Parallell - måndag 29/12
Upp 12-18
DET STORA DRAMAT GENOM ALLA TIDER (12:1-15:8)Kvinnan
1[En ny parentes skjuts in i berättelsen. I föregående stycke ljöd den sjunde basunen, se Upp 11:15-19. Dess effekter på jorden behandlas först i kapitel 16. I följande stycke beskrivs nu ett antal olika aktörer i historiens avslutning. De beskrivs som tecken, grekiska semeion. Eftersom detta ord används indikeras att vad som följer är symboler som behöver tolkas. Det som beskrivs är kampen mellan Gud och Satan som pågått sedan världens begynnelse. De sju huvudaktörerna i detta kapitel är:
• Kvinnan – det judiska folket, se Upp 12:1.
• Draken – Satan, djävulen som motarbetar Guds syften och förleder, se Upp 12:3, 9.
• Sonen – Jesus, som nu sitter vid Guds tron, se Upp 12:5.
• Mikael – ärkeängeln som strider mot draken, se Upp 12:7.
• Kvinnans barn – förföljda troende, se Upp 12:13-17.
• Odjuret från havet – en framtida världsledare, se Upp 13:2-10.
• Odjuret från jorden – den falske profeten, se Upp 13:11-18.]
Kvinnan
en kvinna klädd i solen
och med månen under sina fötter
och en krona (segerkrans) av tolv stjärnor på sitt huvud.
[I Josefs dröm liknas solen vid hans far Jakob, månen vid hans mor Rakel och hans elva bröder vid elva stjärnor, se 1 Mos 37:9-10. Vid den här tiden, före fångenskapen i Egypten, utgjorde denna familj hela den begynnande nationen Israel. Gud liknar ofta sitt folk vid en kvinna, se Hes 16. Kvinnan symboliserar Guds folk och då främst det judiska folket genom alla tider.]2Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovärkar. [Kan syfta på Jesus som var jude och föddes i Betlehem i Israel, men födslovärkarna syftar troligare på det judiska folkets födelse som präglar Gamla testamentets berättelse. Allt från Abrahams kamp, fångenskapen i Egypten, intåget i landet osv.]
Draken
3[Nästa tecken är en eldröd drake. Ord och bilder förmedlar en känsla. När den helige Ande liknas vid en duva återspeglar det frid, se Joh 1:32. En drake eller ett rytande lejon ger däremot en känsla av obehag.]
Ännu ett tecken [en symbol] visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor (kungliga diadem) på sina huvuden.
[I Daniels profetia beskrivs hur det fjärde och sista odjuret har tio horn. Det slår ner tre kungar, så att det bara finns sju kvar, vilket de sju kronorna troligen refererar till, se Dan 7:7-8; 7:23-24.]
4Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av himlens stjärnor, och han kastade ner dem på jorden. [Eftersom detta stycke tydligt talar i bilder, står "stjärt" för konsekvenser. Ett liknande uttryck är "i kölvattnet av". Stjärnor kan syfta på änglar eller människor, och då ofta ledare. Är det samma händelse som beskrivs mer i detalj i vers 7-9 syftar stjärnorna på änglar, se även Dan 8:10.]
Draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn så snart hon hade fött det.
[Den röda draken identifieras som Satan, se vers 9. Genom historien har striden pågått. Direkt efter syndafallet talas om denna strid mellan ormen och kvinnans säd, se 1 Mos 3:15. Evas förstfödde, Kain, mördade sin bror. Kains släkt blev allt värre fram till Noas dagar och Gud var tvungen att gripa in. När Jesus föddes dödade Herodes den store alla pojkar som var två år eller yngre i Betlehem, se Matt 2:16.]
Sonen
5Hon födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira. [En tydlig referens till Jesus, se Ps 2:9; Upp 19:15] Hennes barn [Sonen] rycktes upp till Gud och hans tron. [Jesus uppstod och sitter i dag på Faderns högra sida.]
6Kvinnan flydde då ut i öknen, där hon har en plats som Gud berett för henne så att hon fick sitt uppehälle där i 1 260 dagar [motsvarar 3,5 år – 42 månader med 30 dagar i varje månad]. [Flykten beskrivs mer i detalj i vers 13-14.]
Satan kastas ut från himlen
7[I Jobs bok beskrivs hur Satan, Åklagaren, träder fram tillsammans med Guds söner inför Gud i himlen, se Job 1:6-11; 2:1-6. Även i Sak 3:1-2 beskrivs hur han anklagar översteprästen Josua. Se även Luk 10:18; Jes 14:11-17; Ef 6:12.]
Ett krig bröt ut i himlen. [Ärkeängeln] Mikael [som speciellt är satt att vaka över Israel, se Dan 12:1; Jud 1:9] och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred mot dem. 8Men draken var inte stark nog och ingen plats fanns längre för dem i himlen. 9Så den store draken – den urtida ormen [som förledde Adam och Eva i Edens lustgård, se 1 Mos 3:1, 4; Leviatan, se Jes 27:1], han som kallas djävulen (någon som söndrar och splittrar – gr. diabolos) och Satan (hebreiskt ord som betyder "motståndare" eller "åklagare"), han som vilseleder hela världen – kastades ner på jorden, och hans änglar med honom. 10Då hörde jag en stark röst i himlen som sa:
"Nu är det fullbordat:13När draken såg att han var nerkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött Sonen. 14Men kvinnan fick den stora örnens båda vingar för att flyga ut till sin plats i öknen, där hon skyddad från ormen får sitt uppehälle under en tid, tider och en halv tid [3,5 år].
Frälsningen
och kraften
och vår Guds rike
och auktoriteten hos hans Smorde (Messias, Kristus) har kommit.
