Helbibel - tisdag 24/2
3 Mos 15:1-16:28, Ps 40:11-18, Ords 10:13-14, Mark 7:1-23
3 Mos 15:1-16:28
Rituell orenhet från flytningar1[Kapitel 15 har ett kiastiskt mönster (A-B-C-B’-A’) där den centrala delen (B och B’) beskriver normala sexuella utsöndringar. Vers 18 är mittpunkten där man och kvinna möts (C). De omgivande delarna beskriver onormala utsöndringar hos män (A) och kvinnor (A’). Här krävs även offer för att bli ren.]
Onormal manlig flytning – offer
2Tala till Israels söner och säg till dem: När någon man (hebr. ish ish) har en flytning från sitt kött [ofrivillig sädesuttömning], är han oren på grund av detta. [Ordet kött (hebr. basar) används eufemistiskt till de manliga och kvinnliga könsorganen eller områdena av kroppen i detta kapitel. Se även Hes 16:26; 23:20.] 3Och detta är hans orenhet i det här fallet, om hans kropp har en flytning eller hans kropp hindras från hans flytning, är det hans orenhet.
4Varje säng som han som har en flytning ligger på är oren, och varje möbel som han sitter på är oren. 5Och vemhelst som rör hans säng ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 6Och han som sitter på någonting som han med flytningen har suttit på, ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 7Och den som rör kroppen på honom som har en flytning ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 8Och om han som har en flytning spottar på honom som är ren, då ska han tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 9Och varje sadel som han som har en flytning rider på ska vara oren. 10Och vemhelst som vidrör något som varit under honom som har en flytning ska vara oren till kvällen, och han som har burit (flyttat på) något av dessa ting ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 11Och vemhelst som vidrör honom som har en flytning och inte har sköljt sina händer i vatten, han ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 12Och redskap av lera (keramik) som han med flytningen har kommit i beröring med ska krossas, och varje redskap av trä ska sköljas i vatten.
13Och när han som har flytningen är ren från sin flytning ska han räkna för sig själv sju dagar [jfr 3 Mos 12:2; 13:4; 15:19] för sin rening och tvätta sina kläder och bada sig själv i rinnande vatten och ska vara ren. 14Och på den åttonde dagen ska han ta åt sig två turturduvor eller två unga duvor och komma inför Herrens (Jahvehs) ansikte till dörren på mötestältet och ge dem till prästen. 15Och prästen ska offra dem, den ena som syndoffer och den andra som brännoffer, och prästen ska bringa försoning för honom inför Herrens (Jahvehs) ansikte för hans flytning.
Normal manlig flytning
16Om någon mans säd lämnar honom (spills vid sidan) vid ett samlag, då ska han tvätta sin kropp i vatten och vara oren till kvällen. 17Och varje plagg och varje skinn varpå (den spillda) säden från samlaget finns ska tvättas med vatten och vara orent till kvällen.
Normala mötet – man och kvinna
18Även kvinnan som mannen legat med när säden förspilldes, de ska båda bada sig i vatten och vara orena till kvällen.
Normal kvinnlig menstruation
19Om en kvinna har ett bekymmer och hennes bekymmer i kroppen är blod, ska hon vara avskild (separerad, isolerad) i sju dagar, och vemhelst som rör henne ska vara oren till kvällen. 20Allting som hon ligger på under sin avskildhet ska vara orent och allting som hon sitter på under sin avskildhet ska vara orent. 21Och vemhelst som rör hennes säng ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 22Och vemhelst som rör någonting som hon suttit på ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen. 23Och om det är på hennes säng eller någonting som hon suttit på, när han rör det är han oren till kvällen. 24Och om någon man ligger hos henne kommer hennes orenhet över honom, han ska vara oren i sju dagar, och hela sängen som han legat på ska vara oren.
