev som skulle läsas av alla, se [Jud 1:1]. Mottagarna var troligtvis övervägande judar, eftersom innehållet förutsätter god kunskap om GT, samtida judiska apokryfiska skrifter och samtida rabbinsk undervisning.
Från: Okänd plats, Judas bror Jakob fanns i Jerusalem, men i [1 Kor 9:5] omnämns att "Herrens bröder" reste. Eftersom det är ett brev så befinner sig Judas inte heller på den plats där mottagarna är.
Författare: Judas, Jesu yngste halvbror.
Detta är det enda brevet i NT från Judas. Jesus växte upp i en stor familj med flera yngre halvbröder och halvsystrar. De fyra bröderna hette Jakob, Josef, Simon och Judas, se [Matt 13:55-56]. Utifrån ordningen de räknas upp var Jakob den äldste och Judas den yngste. Jakob skrev också ett brev – Jakobs brev. Ingen av syskonen trodde på Jesus när han verkade på jorden, se [Joh 7:5], men efter hans död och uppståndelse förändrades detta. I det övre rummet fanns alla Jesu bröder med, se [Apg 1:14].
Hälsning
1[Från:] Judas,
tjänare (slav, livegen) till Jesus den Smorde (Messias, Kristus)
och Jakobs bror. [På samma sätt som hans bror Jakob, väljer Judas att inte presentera sig som Jesu halvbror, se [Jak 1:1]. I Guds rike är det den andliga relationen med Jesus som räknas.]
Till dem:
som är älskade [med osjälvisk och utgivande kärlek] i Gud Fadern,
som är bevarade i Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
som är kallade.
2Låt:
barmhärtighet (medlidande uttryckt i handling),
frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag)
och kärlek [som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig]
vara med er i överflöd (multiplicerat mått, växa mer och mer).
[Judas har en förkärlek för talet tre, som ofta förekommer i detta brev. Brevet börjar med tre personnamn. I inledningen finns totalt tre uppräkningar med tripletter som definierar honom själv, mottagarna och Guds välsignelse till dem. I nästa vers finns det första av tre "mina älskade", se vers 3, 17 och 20.]
Håll fast vid tron
Orsaken till brevet – falska lärare
3Älskade [mina kära vänner, se vers 17 och 20], trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning, fann jag det nödvändigt att skriva och mana (uppmuntra) er till att fortsätta kämpa (som en atlet kämpar i en tävling) för den tro [evangeliet, summan av den kristna trons lära, se [Apg 6:7]] som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.
4För hos er har vissa personer smugit sig in [obemärkt tagit sig in via en sidodörr] vars dom för länge sedan är förutsagd (skrivet på förhand om) i Skriften. [I nästa stycke ges tre exempel på Guds dom från GT. Även Petrus skriver om detta, se [2 Pet 2:1]. Följande tre egenskaper beskriver dessa falska lärare:]
De är gudlösa [som helt saknar respekt och vördnad för Gud].
De förvränger (förändrar, förflyttar) vår Guds nåd till försvar för omoral (lösaktighet, sensualitet – gr. aselgeia).
De förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
[Ordet aselgeia syftar här på sexuell synd, vilket blir tydligt utifrån sammanhanget och övriga exempel i brevet, se [Rom 13:13].]
Tre varnande exempel
5Nu vill jag (längtar jag efter att) påminna er, även om ni redan känner till allt. [Ni känner till berättelserna från GT, hur Guds dom är verksam över olydnad, ofta inte på en gång, men den kommer. Judas vill försäkra sina läsare om att dessa falska lärare som smugit sig in kommer att få sin dom.] Ni vet hur Herren (Jesus) först räddade (frälste) sitt folk ur Egypten och senare förgjorde dem som inte trodde. [Se [4 Mos 14] och [Heb 3:16-19]. Flera tidiga manuskript har inte "Herren", utan "Jesus".]
6Ni känner till [berättelserna om] de änglar som inte höll fast vid sin höga ställning, utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. [Det är troligt att Judas refererar till händelsen i [1 Mos 6:1-4].]