[Jesus har blivit smord som kung och fått all makt.]
För våra bröders åklagare,
han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud,
har kastats ner.
11De besegrade honom
på grund av Lammets blod och
på grund av budskapet i deras vittnesbörd.
De hade inte sitt liv så kärt
att de undvek döden.
12Jubla därför, ni himlar
och ni som bor i dem.
Men fasa ska drabba jorden och havet,
för djävulen har kommit ner till er.
Han är ursinnig,
då han vet att hans tid är kort."
[Flykten till öknen, som omnämndes i vers 6, beskrivs nu mer detaljerat. Bilden med örnen och öknen är bekant. När Gud samtalar med Mose, efter uttåget ur Egypten, använder han just bilden med "örnvingar" för att beskriva hur han förde dem tryggt genom öknen fram till Sinai berg, se 2 Mos 19:4. Eftersom örnen beskrivs som "den stora örnen", kan den syfta på örnen som beskrivs i Upp 8:13. Läser man Jesu tal om den sista tiden i Matteus 24-25 parallellt med Uppenbarelseboken, kan det vara nu som Jesu uppmaning i Matt 24:16 om att fly till bergen går i uppfyllelse.
Detta är enda gången uttrycket "en tid, tider och en halv tid" används i Uppenbarelseboken. Uttrycket återfinns i Daniels bok, se Dan 7:25; 12:7. Utifrån parallellstället motsvarar tiden 1 260 dagar, se Upp 12:6. Tiden 3,5 år beskrivs på tre olika sätt i ett kiastiskt mönster:
42 månader – Upp 11:2.
1 260 dagar – Upp 11:3.
1 260 dagar – Upp 12:6.
En tid, tider och en halv tid – Upp 12:14.
42 månader – Upp 13:5.]
15Ormen sprutade då vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att svepa bort henne med floden. 16Men jorden hjälpte kvinnan, den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. [På liknande sätt som Egyptens här, som förföljde Israel vid uttåget från Egypten, gick under genom ett naturens under, kommer även nu jorden genom ett Guds under i naturen Israel till hjälp.] 17I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot resten av hennes avkomma (gr. sperma), mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.
[Draken har blivit besegrad gång på gång.
- Först drevs han ut ur himlen, se vers 4, 7-9.
- Sedan misslyckas han att förgöra kvinnans son, se vers 4-5.
- När han försöker förgöra kvinnan själv i hennes tillflyktsplats, misslyckas han igen, se vers 6, 13-16.
Detta och nästa kapitel uppfyller den uråldriga profetian från 1 Mos 3:15 mot ormen: "Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma." Profetian har två delar. Här i kapitel 12 handlade synen om den första delen – striden mellan kvinnan och draken. I kapitel 13 beskrivs den andra delen – striden mellan kvinnans övriga barn som just introducerats och drakens avkomma, som är på väg att träda fram.]
18Han [den eldröda draken] stod på sanden (sandstranden) vid havet.
[Draken står på den ostabila sanden längs med strandkanten intill havets rörliga vågor, se Matt 7:26. En stor kontrast till Lammet, som står på den fasta klippan, berget Sion, se Upp 14:1. Draken är beredd att välkomna "vilddjuret ur havet", som beskrivs i nästa kapitel.]
En ohelig treenighet
Vilddjuret från havet
1[Johannes ser nu ett vilddjur komma upp ur havet. Kapitel 13 fortsätter att beskriva tecken som symboler. Havet definieras i Upp 17:15 som "folk, människomassor, länder och språk." Draken, djävulen, väntar på en världsledare som ska resa sig bland de hedniska folken. Det antyds att detta vilddjur rider på en våg av popularitet bland folket.]
Jag såg ett vilddjur komma upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och tio kronor (kungliga diadem) på sina horn, och hädiska namn på sina huvuden. [Detta monster är en avspegling av sin mästare, draken. Vilddjuret har nu tio kronor, jämfört med draken som hade sju, se Upp 12:3.]
2Vilddjuret som jag såg
liknade en leopard,
hade fötter som en björn
och ett gap som ett lejon.
Draken gav det sin makt, sin tron och stor auktoritet.
[Daniel såg samma djur i sin dröm, se Dan 7:1-8. Han såg:
- Ett lejon – motsvarar det babyloniska riket.
- En björn – motsvarar det medo-persiska riket.
- En leopard – motsvarar det grekisk-makedoniska riket.
- Ett fruktansvärt odjur – motsvarar det romerska riket.
3Ett av dess huvuden såg ut att ha blivit slaktat och dödat, men dess dödliga sår hade läkts.
[En ondskefull imitation av Guds Lamm som var slaktat men som uppstått, se Upp 5:6. Den läkta skadan på huvudet antyder att det skett en tidigare strid mellan vilddjuret och Lammet. På nytt finns koppling till den uråldriga profetian mot ormen från 1 Mos 3:15 "han ska attackera ditt huvud." Troligtvis skedde detta när Jesus uppstod.]
Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde det. 4De tillbad draken för att han hade gett sin makt åt vilddjuret, och de tillbad vilddjuret och sa: "Vem är som vilddjuret? Vem kan strida mot det?"
5Vilddjuret [från havet] fick en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick rätt att fortsätta i fyrtiotvå månader (3,5 år). 6Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans boning, dem som bor i himlen. 7Det fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar, folk, språk och länder. [Vilddjuret får politisk och militär makt över hela jorden.] 8Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades] har sitt namn skrivet i livets bok hos Lammet som är slaktat.
9[I slutet av vart och ett av de sju breven hade den uppståndne Jesus varnat församlingen, se Upp 2:7, 11, 17, 29; 3:6, 13, 22. Nu kommer en sista varning, den liknar Jer 15:2 och visar på att det är ofrånkomligt att detta monstervälde kommer att orsaka lidande.]