Onormal kvinnlig blödning – offer
25Om en kvinna har problem med sin menstruation många dagar utöver hennes avskildhet, eller om det rinner utöver tiden för hennes avskildhet, alla dagar av hennes orsak till orenhet ska vara som dagarna för hennes avskildhet. Hon ska vara oren. 26Varje säng som hon ligger i alla dagar som hennes blödning varar ska för henne vara som sängen för hennes avskildhet och allt som hon sitter på ska vara orent, liksom orenheten för hennes avskildhet. 27Och vemhelst som rör dessa ting ska vara oren och ska tvätta sina kläder och bada sig själv i vatten och vara oren till kvällen.
28Men om hon blir ren från sin blödning ska hon räkna sju dagar och sedan ska hon vara ren. 29Och på den åttonde dagen ska hon ta två turturduvor eller två unga duvor och föra dem till prästen till dörren på mötestältet. 30Och prästen ska offra den ena som syndoffer och den andra som brännoffer och prästen ska bringa försoning för henne inför Herrens (Jahvehs) ansikte för hennes orenhet med blödningen.
Sammanfattning
31Så ska ni avskilja Israels söner från deras orenhet för att de inte ska dö i sin orenhet när de befläckar mitt tabernakel bland dem. 32Detta är undervisningen om honom som har en flytning och om honom vars säd lämnar honom så att han blir oren av det, 33och om henne som är oren av sin menstruation och om honom som har en flytning, om mannen och om kvinnan och om honom som ligger med henne som är oren.
FÖRSONINGSDAGEN – då all orenhet blir försonad
1[I detta kapitel beskrivs försoningsdagen (jom kippur; det bibliska namnet är jom hakippurim – ordagrant "försoningarnas dag"), se 3 Mos 23:27-28. Detta är den heligaste dagen och har kommit att kallas Joma – Dagen.]
Herren (Jahveh) talade till Mose efter att Arons två söner [Nadab och Abihu] dött, när de offrade inför Herrens (Jahves) ansikte och dog [3 Mos 10:1-2], 2och Herren (Jahveh) sa till Mose:
Tala till Aron din bror, att inte komma när som helst in till den heliga platsen innanför förhänget [2 Mos 25:17-22], framför nådastolen som är ovanpå arken, så att han inte dör, för jag ska visa mig i molnet ovanpå nådastolen. [Nådastolen var arkens lock med en 1,25 m lång och 0,75 m bred utsmyckning i rent guld, se 2 Mos 25:17.]
Förberedande offer för översteprästen
Översteprästen i sina färggranna kläder.
Så ska Aron komma in till den heliga platsen: med en ung tjur, en tjurkalv (ordagrant: ´en son av boskapen´), som syndoffer [3 Mos 4:3] och en bagge som brännoffer [3 Mos 1:1-17]. 4Han ska klä sig i heliga linnekläder, han ska ha underkläder (hebr. michnas) av linne [2 Mos 28:42] på sin kropp och ska vara omgjordad med en linnegördel och med en linneturban ska han vara klädd. Detta är de heliga kläderna, därför ska han tvätta sin kropp i vatten och sedan klä sig i dem.
[Översteprästen hade i vanliga fall en färggrann skrud med guld och ädelstenar, se 2 Mos 28:39-41; 39:29. Guldet förknippades med synden med guldkalven (2 Mos 32.4), vilket ansågs olämpligt när man ber om förlåtelse. De enklare vita linnekläderna var de övriga prästernas ämbetsdräkt. När nu översteprästen ska klä sig lika enkelt som alla andra präster, visar det profetiskt att Jesus måste bli som en av oss, sann människa, för att kunna ge oss försoningen. Heligheten förstärks också av att sju gånger i detta kapitel upprepas frasen "för honom själv" när det gäller offer, se vers 6 (2 ggr), vers 11 (3 ggr), vers 17 och 24.]
5Av Israels söners församling ska han ta två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.
