Parallell - onsdag 18/2
3 Mos 16-18
FÖRSONINGSDAGEN – då all orenhet blir försonad1[I detta kapitel beskrivs försoningsdagen (jom kippur; det bibliska namnet är jom hakippurim – ordagrant "försoningarnas dag"), se 3 Mos 23:27-28. Detta är den heligaste dagen och har kommit att kallas Joma – Dagen.]
Herren (Jahveh) talade till Mose efter att Arons två söner [Nadab och Abihu] dött, när de offrade inför Herrens (Jahves) ansikte och dog [3 Mos 10:1-2], 2och Herren (Jahveh) sa till Mose:
Tala till Aron din bror, att inte komma när som helst in till den heliga platsen innanför förhänget [2 Mos 25:17-22], framför nådastolen som är ovanpå arken, så att han inte dör, för jag ska visa mig i molnet ovanpå nådastolen. [Nådastolen var arkens lock med en 1,25 m lång och 0,75 m bred utsmyckning i rent guld, se 2 Mos 25:17.]
Förberedande offer för översteprästen
Översteprästen i sina färggranna kläder.
Så ska Aron komma in till den heliga platsen: med en ung tjur, en tjurkalv (ordagrant: ´en son av boskapen´), som syndoffer [3 Mos 4:3] och en bagge som brännoffer [3 Mos 1:1-17]. 4Han ska klä sig i heliga linnekläder, han ska ha underkläder (hebr. michnas) av linne [2 Mos 28:42] på sin kropp och ska vara omgjordad med en linnegördel och med en linneturban ska han vara klädd. Detta är de heliga kläderna, därför ska han tvätta sin kropp i vatten och sedan klä sig i dem.
[Översteprästen hade i vanliga fall en färggrann skrud med guld och ädelstenar, se 2 Mos 28:39-41; 39:29. Guldet förknippades med synden med guldkalven (2 Mos 32.4), vilket ansågs olämpligt när man ber om förlåtelse. De enklare vita linnekläderna var de övriga prästernas ämbetsdräkt. När nu översteprästen ska klä sig lika enkelt som alla andra präster, visar det profetiskt att Jesus måste bli som en av oss, sann människa, för att kunna ge oss försoningen. Heligheten förstärks också av att sju gånger i detta kapitel upprepas frasen "för honom själv" när det gäller offer, se vers 6 (2 ggr), vers 11 (3 ggr), vers 17 och 24.]
5Av Israels söners församling ska han ta två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.
Sammanfattning: syndoffer och syndabocken
Syndabocken av William Holman Hunt. Målad på plats vid Döda havet 1854. I bakgrunden syns Edoms berg och ett kadaver från ett tidigare års syndabock som skickats ut i ödemarken.
[Denna vers visar profetiskt det som sker när Barabbas får byta plats med Jesus. Lotten kastas mellan två identiska getter. Barabbas betyder faderns son och Jesus är Faderns Son. Därför kan Jesus ta människans plats medan Barabbas får Jesu nåd, se Matt 27:15-26.]
8Aron ska kasta lott om de två bockarna, en lott för Herren (Jahveh) och en lott för syndabocken (hebr. azazel).
[Hebr. azazel antas komma från de hebreiska orden get (hebr. ez) och vända bort (hebr. azal). Så tolkar översättarna som översatte till grekiska 200 f.Kr. som valde översättningen "getabocken som går bort". En annan tolkning av ordet som ett abstrakt substantiv "fullständigt ta bort". Bocken som försvinner för gott och ses aldrig mer blir då en bild på synden som är helt borttagen. Inom judisk tradition tolkas azazel som en beskrivning på platsen dit bocken går (baserat på ordet gezerah i vers 22 som beskriver ett "avhugget" land). En modernare judisk tolkning är en referens till en demon Azazel som nämns i Första Henoks bok (ca 300-100 f.Kr.), det finns dock inget stöd i Bibeln för en sådan tolkning att demoner är involverade i att ta bort synd.]
9Aron ska föra fram den bock, över vilken Herrens lott fallit, och offra den som syndoffer. 10Men geten, på vilken lotten föll att bli en syndabock, ska ställas fram levande inför Herren, för att bringa försoning med den och låta den gå som syndabock ut i ödemarken (öknen).
Detaljerade instruktioner
Förbundsarken med de två keruberna av rent guld ovanpå.