Du som har ett [andligt] öra, lyssna:
10Här visar sig de heligas uthållighet (ståndaktighet) och tro.Om någon blir ledd in i fångenskap,
då går han i fångenskap.
Om någon ska dödas med svärd,
då dödas han med svärd.
[Det första vilddjuret ska inte bemötas med väpnat uppror utan med uthållighet och tro, se Matt 26:52; Upp 6:9-10; 12:11; 1 Pet 4:12-16; Rom 12:19-21. Det andra vilddjuret ska bekämpas med vishet, se vers 18.
Antikrist nämns inte i Uppenbarelseboken. Johannes nämner däremot Antikrist/antikrister fem gånger i sina brev, se 1 Joh 2:18, 22; 4:3; 2 Joh 1:7. Det grekiska ordet anti betyder "mot", "motståndare" eller "i stället för". Alla läror som går emot vem Jesus är och vad han sagt går emot Kristus, är "anti-Kristus". Följaktligen kallas de som förespråkar och lär ut dessa falska läror för "anti-Krister" och är fiender till Kristus. Eftersom Johannes i 1 Joh 2:18 skriver att redan nu finns många antikrister i världen, men också nämner en Antikrist som ska komma, har många identifierat vilddjuret med denna kommande Antikrist. Vilddjuret från havet förknippas ofta med Antikrist. Dock verkar både vilddjuret från havet och vilddjuret från jorden ha Antikrists egenskaper. I Upp 11:7 nämns vilddjuret som en enhet. De båda döms tillsammans, se Upp 19:20.]
Vilddjuret från jorden – den falske profeten
11[Den oheliga treenigheten blir nu fulltalig. I Upp 16:3 nämns uttryckligen:
- Draken, som är Satan, se Upp 12:9.
- Vilddjuret från havet – ett politiskt system och dess ledare.
- Vilddjuret från jorden – den falske profeten.
Det första vilddjuret symboliserar riken och härskare som regerar med militär makt, se vers 4 och 7. Det andra vilddjuret har att göra med ekonomiskt inflytande, se vers 17. Båda dessa vilddjur får sin makt från draken. Genom alla tider har troende lockats att kompromissa och överge troheten till Gud genom att sätta sin tillit till världsliga riken, kungar och system för beskydd och ekonomisk välgång.]
Jag såg ett annat vilddjur komma upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm men talade som en drake.
[Till det yttre liknade denna varelse ett lamm, men dess tal avslöjade dess sanna herre – draken som är Satan. I Bergspredikan hade Jesus just varnat för falska profeter som kommer klädda som lamm, i fromma yttre uttryckssätt, men i sitt inre är de rovlystna vargar som är hungriga efter att plundra och förgöra, se Matt 7:15. Detta vilddjur för drakens talan och är hans profet. Johannes blir så ivrig att han börjar berätta i presens om allt som det nya landmonstret gör.]
12Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det [i det första havsodjurets åsyn] och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret, vars dödliga sår hade blivit läkt. 13Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. 14Genom tecknen det fått makt att göra inför vilddjuret förleder det jordens invånare. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret som har ett sår från ett svärd men lever igen. 15Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att vilddjurets bild till och med kunde tala och låta döda dem som inte tillbad vilddjurets bild.
16Det [den falske profeten] gör så att alla – [både] små och stora, rika och fattiga, fria och slavar [dessa sex grupper beskriver hela mänskligheten] – att de tar emot ett märke (avtryck, något stämplat) på högra handen eller pannan, 17så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal.
Hebreiska och grekiska bokstäver har också ett talvärde. Genom att summera bokstäverna i ord och namn kan man räkna ut deras talvärden.
[Ordet för att "räkna ut" är samma ord som i Luk 14:28 där det används för att "beräkna" kostnaden av ett bygge. Räknesättet som används är addition. De hebreiska och grekiska bokstäverna representerar också ett talvärde. De nio första bokstäverna i alfabetet motsvarar talen 1-9. Den tionde bokstaven talet 10, den nittonde talet 100, osv. Genom att summera siffervärdet på ett namn eller ord blir det ett talvärde. Denna form av talmystik var välkänd på den här tiden och kallas gematri. Inför affärsuppgörelser och giftermål jämförde man t.ex. talvärdet på sina namn och var det samma bringade det lycka. I den italienska staden Pompeji, som ödelades vid ett vulkanutbrott 79 e.Kr., hade någon skrivit på muren: "Jag älskar den vars nummer är 545." Talvärdet på namnet Jesus, på grekiska Iesous är: 10 + 8 + 200 + 70 + 400 + 200 = 888.
Många har spekulerat i vad talet 666 står för. Talvärdet för "kejsar Nero", som på hebreiska är Neron Kesar, blir 666. Att detta var en tidig tolkning styrks av att översatt till latin blir talvärdet 616, en sifferkombination som också återfinns som en textvariant i ett tidigt manuskript.
Nummer 6 står symboliskt för människans tal, eftersom människan skapades på den sjätte dagen, se 1 Mos 1:26-31. Man kan också se Guds heliga treenighet som 777 i jämförelse med denna oheliga treenighet med draken och de två vilddjuren, symboliserad i talet 666.
Vissa har dragit kopplingen att www skulle motsvaras av 666 (eftersom siffervärdet för den hebreiska bokstaven vav är 6), men detta följer inte den normala gematriska metodiken att summera bokstäverna eftersom talvärdet för www är 18.