7Så är det också med Sodom och Gomorra och städerna däromkring [Admah och Tsevojim, se [5 Mos 29:23]], som på samma sätt kastade sig ut i sexuell omoral och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld [[1 Mos 19]].
8På samma sätt är det med dessa [falska lärare, se vers 4]. De leds av drömmar [som de påstår gett gudomlig ledning]. [De tre synder de begår är:]
De skändar (smutsar ner) sin kropp [genom sexuell synd].
De föraktar [Herrens] auktoritet [genom sin livsstil].
De hånar höga makter (änglamakter) [med sina stora ord].
[Utifrån resonemanget i nästa vers syftar dessa höga makter på änglar och troligtvis då onda änglar. Kanske undervisade dessa falska lärare att det inte finns några demoner. De hånade höga änglar i jämförelse med Mikael, som var ödmjuk och inte kom sig för att döma djävulen utan i stället bad Herren döma honom.]
9Men när ärkeängeln Mikael tvistade med djävulen om Moses kropp, vågade han [Mikael] inte uttala någon hånfull dom över honom utan sa: "Må Herren straffa dig."
[När Mose dog, sedan han fått se det utlovade landet, begravdes han av Herren själv någonstans i Moabs land, se [5 Mos 34:1-12]. Citatet "Må Herren straffa dig" har en parallell i [Sak 3:1-2] där djävulen argumenterade över prästen Josuas smutsiga klädnad. Ängeln Mikael ansågs vara Israels folks speciella skyddsängel, se [Dan 12:1]. Tvisten om Moses kropp gällde enligt judisk tradition att djävulen anklagade Mose för att inte vara rättfärdig på grund av hans dråp av egyptiern, se [2 Mos 2:12]. Dessa detaljer finns inte med i Bibeln och antas komma från en judisk skrift från mitten på det första århundradet som kallas "Moses uppstigning", och som handlar om hans himmelsfärd. Det finns bara ett manuskript och just dessa delar som antas handla om tvisten om Moses kropp saknas.
I detta fall är det ovidkommande om historien är sann eller inte. Kanske väljer Judas att ta med den för att mottagarna kände till berättelsen. Poängen är tydlig – dessa falska lärare talade om sådant de inte visste något om. Även Lukas och Paulus citerar grekiska poeter i sina skrifter, utan att för den skull validera allt som står i dessa utombibliska verk, se [Apg 17:28; 1 Kor 15:33; Tit 1:12].]
10Dessa däremot hånar vad de inte känner till [änglamakter], och vad de likt oförnuftiga djur förstår av naturen, det fördärvar de sig själva med.
Ve dem
11Ve [uttryck för intensiv förtvivlan över] dem! [Nu följer tre exempel från GT:] För de gick [begav sig in] på Kains [ondskefulla] väg [där han försökte bli rättfärdig genom egna gärningar; och när han blev konfronterad av Gud mördade han sin bror i stället för att omvända sig, se [1 Mos 4:6-8].],
och de kastade sig ut [hängav sig fullt ut] i Bileams villfarelse mot betalning [som lät sig övertalas av Moabs kung Balak att förbanna israeliterna mot ekonomisk ersättning, se [4 Mos 22-24; 2 Pet 2:15-16]],
och i Koras uppror (rebelliskhet, ifrågasättande, motsägelsefulla logik – gr. antilogia) gick de under. [Kora var en levit som satte sig upp mot Moses och Arons ledarskap, se [4 Mos 16:1-33].]
12[Nu följer ytterligare fem exempel som formar en kiasm. Det första och sista har att göra med sjöfart och faran att komma ur kurs. Den andra och näst sista använder bilder av vatten med moln och vilda havsvågor. Centralt återfinns en bild där de falska lärarna liknas vid träd utan frukt, en liknelse som Jesus ofta använde, se [Matt 12:33].]
De är klipprev vid era kärleksmåltider [agape-måltider där församlingen också firade nattvard] där de utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. [Dessa falska lärare är som dolda klippor som gör att fartyg på väg till en hamn går på grund och slås sönder.] De är moln utan regn
som drivs bort av vindarna.