1. En tjur offras som syndoffer för prästerna, se vers 11-14
2. En bock offras för folkets synd (Heb 9:21-22; 1 Tim 2:5), vers 15-17
3. Blandning av tjurens och getens blod, vers 18-19
4. Syndabocken sänds iväg, vers 20-22
Efter dessa fyra delar sker en avslutande del, se vers 23-28]
[Den östra sidan av nådastolen är dess framsida. Tabernaklet, och senare templet, placerades alltid så att ingången var vänd mot öster. Därav följer att även arken och nådastolen blir placerade så att de alltid vänds med framsidan mot öster. Därför kan man säga att Gud blickar österut när han sitter på nådastolen, kerubernas vingar är ju hans tron. Öster är ett väderstreck som inte bara betyder en viss riktning i förhållande till omgivningen. I detta ord, hebr. kedem, ligger många fler betydelser. Öster är ett av de två eviga väderstrecken, till skillnad från norr och söder som har sina begränsningar vid respektive pol. Öster handlar om det eviga perspektivet också på det sättet att det ser både bakåt och framåt samtidigt. Det är ett ord som knyter ihop tidens begränsning med evighetens gränslöshet. Det är också ett ord som handlar om möten, att möta sig själv och att möta Gud. Det är när man blickar bakåt ett ord som innebär att man gör bokslut med det som har varit. På samma sätt när man blickar framåt ser man profetiskt vad som ska komma. Det är även ett ord som talar om vägledning, vilket är precis det man får när man profetiskt blickar framåt. I förståelsen av ordet öster ligger inte bara människans möjlighet att se hela sitt liv, utan också förståelsen av Gud som den som står utanför tid och rum och ser allting samtidigt från sitt evighetsperspektiv.]
15Sedan ska han [prästen] slakta folkets syndofferbock och bära in blodet bakom förhänget. Han ska göra på samma sätt som med tjurblodet: han ska stänka det ovanpå nådastolen och framför nådastolen. 16På det sättet ska han rena det allra heligaste från Israels söners (folks) orenheter på grund av deras överträdelser i alla deras synder. På samma sätt ska han göra med församlingens mötestält [uppenbarelsetältet, tabernaklet, som innehåller det heliga och allra heligaste] som står mitt ibland dem och är omgivet av deras orenhet. 17Ingen människa får vistas i församlingens mötestält när han [Aron, översteprästen] går in för att bringa försoning på den heliga platsen, till dess att han kommer ut och har bringat försoning för sig själv och för sitt hushåll och för hela Israels församling.
18Han ska gå ut till altaret som är framför Herren (Jahveh) och bringa försoning för det, och han ska ta av tjurens blod och av bockens blod och placera det ovanpå altarets horn runtom. [2 Mos 27:2. Altaret har fyra horn, ett i varje hörn. Hornen på altaret representerar makt.] 19Han ska stänka av blodet ovanpå det med sitt finger sju gånger och rena det och helga det från Israels söners (folks) orenhet.
20När han har avslutat försoningen av den heliga platsen och av församlingens mötestält och altaret, ska han föra fram den levande geten. 21Aron ska lägga båda sina händer på den levande getens huvud och bekänna över den alla Israels folks missgärningar och alla deras överträdelser i alla deras synder och lägga dem på getens huvud och sända iväg den till ödemarken, i handen på en man som är redo [någon som ska leda ut geten i ödemarken, det är öknen öster om Jerusalem].
[Här talas också profetiskt om vad som skulle ske med Jesus. När översteprästerna slår Jesus i ansiktet uppfylls denna förebild, se Matt 26:67; Mark 14:65; Joh 18:22.]
22Bocken ska bära alla deras missgärningar till ett obebott land, och han ska låta geten gå ut i ödemarken.
23Aron ska komma in i församlingens mötestält och ska ta av sig linnekläderna som han tog på sig när han gick in till den heliga platsen och han ska lämna dem där. 24Han ska tvätta sin kropp med vatten på den heliga platsen och sätta på sig sina (egna) kläder och komma fram och offra sitt brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning för sig själv och för folket. 25Det feta av syndoffret ska han bränna på altaret.
26Den man som ledde ut syndabocken ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och sedan komma in i lägret. 27Syndofferstjuren och syndoffersgeten vars blod bars in för att bringa försoning på den heliga platsen ska bäras bort utanför lägret, och de ska brännas i eld, deras hud och deras kött och deras avskräde (slaktrester). 28Den som bränner dem ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och därefter ska han gå in i lägret.