Språkbruket "hand och panna" har också en tydlig igenkänning från 5 Mos 6:8 där Mose uppmanar folket att binda de ord han nyss sagt på sin hand och panna. Bönen som Mose ber börjar i vers 4 med orden "Hör, Israel". På hebreiska är ordet för "hör" shema, och därför kallas bönen Shema. Varje morgon och kväll har judar genom alla tider bett denna bön. Shema är den judiska trosbekännelsen:
"Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Du ska älska Herren din Gud av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som ett band till påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar."
Ortodoxa judar tolkar Moses bud bokstavligt och därför har de två små svartfärgade läderkapslar, s.k. "tefillin", som innehåller pergamentrullar med verser från Torah. De två kapslarna kallas shel rosh och shel jad. Varje vardag före morgonbönen fäster man den ena på armen med hjälp av en läderrem och den andra ovanför pannan. Oavsett om 5 Mos 6:8 tolkas bokstavligt eller metaforiskt handlar det om vem eller vad man låter styra ens medvetande och handlingar, vem eller vad som är ens auktoritet, vem eller vad man tjänar och följer.
Här i Uppenbarelseboken tvingar vilddjuret människorna att ge sin lojalitet till honom i en trosbekännelse som kan sägas vara en "anti-shema".]
Lammet och de 144 000
1Och jag såg, och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer) [de dubbla verben "såg" och uppmaningen "se" ger uttryck för en kontrast och en ny dimension i synen, frasen återkommer i vers 14]:
Lammet stod på Sions berg, och med honom de 144 000 som hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor. [I kontrast till dem som tagit vilddjurets märke på pannan eller handen, se Upp 13:16.]
[Till skillnad från den falske profeten, som såg ut som ett lamm, se Upp 13:11, är Jesus det verkliga Lammet. Sions berg kan antingen syfta på det jordiska Jerusalem eller den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, se Heb 12:22. De 144 000 är sannolikt samma grupp som introducerades i Upp 7:4. Då stod de på jorden under Guds beskydd. Eftersom de nu står inför tronen, är det troligtvis det himmelska Jerusalem som åsyftas, se vers 3. Budskapet är tydligt. Gudsfolket, som nu kämpar mot ondskan, ska i framtiden stå segrande.]
2Jag hörde en röst från himlen, som bruset av många (väldiga, dånande) vatten och ljudet av kraftig åska. Rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor. 3De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste, och ingen kunde lära sig den sången utom dessa 144 000 som är friköpta från jorden. [De har sitt medborgarskap i himlen.] 4Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor, för de är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. [Talar symboliskt om att de varit trogna Jesus, se 2 Kor 11:2.] De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. 5I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria.
Tre flygande änglar – förkunnar att domen kommer
6[Scenen flyttas nu till skyn mellan himmel och jord. På samma sätt som när de sju basunerna ljöd i kap 8-11, är flera änglar involverade. Två grupper med tre änglar i vardera gruppen beskrivs. De tre första benämns den första, den andra och den tredje. De förkunnar att skörden kommer. Sedan hörs en röst från himlen och Johannes får se Människosonen, som tillsammans med ytterligare tre änglar bärgar in skörden med en skära.]
Jag såg en annan ängel [som Johannes inte tidigare sett, den senaste var ängeln med den lilla bokrullen i kapitel 10] flyga mitt uppe på himlen. [Ängeln flög mellan himlen och jorden, på samma sätt som örnen med veropen, se Upp 8:13.] Ängeln hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla folk, stammar, språk och länder. 7Han sa med stark röst: "Vörda Gud och ge honom äran! Stunden (timmen) för hans dom har kommit. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna."
8En annan ängel, den andra, följde efter [den första ängeln], och han sa: "Störtat, störtat (fallet, krossat, helt förstört) är det stora Babylon, som gav alla folk att dricka av sitt otukts vredesvin (lustfyllda, berusande vin)."
[Det grekiska ordet thymos beskriver starka känslor och kan översättas både med "lust" och med "vrede". Det används även i vers 10. Babylons fall beskrivs i detalj i kapitel 17-18. Babylon var huvudstaden i det rike som förgjorde Jerusalem 586 f.Kr. Babylon används ofta som en symbol för den världsliga makt som står emot Gud, se 2 Kung 24-25; Jes 21:9; Dan 4:30; Jer 51:7, 8.]
9En tredje ängel följde dem och sa med stark röst: "Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, 10då ska han själv få dricka av Guds vredes (lusts) vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. [Straff med "svavel och eld" för tankarna till Sodom och Gomorra, se 1 Mos 19:24.] 11Röken från deras plåga stiger i evigheters evighet. De har ingen ro vare sig dag eller natt, de som tillber vilddjuret och dess bild och som tar emot märket med dess namn. 12Här visar sig de heligas uthållighet (ståndaktighet) – de som håller fast vid Guds bud och tron på (är trofasta) Jesus."
En röst från himlen
13Sedan hörde jag en röst från himlen: "Skriv: Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de får vila sig från sina mödor, för deras gärningar följer dem."
Människosonens ankomst – skörden
14Och jag såg, och se (en uppmaning att vara uppmärksam på vad som följer): ett vitt moln, och på molnet satt en som liknade en människoson. På sitt huvud hade han en krona (segerkrans – gr. stephanon) av guld, och i sin hand en skarp skära [för att skörda].
[Nu kommer Jesus tillbaka. Molnet, Människosonen och kronan är tydliga bilder som pekar på Jesus, se Matt 24:30; Apg 1:9; Joh 5:27; Dan 7:13; Upp 1:7-13. Jesus har själv använt bilden av skäran och skörden, se Matt 13:37-43; Mark 4:26-29. Ytterligare tre änglar involveras och blir delaktiga i skörden. Dessa kommer ut från templet och är utsända av Gud.]