Sammanfattning: syndoffer och syndabocken
Syndabocken av William Holman Hunt. Målad på plats vid Döda havet 1854. I bakgrunden syns Edoms berg och ett kadaver från ett tidigare års syndabock som skickats ut i ödemarken.
[Denna vers visar profetiskt det som sker när Barabbas får byta plats med Jesus. Lotten kastas mellan två identiska getter. Barabbas betyder faderns son och Jesus är Faderns Son. Därför kan Jesus ta människans plats medan Barabbas får Jesu nåd, se Matt 27:15-26.]
8Aron ska kasta lott om de två bockarna, en lott för Herren (Jahveh) och en lott för syndabocken (hebr. azazel).
[Hebr. azazel antas komma från de hebreiska orden get (hebr. ez) och vända bort (hebr. azal). Så tolkar översättarna som översatte till grekiska 200 f.Kr. som valde översättningen "getabocken som går bort". En annan tolkning av ordet som ett abstrakt substantiv "fullständigt ta bort". Bocken som försvinner för gott och ses aldrig mer blir då en bild på synden som är helt borttagen. Inom judisk tradition tolkas azazel som en beskrivning på platsen dit bocken går (baserat på ordet gezerah i vers 22 som beskriver ett "avhugget" land). En modernare judisk tolkning är en referens till en demon Azazel som nämns i Första Henoks bok (ca 300-100 f.Kr.), det finns dock inget stöd i Bibeln för en sådan tolkning att demoner är involverade i att ta bort synd.]
9Aron ska föra fram den bock, över vilken Herrens lott fallit, och offra den som syndoffer. 10Men geten, på vilken lotten föll att bli en syndabock, ska ställas fram levande inför Herren, för att bringa försoning med den och låta den gå som syndabock ut i ödemarken (öknen).
Detaljerade instruktioner
Förbundsarken med de två keruberna av rent guld ovanpå.
1. En tjur offras som syndoffer för prästerna, se vers 11-14
2. En bock offras för folkets synd (Heb 9:21-22; 1 Tim 2:5), vers 15-17
3. Blandning av tjurens och getens blod, vers 18-19
4. Syndabocken sänds iväg, vers 20-22
Efter dessa fyra delar sker en avslutande del, se vers 23-28]
[Den östra sidan av nådastolen är dess framsida. Tabernaklet, och senare templet, placerades alltid så att ingången var vänd mot öster. Därav följer att även arken och nådastolen blir placerade så att de alltid vänds med framsidan mot öster. Därför kan man säga att Gud blickar österut när han sitter på nådastolen, kerubernas vingar är ju hans tron. Öster är ett väderstreck som inte bara betyder en viss riktning i förhållande till omgivningen. I detta ord, hebr. kedem, ligger många fler betydelser. Öster är ett av de två eviga väderstrecken, till skillnad från norr och söder som har sina begränsningar vid respektive pol. Öster handlar om det eviga perspektivet också på det sättet att det ser både bakåt och framåt samtidigt. Det är ett ord som knyter ihop tidens begränsning med evighetens gränslöshet. Det är också ett ord som handlar om möten, att möta sig själv och att möta Gud. Det är när man blickar bakåt ett ord som innebär att man gör bokslut med det som har varit. På samma sätt när man blickar framåt ser man profetiskt vad som ska komma. Det är även ett ord som talar om vägledning, vilket är precis det man får när man profetiskt blickar framåt. I förståelsen av ordet öster ligger inte bara människans möjlighet att se hela sitt liv, utan också förståelsen av Gud som den som står utanför tid och rum och ser allting samtidigt från sitt evighetsperspektiv.]