Försoningsdagen – en återkommande förordning
29Detta ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") för er. I 7:e månaden på den 10:e dagen [10:e tishri, infaller i sept/okt] ska ni rannsaka er själva [ordagrant: "ödmjuka era själar"; detta inkluderar ofta fasta, se Ps 35:13; Jes 58:3, 10] och inte utföra något arbete alls, oavsett om det är någon från ert eget land eller en främling som vistas bland er. 30På den dagen ska översteprästen bringa försoning för er, för att rena er så att ni blir rena från alla era synder inför Herren (Jahveh). 31Det ska vara en sabbatsvila för er och ni ska rannsaka era själar. Det ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat").
[Det ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") upprepas tre gånger, se vers 29, 31 och 34. När saker upprepas två gånger är det för att markera att det är extra viktigt. Här upprepas det tre gånger och därmed vet vi att det inte bara är något viktigt utan absolut nödvändigt.]
32Översteprästen, som han ska smörja, och som han ska helga till tjänstgöring i översteprästens ämbete i sin fars ställe, ska bringa försoning och ska ta på sig linnekläder, de heliga kläderna. 33Han ska bringa försoning för den heliga helgedomen och han ska bringa försoning för församlingens mötestält och för altaret och han ska bringa försoning för översteprästen och för allt folket i församlingen.
34Detta ska vara en evig förordning (ordagrant "saker inristat") för er, för att bringa försoning för Israels söner (folk), för alla deras synder, en gång om året. Och han gjorde som Herren hade befallt Mose.
ETT HELIGT FOLK (kap 17-20)
1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
2Tala till Aron och hans söner och alla Israels söner och säg dessa ord till dem som Herren (Jahveh) har befallt. Säg:
Kött offrat till avgudar
3Om någon (ordagrant: "och, man, man" – betonar att det är ett generellt förbud) av Israels hus slaktar en ko, ett lamm eller en get i eller utanför lägret, 4och inte för fram djuret till mötestältets (hebr. óhel meed) ingång för att bära fram det som en offergåva åt Herren (Jahveh) framför Herrens (Jahvehs) tabernakel (hebr. miskan), ska det tillräknas den mannen som blodskuld. Han har spillt blod, och han ska utrotas ur sitt folk. 5Därför ska Israels barn komma med sina slaktdjur som de brukar slakta ute på marken, fram till Herren, till mötestältets ingång, till prästen, och slakta dem där som ett shalomoffer (gemenskapsoffer) åt Herren (Jahveh). 6Prästen ska stänka blodet på Herrens (Jahvehs) altare vid ingången till mötestältet och bränna fettet till en ljuvlig doft för Herren (Jahveh). 7De ska inte mer offra sina slaktoffer till de håriga bockar (onda andar, satyrer, skogsdemoner – hebr. sair) som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta ska vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.
8Och du ska säga till dem: Om någon (ordagrant: "och, man, man") av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer 9och inte för fram det till mötestältets ingång för att offra det åt Herren, ska den mannen utrotas ur sitt folk.
Förbud att äta blod
10Om någon (ordagrant: "och, man, man") av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, ska jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet [3 Mos 3:17] och utrota honom ur hans folk. 11För kroppens (varje varelses) liv (själ) är i blodet, och jag har gett er det för altaret, för att bringa försoning för era liv (själar). Det är blodet som bringar försoning genom livet (själen) som är i det. 12Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er ska äta blod. Främlingen som bor ibland er ska inte heller äta blod.
Förbud att äta kött av kvävda djur
13Om någon (ordagrant: "och, man, man") av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel av det slag som får ätas, ska han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. 14För varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni ska inte äta någon kropps blod, för varje kropps liv är dess blod. Var och en som äter det ska utrotas. 15Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller främling, ska tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren. 16Om han inte tvättar sina kläder och badar sin kropp, kommer han att bära på skuld.
Otillåtna sexuella relationer
Ett annorlunda folk
1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
2Tala till Israels barn och säg till dem:
[Vers 2b-5 formar en kiasm där frasen "Jag är Herren" både ramar in stycket och betonas centralt i vers 5. Orden göra/gör, påbud, förordningar och hålla är nyckelord som speglas i varje nivå.]
Jag är Herren (Jahveh),
er Gud (Elohim).