Den torra skörden av säd
15[Två skördar beskrivs, först en torr och sedan en blöt, på samma sätt som man skördar spannmål på våren och druvor på hösten i Israel. Båda dessa skördar nämns också i samband med domen i Joel 3:12-14. Det är inte troligt att det antyds att det först skulle vara en skörd och några månader senare ännu en skörd. Snarare är det en bild på att allt som jorden producerat skördas, både vår- och höstskörden. Alla människor kommer att ställas inför Guds domstol.]
En annan ängel [den fjärde i detta kapitel] kom ut från templet och ropade med stark röst till honom som satt på molnet: "Räck ut din skära och skörda, för skördetiden har kommit och jordens skörd är mogen." 16Han som satt på molnet lät då sin skära gå över jorden, och jorden skördades.
Den blöta druvskörden
17En annan ängel [den femte] kom ut från templet i himlen, också han med en skarp skära.
18Ännu en ängel [den sjätte] kom ut från altaret, han som hade makt över elden. Han ropade med stark röst till [den femte] ängeln med den skarpa skäran: "Räck ut din skarpa skära och skörda druvklasarna från jordens vinstock, för dess druvor är mogna." 19Ängeln lät sin skära gå över jorden och skördade druvorna från jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress. 20Vinpressen trampades utanför staden, och blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna [1,5 meter], på en sträcka av 1 600 stadier [30 mil].
[En grekisk stadie motsvarar 185 meter som var längden på löparbanan på den antika stadion i Olympia. Måttet 1 600 stadier motsvarade ungefär Jordanflodens längd, från dess källflöden i berget Hermon i norr ner till Döda havet i söder. Längden kan syfta på domens universella karaktär och att den drabbar "hela landet". En annan tolkning är att talet består av multipler av 4 eller 40. Multiplicerar man 40 x 40 eller 4 x 4 x 100 blir resultatet 1 600. Talet 4 står för hela världen, och talet 40 har att göra med prövning. Oavsett exakt tolkning är det klart att talet står för en mycket stor världsomfattande dom.]
SJU ÄNGLAR – de sju sista plågorna (kap 15-16)
1[Tidigare har Johannes sett två stora tecken, kvinnan och draken, se Upp 12:1, 3. Nu får han se ännu ett stort tecken – sju änglar som är redo att gå ut från Guds tempel med sju vredesskålar. Gång på gång har Gud sökt omvändelse, se Upp 9:20; 16:9, 11. Snart ska världen få dricka "Guds vredes vin", se Upp 14:10, men innan detta sker kommer en introduktion med lovsång.]
Och jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, för med dem når Guds vrede sin fullbordan.
En segersång
2Och jag såg liksom ett glashav [som beskrivs i Upp 4:6] blandat med eld [som inte Johannes nämnt tidigare, elden kan syfta på den stundande domen], och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal [som var 666, se Upp 13:17]. [Denna grupp beskrevs i Upp 7:9-17.] De har Guds harpor i händerna 3och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:
Stora och underbara är dina gärningar,De sju skålarna förbereds
Herre Gud Allsmäktig.
Rätta och sanna är dina vägar,
du folkens Kung.
4Vem skulle inte vörda dig, Herre,
och prisa ditt namn?
Bara du är helig,
och alla folk ska komma och tillbe inför dig [Ps 86:9],
för dina rättfärdiga domar har uppenbarats.
5Efter detta såg jag hur templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades.
[För andra gången öppnas templet i himlen. Första gången var det i samband med den sjunde basunen, se Upp 11:19. Serien med de sju vredesskålarna startar alltså när den sjunde basunen ljuder, se Upp 11:15.]
6De sju änglarna med de sju plågorna kom ut ur templet, klädda i skinande rent linne [vissa manuskript har "klart skinande stenar", se även Upp 4:3] och med bälten av guld runt bröstet. 7En av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet. 8Templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt. [Rök symboliserar ofta Guds närvaro, se 2 Mos 40:34-38.] Ingen kunde gå in i templet förrän de sju änglarnas sju plågor hade nått sitt slut [fullbordat sitt syfte].
De sju vredesskålarna
1Sedan hörde jag en stark röst [Guds röst] från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden."
[Det finns likheter mellan de sju basundomarna i kapitel 8-9 och vredesskålarna i detta kapitel. Basunerna är en varning inför själva domen som kommer i skålarna. Båda serierna berör samma områden och följer samma ordning, dock innebär skålarna en ökad omfattning. Basunerna påverkar en tredjedel av jorden, havet och floderna, medan skålarna påverkar hela jorden. En annan skillnad är att nu riktar sig domarna också specifikt mot vilddjuret och dem som tillber honom, se vers 2, 10, 13. När basundomarna ljöd verkar inte vilddjuret ännu ha blivit uppenbarat.
Båda serierna har ett avbrott. Vid basundomarna sker det mellan de fyra första och de tre sista. En örn flög och proklamerade tre ytterligare verop, se Upp 8:13. I serien med vredesskålar kommer däremot avbrottet mellan de tre första och de fyra sista. En ängel och altaret för en dialog, se vers 5-7. Letar man efter kiastiska mönster ger detta en fin inramning av dessa två serier: 4-3 och 3-4. I både basun- och vredesdomarna finns en tydlig igenkänning av plågorna mot Egypten, se 2 Mos 7-10.]
Första skålen – bölder
2Den förste ängeln gick bort och tömde sin skål över jorden. Onda (otäcka) och smärtsamma bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.
[Den första basunen påverkar också jorden, se Upp 8:7. Bölderna motsvarar den sjätte plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9-11.]
Andra skålen – haven förvandlas till blod
3Den andre [ängeln] tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.