15Sedan ska han [prästen] slakta folkets syndofferbock och bära in blodet bakom förhänget. Han ska göra på samma sätt som med tjurblodet: han ska stänka det ovanpå nådastolen och framför nådastolen. 16På det sättet ska han rena det allra heligaste från Israels söners (folks) orenheter på grund av deras överträdelser i alla deras synder. På samma sätt ska han göra med församlingens mötestält [uppenbarelsetältet, tabernaklet, som innehåller det heliga och allra heligaste] som står mitt ibland dem och är omgivet av deras orenhet. 17Ingen människa får vistas i församlingens mötestält när han [Aron, översteprästen] går in för att bringa försoning på den heliga platsen, till dess att han kommer ut och har bringat försoning för sig själv och för sitt hushåll och för hela Israels församling.
18Han ska gå ut till altaret som är framför Herren (Jahveh) och bringa försoning för det, och han ska ta av tjurens blod och av bockens blod och placera det ovanpå altarets horn runtom. [2 Mos 27:2. Altaret har fyra horn, ett i varje hörn. Hornen på altaret representerar makt.] 19Han ska stänka av blodet ovanpå det med sitt finger sju gånger och rena det och helga det från Israels söners (folks) orenhet.
20När han har avslutat försoningen av den heliga platsen och av församlingens mötestält och altaret, ska han föra fram den levande geten. 21Aron ska lägga båda sina händer på den levande getens huvud och bekänna över den alla Israels folks missgärningar och alla deras överträdelser i alla deras synder och lägga dem på getens huvud och sända iväg den till ödemarken, i handen på en man som är redo [någon som ska leda ut geten i ödemarken, det är öknen öster om Jerusalem].
[Här talas också profetiskt om vad som skulle ske med Jesus. När översteprästerna slår Jesus i ansiktet uppfylls denna förebild, se Matt 26:67; Mark 14:65; Joh 18:22.]
22Bocken ska bära alla deras missgärningar till ett obebott land, och han ska låta geten gå ut i ödemarken.
23Aron ska komma in i församlingens mötestält och ska ta av sig linnekläderna som han tog på sig när han gick in till den heliga platsen och han ska lämna dem där. 24Han ska tvätta sin kropp med vatten på den heliga platsen och sätta på sig sina (egna) kläder och komma fram och offra sitt brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning för sig själv och för folket. 25Det feta av syndoffret ska han bränna på altaret.
26Den man som ledde ut syndabocken ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och sedan komma in i lägret. 27Syndofferstjuren och syndoffersgeten vars blod bars in för att bringa försoning på den heliga platsen ska bäras bort utanför lägret, och de ska brännas i eld, deras hud och deras kött och deras avskräde (slaktrester). 28Den som bränner dem ska tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten och därefter ska han gå in i lägret.
Ps 40:11-18
11Jag har inte dolt din rättfärdighet i mitt hjärta,utan har talat om din trofasthet (sanning, fasthet) och frälsning (räddning).
Jag har inte undanhållit din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) och sanning
från den stora församlingen.
12Du, Herre (Jahveh), kommer inte att hålla tillbaka
din barmhärtighet (oändliga, medkännande nåd) mot mig.
Låt din nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) och din sanning (stabilitet, fasthet, trofasthet)
alltid (fortsättningsvis – både dagligen och evigt) bevara mig.
[Nåd och sanning i vers 11-12 (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Ordet för barmhärtighet är hebr. rachamim. Det förekommer bara i plural och visar på Guds oändliga nåd, se Ps 25:6.]
13För ondska [plural] har omringat mig,
mer än jag kan räkna.
Mina skulder (felsteg, synder) har hunnit ifatt mig,
och jag kan inte se;
de är fler än mina huvudhår,
mitt hjärta sviktar (mitt mod lämnar mig).
[Ordet ondska är i plural. I närmsta kontext syftar det på skulder. Det hebreiska ordet avon har betydelsen att "vika av från vägen". Det beskriver ett handlingssätt där man överträtt Guds lag, men också den skuld som felsteget innebär. Eftersom psalmen har messianska undertoner så finns det inget som hindrar att den kan appliceras på Jesu syndfria liv. Eftersom ondska är i plural är det inte bara skulden/synden som omringar, utan även hotande yttre fiender, se vers 15.]