3Jag är Herren (Jahveh).Ni ska inte göra som man gör i Egypten,
där ni har bott.
Ni ska inte heller göra som man gör i Kanaans land,
dit jag för er.
Ni ska inte vandra i (leva efter) deras [Egyptens och Kanaans]
stadgar (förordningar, ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta lagar).4Mina påbud (bindande juridiska beslut) ska ni göra,den människa som gör dem ska leva genom (i) dem.och mina förordningar (ordagrant "saker inristat")och mina påbud (bindande juridiska beslut);ska ni hålla (vaka över)mina förordningar (ordagrant "saker inristat")för att vandra efter dem.5Ni ska hålla (vaka över)
Jag är Herren (Jahveh),
er Gud (Elohim).
Otillåtna nära sexuella relationer
6[Incest och sexuella relationer mellan nära släktingar är förbjudna. Ordet "närma sig" används i vers 6, 14 och 19 och ramar in stycket. Ett centralt ord som används 24 gånger i vers 6-19 är nakenhet (hebr. ervah) som även kan översättas genitalierna och används också för sexuella relationer. Totalt 11 verser (vers 7-17) börjar alla med det ordet. Det finns en tydlig struktur med flera kiasmer:
Släkting – inte närma dig, vers 6
Din mor, vers 7
Din fars hustru, vers 8
Din syster, vers 9
Ditt barns dotter, vers 10
Din halvsyster, vers 11
Din fars syster, vers 12
Din mors syster, vers 13
Din fars brors hustru – inte närma dig, vers 14
Din sons hustru, vers 15
Din brors hustru, vers 16
En kvinna och hennes dotter, vers 17
En kvinna och hennes syster, vers 18
Kvinna under menstruation – inte närma dig, vers 19
Incest tas upp även i följande passager: 1 Mos 19:30-38; 20:12; 35:22; 49:4; 2 Sam 13:1-14. Dessa bibliska regler ligger som grund för många länders lagar. I Israel straffas den som har sexuella relationer med sina egna barn med fem års fängelse. I svensk lagstiftning regleras incest i 6 kap. 7 § brottsbalken där straffet är högst två år. Mellan helsyskon är straffet fängelse i högst ett år.]
[Släkting]
Jag är Herren (Jahveh).
7[Vers 7-13 formar en kiasm med 7 förbjudna nära relationer. I en kiasm hör ämnen ofta parvis ihop. Första och sista, andra och näst sista, osv. Här rör sig kiasmen utåt i släktskap, från mor, far, barn och sist barnbarn. Moderns sida (vers 7, 13), faderns sida (se vers 8, 12), följt av syskon (vers 9, 11) och sist barnbarn (vers 10).]14[Din fars brors hustru]
[Din mor]
Din fars nakenhet och din mors nakenhet ska du inte blotta,
hon är din mor;
du ska inte blotta hennes nakenhet (ha en sexuell relation med henne).
[Hör tematiskt ihop med vers 13 – incest på din mors sida av släkten är förbjudet. Se även 1 Mos 35:22; 1 Kor 5:1.]8[Din fars hustru]13[Din mors syster]
Din fars frus nakenhet ska du inte blotta (ha inte en sexuell relation med henne),
hon är din fars nakenhet [eftersom man och hustru är "ett kött", se 1 Mos 2:24; 49:4].
[Hör tematiskt ihop med vers 12 – incest på din fars sida av släkten är förbjudet. Detta var känt som en otillåten relation långt innan lagen, som t.ex. med Ruben, se 1 Mos 35:22. Även bland hedningar var detta inte accepterat, se 1 Kor 5:1. Trots detta var det en medveten synd av Davids son Avshalom, se 2 Sam 16:22.]9[Din syster]12[Din fars syster]
Din systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din syster)
– oavsett om det är din fars dotter eller din mors dotter, född hemma eller borta.
[Hör tematiskt ihop med vers 11 – incest mellan syskon är förbjudet. Förbudet gäller en syster på alla tänkbara sätt, tidigare äktenskap, utanför äktenskapet, osv.]10[Ditt barns dotter]11[Din halvsyster]
Din sondotters
eller dotterdotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med dina barnbarn),
för de är din egen nakenhet.
[Centralt i kiasmen (som rört sig tematiskt utåt i släktledet) förbjuds också incest med barnbarn.]
Din faders hustrus dotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med en halvsyster),
för hon är av din fars släkt och hon är din syster;
du ska inte blotta hennes nakenhet (ha en sexuell relation med henne).