[Den andra basunen påverkade också haven, se Upp 8:8-9. Den andra och tredje skålen motsvarar den första plågan mot Egypten, se 2 Mos 9:9-11.]
Tredje skålen – sötvattnet förvandlas till blod
4Den tredje [ängeln] tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.
[Den tredje basunen påverkade också sötvattnet, se Upp 8:10-11.]
5Jag hörde också en vattnets ängel säga:
"Rättfärdig är du (i alla dina beslut och domar),7Jag hörde altaret säga: "Ja, Herre Gud Allsmäktig,
du som är och som var, du helige!
[Frasen "och som kommer", se Upp 1:8; 4:8, saknas här och i Upp 11:17 eftersom Jesus är i en process att fullborda allt och komma tillbaka.]
6De har utgjutit de heligas (ditt folks) blod och profeters blod [ända sedan Abel],
och därför har du gett dem blod att dricka.
Det är de värda (de får vad de förtjänar)."
sanna och rätta är dina domar."
[Tidigare hade Johannes sett martyrernas själar under altaret, se Upp 6:9. Det kan vara deras röst som hörs. I Upp 9:13 hörs också en röst från de fyra hornen på altaret.]
Fjärde skålen – solen sveder
8Den fjärde [ängeln] tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. 9Människorna brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de omvände sig inte så att de gav honom äran.
[Den fjärde basunen påverkade också solen, se Upp 8:12. Då förmörkades en tredjedel av himlen, nu bränner i stället solen hetare. Det är tydligt att det blir dramatiska förändringar i klimatet. Det motsvarar den nionde egyptiska plågan, se 2 Mos 10:21-29.]
Femte skålen – mörker
10Den femte [ängeln] tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan (plågan, ångesten) 11och hädade himlens Gud för sina smärtor (plågor) och sina bölder. Men de omvände sig inte från sina gärningar.
[Den femte basunen rörde demoniska makter som släpps lösa från avgrundens brunn. Solen och himlen förmörkas, se Upp 9:1-3. Smärta/plågor är samma ord som i Upp 21:4.]
Sjätte skålen – kriget från Eufrat
Megiddo (Harmagedon) ligger vid inloppet till den enda bergspassagen mellan kusten och inlandet.
13Sedan såg jag tre orena [onda] andar som liknade paddor komma ut ur
drakens mun [Satan],
vilddjurets mun [Antikrist, se Upp 13:1-10] och
den falske profetens mun [Upp 13:11-18].
14De är onda andar som gör tecken [påverkar och influerar opinionen]. De drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.
[Den andra egyptiska plågan var grodor, se 2 Mos 8. Den sataniska treenigheten, med hjälp av demonisk kraft, kommer att påverka världens ledare att samla sina arméer.]
Vy från Megiddo mot nordost. I bergen till vänster ligger Nasaret och Jisreelslätten.
16De samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.
[Den första delen av Harmagedon, ordet "har", betyder kulle på hebreiska. Har-Magedon är alltså det hebreiska namnet på den forntida staden Megiddo vid sydvästra Jisreelslätten. Staden var strategiskt viktig, eftersom den kontrollerade handelsvägen Via Maris som förband Egypten med Damaskus och Orienten. Vid staden ligger inloppet till den enda bergspassagen som är framkomlig med häst och vagn. Den stormakt som hade kontroll över Megiddo styrde världshandeln. Under Gamla testamentets tid skedde många strider här, se Dom 5:19; 2 Kung 23:29. Det är här vid denna historiskt viktiga plats som arméerna samlas för att sedan strida mot Jerusalem, se Upp 17:12-14.]
[Den sjätte basunen berör floden Eufrat, se Upp 9:13-14.]
Sjunde skålen – det är fullbordat
17Den sjunde [ängeln] tömde sin skål över luften. En stark röst gick ut från tronen i templet: "Det har skett." 18Det kom blixtar och dån och åska och en så stor jordbävning att något liknande aldrig har hänt så länge människan har funnits på jorden, så stor och väldig var jordbävningen. 19Den stora staden [syftade i Upp 11:8 på Jerusalem, senare är det staden Babylon, se Upp 17:18; 18:10, 16 – kan även syfta på Rom] rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. [Tidigare har det också skett jordbävningar, en där en tiondel av Jerusalem kollapsade, se Upp 11:13.] Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 20Alla öar flydde, och bergen fanns inte mer. 21Stora hagel, tunga som talenter [omkring 30 kg], föll från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den var mycket svår.
[Den sjunde och sista basunen indikerar att slutet har kommit, se Upp 11:15-19. Jordbävning och hagel förändrar jorden, Jerusalem är den enda staden som verkar finnas kvar. Motsvarar den sista plågan och befrielsens natt i Egypten, se 2 Mos 11-12.]
Babylon (kap 17-19)
1[Genom hela Bibeln står staden Babylon i stark kontrast till den himmelska stad som Abraham väntade på, se Heb 11:10. Resten av Uppenbarelseboken domineras av kontrasten mellan detta ondskefulla rike och Guds rike. Babylon står för all mänsklig strävan och ambition. I Första Moseboken, efter syndafloden, introduceras Babel, se 1 Mos 10:10. Det är här människorna bygger en stad med ett torn för att nå himlen. I stället för att ära Gud är syftet att deras namn ska bli känt, se 1 Mos 11:4. Det är till Babylon judarna förs i fångenskap från Jerusalem, och Babylon har alltid förknippats med avgudadyrkan och det som står emot Gud. Några av kontrasterna:
- Den prostituerade kvinnan Babylon är odjuret och dess stad, se vers 3,
medan den himmelska kvinnan Jerusalem är Guds stad, se Upp 21:10-11. - Babylon kommer från öknen, de onda andarnas hemvist, se Upp 17:3,
medan kvinnan som födde sonen kommer från himlen, se Upp 12:1. - Babylon är klädd i jordisk lyx, se Upp 17:4,
medan den himmelska kvinnan är klädd i himmelsk prakt, måne, sol och stjärnor, se Upp 12:1-2. - Babylon är prostituerad, se Upp 17:1,
medan det himmelska Jerusalem är den trogna hustrun, se Upp 21:9.