[I ett klimat där regn är livsnödvändigt var regnmoln efterlängtade. Dessa falska ledare var andligt tomma.] De är sena höstträd utan frukt,
[den fruktbärande perioden är över och de har inte burit någon frukt]
dubbelt döda [helt döda] och uppryckta med rötterna.
[Kiasmens centrum. Jesus talar på liknande sätt, se [Matt 7:16-20].]
13De är vilda havsvågor
som skummar med sina skändligheter.
De är irrande stjärnor [kometer, meteoriter och fallande stjärnor som inte går att navigera efter]
som har det svarta mörkret [svartaste avgrundsmörker] att vänta för evigt.
Domen förutsagd av Henok
14Henok, i det sjunde släktledet efter Adam [se [1 Krön 1:3], släktledet anges för att särskilja honom från Kains son med samma namn, se [1 Mos 4:17]], profeterade om dem: "Se, Herren kommer med sina myriader (ordagrant: "tiotusentals", beskriver också ett oräkneligt antal) heliga 15för att hålla dom över alla och ställa varje själ till svars för alla de gudlösa gärningar de gjort och för alla de hårda ord som gudlösa syndare har talat mot honom."
[I ett samhälle som snabbt sjönk allt djupare i synd vandrade Henok med Gud. Hans ålder blev 365 år och han togs upp utan att dö en naturlig död, se [1 Mos 5:18-24]. Vers 14-15 är ett direkt citat från Första Henok 60:8 och 1:9. Boken är en apokryfisk judisk text från ca 300 f.Kr. som beskriver de fallna änglarna i [1 Mos 6] och Henoks besök i himlen. Den har aldrig ingått i den bibliska kanon eller apokryferna, men var en vanligt förekommande utombiblisk bok när Nya testamentets böcker skrevs. Elva kopior av boken hittades i Qumran bland dödahavsrullarna. Anledningen till att Judas citerar från denna bok kan vara att hans motståndare höll den högt och ofta använde den i sin argumentation. Se även resonemanget i vers 9.]
16Dessa människor klagar (muttrar lågmält) [mot Gud, se [2 Mos 16:7-9]], hittar fel hos andra (är missnöjda över sitt öde) medan de följer sina [onda] begär. De skryter om sig själva och smickrar andra när de har nytta av det [för egen vinning].
Råd för att växa i tron
Kom ihåg varningarna
17Men ni, [mina] älskade [vänner], ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) apostlar. 18De sa till er: "I den sista tiden kommer hånfulla människor som drivs av sina gudlösa begär." 19Det är sådana som skapar splittring; de är världsliga (jordiska, oandliga) människor som inte har Anden [[Rom 8:9; 1 Kor 2:14]].
Ert eget ansvar – håll er kvar i Guds kärlek
20[Det räcker inte att bara gå emot de falska lärarna, de troende måste själva fortsätta att växa i tro och kärlek.]
Men ni, [mina] älskade [vänner],
när ni bygger upp er själva på er allra heligaste tro,
samtidigt som ni ber i den helige Ande,
21håll er [då] kvar i Guds kärlek [se till att bevara den kärlek som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande], medan ni väntar på [personligt och varmt välkomnar] vår Herre Jesu den Smordes (Messias, Kristi) barmhärtighet [som för er ända fram] till evigt liv.
Visa barmhärtighet
22Mot dem som tvivlar ska ni vara barmhärtiga. [Denna uppmaning syftar troligen på dem som blivit vilseledda av falska lärare.]
23Andra [som redan slagit in på en fel väg] ska ni rädda,
genom att rycka dem ur elden. [Elden syftar på den kommande domen, se [Matt 3:10].]
Andra ska ni vara barmhärtiga mot, fast med fruktan så att ni avskyr till och med deras tunikor [underklädesplagg som bars närmast kroppen] som är nersmutsade av köttet.
Lovprisning
24Han som har makt att bevara er från fall och föra er fram fläckfria och jublande inför sin härlighet – 25den ende Guden, vår Frälsare genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Herre – honom tillhör ära, majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet.
Amen (låt det ske så).