Din faders systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din faster),
för hon är av din fars släkt.
Din mors systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din moster),
för hon är av din mors släkt.
du ska inte närma dig hans hustru (du ska inte ha sexuellt umgänge med din farbrors hustru),
för hans hustru är din [ingifta] faster.
[Ordet "närma" ramar in den första kiasmen som började i vers 6, samtidigt inleds nästa stycke här som avslutas med "närma dig" i vers 19.]
15[Din sons hustru]19[Kvinna under menstruation och efter födsel]
Din sonhustrus nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din svärdotter),
hon är din sons hustru,
hennes nakenhet ska du inte blotta.
16[Din brors hustru]
Din brors hustrus nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din svägerska),
för det är din brors nakenhet.[Här finns ett undantag när en broder dör och han och hans fru inte har några barn. Leviratäktenskapet beskrivs i 5 Mos 25:5-10 och är frivilligt för båda parter, dock krävs en chalitzah-ceremoni för att lösa änkan att bli fri att gifta om sig.]17[Kvinna och hennes dotter]
En kvinnas nakenhet
och hennes dotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med en mor och hennes dotter);
hennes sondotter eller hennes dotterdotters nakenhet ska du inte blotta,
för de är ju nära släktingar
– det är depraverat (oanständigt, en skändlighet – hebr. zimah) [3 Mos 19:29; 20:14].
[Hebr. zimah kommer från zamam som betyder tänka och fantisera, se även vers 22 och 23.]
18[Kvinna och hennes syster – inte giftermål]
Och du ska inte ta en kvinna och hennes syster som hustru,
och skapa fiendskap (rivalitet) mellan dem,
och blotta båda deras nakenhet medan din första fru lever (du ska inte ha sexuellt umgänge med två systrar).
[Jakobs giftermål med Leah och Rakel är ett exempel på vilka problem detta skapar, se 1 Mos 29:23-30.]
[Den ceremoniella reningen inkluderar både månadsreningen (3 Mos 15:33) och perioden på 40 respektive 80 dagar efter barnafödande (3 Mos 12:2), se även 3 Mos 15:24; 20:18.]
Andra otillåtna sexuella relationer
20[Tidigare stycke (vers 6-19) handlade om förbjudna sexuella relationer inom familjen. Nästföljande stycke (vers 20-23) behandlar förbjudna sexuella relationer utanför familjen. Här beskrivs en nedåtgående spiral i depraverat beteende, se även Rom 1:24-27. Det börjar med äktenskapsbrott, fortsätter med barnoffer, män som ligger med män, män som ligger med djur och sist en kvinna som försöker para sig med ett djur. I vers 20 och 21 används hebreiska ordet för säd, zera. Skrivsättet gör att detta stycke betonar frukten av sexualiteten, dvs. barn. Otukt med en annan kvinna producerar ett utomäktenskapligt barn (utanför släkten). Det är inte som det är tänkt med en familj, men det blir i alla fall ett mänskligt liv. Nästa steg är att ett barn offras till Molok och dödas. En sexuell relation mellan två män kan inte producera ett barn, och en man eller kvinna som har sex med ett djur (som inte ens är en människa) kan omöjligt producera en avkomma.]
[Äktenskapsbrott]
och på så sätt bli oren tillsammans med henne.
[Äktenskapsbrott förbjöds också i 2 Mos 20:14; 5 Mos 5:18; Joh 8:2-5 och straffades med döden för båda parter, se 3 Mos 20:10; 22:22. Allvaret i denna överträdelse beror på att äktenskapet var instiftat av Gud, se 1 Mos 2:18, 24; Ords 2:17; 18:22; Mal 2:14.]
Barnoffer till avguden Molok, av Charles Foster 1897.
du ska inte ohelga din Guds namn.
Jag är Herren (Jahveh). [Bara Gud är "Kung" – inte "Molok".]