En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sa: "Kom, jag ska visa dig domen över den stora skökan som tronar på väldiga vatten. 2Jordens kungar har bedrivit otukt med henne [avgudadyrkan], och jordens invånare är berusade av hennes otukts vin."
Det grekiska tvåeuromyntet från 2002 är inspirerat av grekisk mytologi. Bilden beskriver en scen där Zeus har tagit en tjurs skepnad och rövat bort jungfrun Europa. En sägen som Johannes och hans läsare kände till.
"Det stora Babylon,6Jag såg också att kvinnan var berusad av de heligas blod, av Jesu vittnens blod. När jag såg henne blev jag djupt förundrad.
mor till alla prostituerade [källan till all avgudadyrkan och alla falska religioner]
och allt avskyvärt på jorden (alla skändligheter och all ondska, allt som Gud avskyr, en attityd av högmod där man medvetet går emot Guds vilja utan minsta skam)."
7Ängeln sa till mig: "Varför är du så förundrad? Jag ska berätta om mysteriet (hemligheten) med kvinnan och vilddjuret som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen.
Ängeln förklarar synen
Vilddjuret
8Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer [en imitation av Lammets titel, se Upp 1:18; 2:18, och Guds titel, se Upp 1:4, 8; 4:8], men det ska komma upp ur avgrunden och gå mot fördärvet.
De av jordens invånare som inte har sina namn skrivna i livets bok sedan världens nedkastande [Upp 13:8] ska förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men ska komma. 9Här krävs ett sinne med vishet: de sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på. [Rom var byggt på sju kullar, men det är inte den enda tolkningen.] De är också sju kungar. 10Fem [kungar, riken] har fallit [existerar inte nu], en är, och en har inte kommit än. När han kommer ska han bara bli kvar en kort tid. [När Johannes skrev ner detta var Domitianus kejsare, han regerade i Romarriket 81-96 e.Kr.] 11Vilddjuret som var och inte är, han är själv den åttonde men hör till de sju, och han går mot fördärvet.
12De tio hornen du såg [Dan 7:7-8, 20-25] är tio kungar som ännu inte har fått något rike. Men tillsammans med vilddjuret får de makt att för en timme [en kort tid] regera som kungar. 13De har samma sinnelag (gemensamma syfte, åsikt) och ger sin makt och myndighet åt vilddjuret. 14De ska strida mot Lammet, men Lammet ska besegra dem tillsammans med sina kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och kungarnas Kung."
Den prostituerade kvinnan – Babylon
15Han [ängeln] sa [ytterligare] till mig: "Vattnen som du såg där skökan tronar, det är folk och människomassor och länder och språk. [Det antika Babylon refereras ofta till som "staden vid stora vatten", se Jer 51:13. Floden Eufrat rann genom staden som hade ett väl utvecklat kanalsystem, se också vers 1.] 16De tio hornen du såg och vilddjuret, de ska hata skökan och göra henne utblottad och naken. De ska äta hennes kött och bränna upp henne i eld, 17för Gud har ingett dem tanken att utföra hans plan och med ett och samma sinne ge sin kungamakt åt vilddjuret tills Guds ord har gått i uppfyllelse. 18Kvinnan som du såg är den stora staden som regerar över kungarna på jorden."
Babylons undergång
Fallet kungörs
1[Nu kungörs Babylons fall. Kapitlet är utformat som en klagosång och står i kontrast till den himmelska segersången i nästa kapitel. Johannes perspektiv är från jorden och han befinner sig fortfarande i öknen i denna syn, se Upp 17:3.]
Efter [allt] detta såg jag en annan ängel komma ner från himlen med stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet. 2Han ropade med stark röst:
"Störtat, störtat (fallet, krossat, helt förstört) är det stora Babylon!
[En upprepning av kungörelsen som redan gjorts i Upp 14:8. Samma uttryck återfinns i Jes 21:9.]
Det har blivit en boning (hemvist) för onda andar,
ett tillhåll för alla orena andar,
ett tillhåll för alla orena fåglar,
och ett tillhåll för alla orena och avskyvärda vilda djur.
[Jesus använder också bilden på fåglar i sina liknelser, som representanter för Satan och den onda andevärlden, se Matt 13:4, 19, 32.]
3Alla folk har druckit av hennes otukts vredesvin,
och jordens kungar har horat med henne [i avgudadyrkan och begått otrohetssynd mot Gud],
och jordens köpmän har blivit rika av hennes omåttliga lyx."
Gå ut från henne
4[En annan röst hörs. Det kan vara en annan ängel. Formuleringen "mitt folk" gör att det kan vara Jesu röst. Rösten talar fram till vers 20.]
Jag hörde en annan röst från himlen:
Gå ut från henne [avskilj, helga er], mitt folk,
så att ni inte deltar i hennes synder
och drabbas av hennes plågor.
5Hennes synder har nått upp till himlen,
och Gud har kommit ihåg hennes brott.
6Ge henne lika för lika,
ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort.
Häll upp dubbelt åt henne i bägaren som hon har blandat.
7Ge henne lika mycket plåga och sorg
som hon har skaffat sig ära och lyx,
för hon säger i sitt hjärta: "Jag tronar som drottning,
jag är inte änka och ska aldrig behöva känna någon sorg."
8Därför ska hennes plågor komma på en och samma dag:
död, sorg och svält, och hon ska brännas upp i eld.
Mäktig är Herren Gud som har dömt henne.
Jordens kungar sörjer
9Jordens kungar, som har horat med henne och levt i lyx, ska gråta (klaga högljutt) och sörja över henne när de ser röken från den eld där hon brinner. 10Skrämda av hennes plåga står de på avstånd och säger:"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan], du stora stad!Jordens köpmän sörjer
Babylon, du mäktiga stad!
På en enda timme [en jämförelsevis kort tid] kom domen över dig."
[Samma uttryck återkommer två gånger till, se vers 16 och 19.]
11[Bibeln fördömer inte handel, men varnar för att bli fast i mammons grepp och kärlek till pengar. I detta korrumperade ekonomiska system som beskrivs, där bara de som har vilddjurets märke kan köpa och sälja, se Upp 13:16-17, finns de som förtrycker och suger ut de fattiga och tolererar oskäliga vinstintressen. Jordens köpmän som allierat sig med vilddjuret klagar högljutt. Deras sorg är en självisk bedrövelse (2 Kor 7:10) över att ingen längre köper deras varor. De tjugonio artiklarna som räknas upp nedan kan delas in i sju eller åtta huvudkategorier av varor där de flesta är lyxprodukter.]
Jordens köpmän gråter och sörjer över henne eftersom ingen längre köper deras fartygslaster. 12Fartygslaster med:[Smycken:]14Frukten som din själ längtade efter har försvunnit från dig. All lyx och glans har du förlorat, och man ska aldrig mer finna den. 15Köpmännen som hade handlat med detta och blivit rika genom henne ska stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga:
Guld och silver [importerades från Spanien],
ädelstenar [importerades från Indien] och pärlor.
[Dyrbara tyger och färger:]
Fint linne [tyg],
purpur [dyrbart lila färgämne som framställdes av snäckor i östra Medelhavet],
siden [tyg]
och scharlakan [dyrbart rött färgämne som framställdes av bär].
[Material för lyxmöbler:]
Allt slags tujaträ (cypress, doftande trä) [dyrbara träslag från Nordafrika, populärt material för möbler],
olika slags föremål av elfenben [elefantbetar, exklusiva inlägg i möbler]
och [andra] dyrbara träslag.
[Material för konstföremål:]
Brons, järn och marmor.
13[Parfymer och kryddor:]
Kanel och salvor,
rökelse, myrra och parfymer.
[Matvaror:]
Vin och olivolja,
fint mjöl och säd.
[Från boskapsmarknaden:]
Boskap och får,
hästar och vagnar.
[Från slavmarknaden:]
Mänskliga kroppar
och själar (liv).
[Uttrycket "kroppar och själar" kan tolkas på två sätt. Antingen som två skilda begrepp där ordet "kroppar" syftar på slaveriet och "själar/liv" visar på hur degenererat ett mänskligt liv blivit. De två orden kan också tolkas som ett begrepp. Inom retoriken kallas detta för hendiadys. Tidigare i listan finns flera ord som används parvis och också kan tolkas enskilt eller som ett begrepp. Ett exempel från samma vers är "boskap och får" som kan stå för just boskap och får, eller syfta på boskapsmarknaden som helhet och då även inkludera getter och andra djur. I så fall beskriver "kroppar och själar" alla former av människohandel. Oavsett tolkning handlar det om slavhandeln som var utbredd i Romarriket där hälften av befolkningen var slavar.
Totalt innehåller listan 29 produkter, och speglar varorna från Tyros, se Hes 27. Det är anmärkningsvärt att längst ner i uppräkningen av varor som såldes och köptes nämns slavhandeln. Placeringen, efter matvaror och boskap, visar på hur degenererat människovärdet blivit i Romarriket.]16"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan], du stora stad,
som var klädd i linne, purpur och scharlakan
och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor!
17På en enda timme har all denna rikedom ödelagts."
Transportindustrin sörjer
Alla kaptener, kustfarare, sjömän och alla som arbetar till sjöss, alla stod de på avstånd 18och såg röken från den eld där hon brann, och de ropade: Vilken stad var som denna stora stad? 19De strödde jord över sina huvuden och grät och klagade högljutt:"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan] över den stora staden20[Rösten som började tala i vers 4 avslutar nu:]
där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom!
På en enda timme blev den ödelagd."
Gläd dig över henne [Babylons fall och allt detta som sker], du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter, för Gud har dömt henne och gett er upprättelse.
Babylons fall
21Sedan tog en stark ängel upp en sten, som en stor kvarnsten, och kastade den i havet och sa:
"På samma sätt, lika plötsligt och med våldsam kraft ska Babylon, den stora staden, störtas ner och aldrig mer finnas.
22Aldrig mer ska ljudet av harpspelare, musiker, flöjtister och trumpetare höras i dig.
Aldrig mer ska någon hantverkare av något slag finnas i dig.
Aldrig mer ska ljudet från en kvarnsten höras i dig.
23Aldrig mer ska någon lampas sken lysa i dig.
Aldrig mer ska röster från brud och brudgum höras i dig.
Dina köpmän var jordens stora (inflytelserika) män och alla folk blev vilseledda (förförda) genom dina droger. [Det grekiska ordet pharmakeia, vårt ord farmaceut kommer från detta ord. Ofta kombinerades droger och magi, så därför översätts ordet ibland 'svartkonst', se även Upp 9:21.] 24I henne [Babylon] fanns blod av profeter och heliga och av alla som hade slaktats på jorden."
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > 6. Parallell
- 7. Sommar 25