[Den vanligaste beskrivningen av denna kanaaneiska avgud är att den var gjord av brons och ihålig – med en mänsklig kropp och en tjurs huvud. Den satt på en tron av brons med händerna utsträckta, förberedda att ta emot offret. Man eldade i statyn och runt statyn så den hettades upp. Föräldrarna offrade sedan sina barn på de rödglödgade armarna medan ljudet av trummor och cymbaler dränkte barnets skrik. Enligt judisk tradition sägs att det fanns sju nivåer av tillbedjan av Molok. För att nå den första nivån krävdes ett offer av en fågel, den andra en get, den tredje ett får, den fjärde en kalv, den femte unga tjurar och den sjätte en tjur. För den sjunde och högsta ockulta nivån krävdes ett barnoffer. Bara de som offrade sin son till Molok fick tillträde dit. De "skrin" som refereras till i Amos 5:25-27 och Apg 7:43 kan vara miniatyrer som illustrerar dessa olika nivåer. Det råder olika uppfattningar om denna beskrivning är kopplad till sederna för offret till Molok, Bibeln anger dock att det handlar om barnoffer och eld, se Hes 16:20-21; Ps 106:37-38; Jer 7:31.]
22[Med en man – homosexualitet]
– det är avskyvärt!
[I hebreiskan förstärks allvaret i varningen genom att både verbet ligga och substantivet för säng används. Att verbet står i formen yiktol förstärker också intensiteten, att en man verkligen inte ska ligga i säng och ha en fullbordad sexuell relation med honom, som han har med en kvinna. Termen avskyvärt (hebr. toeva) används bara fem gånger i den här boken, och det är i detta sammanhang, se 3 Mos 18:22, 26, 27, 29, 30; 20:13. Genom hela Bibeln fördöms den homosexuella akten, se 1 Mos 19:5; 3 Mos 20:13; Dom 19:22; Rom 1:27; 1 Kor 6:9; 1 Tim 1:10.]23[Med ett djur – tidelag]
och ingen kvinna ska stå framför ett djur (för att ha sexuellt umgänge med det)
– det är galenskap (förvirring; naturvidrigt – bryter mot naturens ordning) [hebr. tevel används här och i 3 Mos 20:12]!
[På samma sätt som förbud mot homosexualitet och tidelag står intill varandra här i Tredje Moseboken har de följts åt i svensk lagstiftning. Fram till 1944 kunde homosexuella handlingar bestraffas med straffarbete i högst två år. År 1944 avkriminaliserades både homosexualitet och tidelag, men från och med 1 april 2014 blev tidelag på nytt straffbart. Även om ordet homosexualitet är relativt nytt, så är fenomenet inte nytt. Jesus visar på äktenskapets höga standard, och hur en del har avstått för himmelrikets skull, se Matt 19:3-12.]24Orena er inte med något av detta, för med allt sådant har de folkslag orenat sig, som jag fördriver (kastar ut) för er. 25Och landet är därför orenat, och jag ska hemsöka deras missgärning på dem, så att landet själv utspyr sina invånare. [3 Mos 20:23-24]
[I detta kapitel beskrivs att sexuell synd är något skändligt (vers 17), avskyvärt (vers 22) och förvirrat (vers 23). Samma nedåtgående moraliska spiral beskrivs av Paulus, se Rom 1:24-32. Guds nåd och tålamod är stort 2 Pet 3:9. Här i Moseböckerna nämns Guds tålamod i fyra generationer, se 1 Mos 15:16. I Korintierbrevet lyfter Paulus fram fem sexuella synder tillsammans med avgudadyrkan och girighet och är tydlig med att ingen som lever så ska ärva Guds rike. Han fortsätter sedan med att sådana har några av er varit, men ni har tvättats rena och blivit helgade och förklarats rättfärdiga i Herren Jesu namn, se 1 Kor 6:9-11. Till äktenskapsbryterskan säger Jesus "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer", se Joh 8:11.]
26[Vers 26-30 formar en kiasm där ordet avskyvärt återkommer fyra ggr.]
Men ni ska hålla mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och påbud (bindande juridiska beslut),
och inte göra något av detta avskyvärda
– det gäller både infödda och invandrare!
2730Lyd min befallning (mishmar – något som ska vaktas och skyddas),För allt detta avskyvärda gjorde landets invånare före er,
och landet blev orenat.28Gör inte så att landet spyr ut er,29För var och en som gör något av detta avskyvärda,
genom att orena det,
på samma sätt som det spydde ut det folk som bodde där före er.
ska bli utstött (avskuren) från sitt folk.
så att ni inte gör någon av dessa avskyvärda förordningar (traditioner, seder) som man följt före er,
så att ni blir orenade genom dem!
Jag är Herren (Jahveh) er Gud (Elohim).
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > 6. Parallell
- 7. Sommar 25