Avslutning – fortsatt angelägen bön
14[Vers 14-18 avslutar psalmen och blir på nytt en bön för att Gud ska gripa in. Stycket återfinns som en separat psalm i snarlika ordalag, se Ps 70:2-6.]
Visa välvilja (ge din villkorade nåd; ha välbehag i mig – hebr. ratsah) [välkomna min bön]!
Herre (Jahveh), rädda (ryck bort; lyft) mig!
Herre (Jahveh), skynda till min hjälp!
15Må skam och förvirring drabba alla dem
som försöker ta mitt liv.
Må de som önskar mig olycka (har sin glädje i att skada mig)
vika tillbaka och bli offentligt förödmjukade.
16Må de som ropar: "Haha, haha" (driver med mig; hebr. heach heach – ett uttryck för skadeglädje),
tvingas fly på grund av sin förödmjukelse.
17Må alla som söker dig
vara glada och jubla i dig.
Må de som älskar din befrielse alltid säga:
"Herren (Jahveh) är stor (han ska lovas, upphöjas)."
18Jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av Gud, se Matt 5:3],
men Herren [Jahveh] tänker på mig ("väver" – planerar, tänker och räknar ut för mig).
Min hjälp och min befriare är du,
min Gud (Elohim) – dröj inte!
Ords 10:13-14
13På läpparna (talet) hos den som har gott omdöme hittar man [Guds] kunskap (insikt, förståelse, medömkan),men tillrättavisning (spöstraff) väntar den (ordagrant: ´den rygg´) som saknar kunskap (insikt, förståelse, medömkan).
14De visa bevarar (samlar, gömmer, bygger upp ett förråd av) kunskap [i sitt hjärta och sinne för framtiden],
men dårens mun (tal) är nära (överhängande risk för) olycka (förstörelse, att något raseras).
[De visa bevarar sin vishet och säger väl valda ord vid rätt tillfälle. En dåre däremot kastar ur sig sin dårskap vilket gör att han själv och de runt honom ständigt är nära katastrofala konsekvenser.]
Mark 7:1-23
Guds bud och människors regler
Ceremoniell handtvätt vid Västra muren i Jerusalem.
[Markus är noga med att förklara de judiska sederna med religiösa rituella ceremonier för sina romerska läsare. Nu följer två verser med bakgrunden.] 3Fariséerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler (stadgar, förordningar) och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna. 4När de kommer från torget (marknadsplatsen) äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner [muntliga rabbinska tolkningar av Skrifterna som förmedlats från släkte till släkte] som de håller fast vid, som att skölja bägare, träkannor och kopparskålar.
5Fariséerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas tradition utan äter brödet med orena händer?" [Kritiken riktades mot lärjungarnas beteende, men gällde Jesus. Vem trodde han sig vara när han struntade i århundraden av judiska traditioner?] 6Han svarade: "Jesaja profeterade rätt om er när han sa [Jes 29:13]:
Detta folk närmar sig mig med sina läppar (de säger rätt saker),8Ni har lämnat (avsagt er) Guds bud (instruktioner) men håller ett hårt grepp om mänskliga traditioner."
men deras hjärtan är långt borta från mig.
7Deras tillbedjan är helt meningslös (fåfäng),
för de undervisar mänskliga läror (doktriner).
9Han sa också till dem: "På ett elegant sätt upphäver ni fullkomligt Guds bud så ni kan hålla fast vid era egna stadgar! 10Mose har ju sagt [i ett av de tio budorden, se 2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16]:
'Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor'11Men ni säger att om en man säger till sin far eller sin mor: 'Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det är i stället korban'.
och [där överträdelsen av detta bud beskrivs i 2 Mos 21:17]:
'Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.'
[På samma sätt som i vers 3-4 förklarar Markus de judiska begreppen för sina läsare.] Korban är [det hebreiska ordet för] en tempelgåva. [Detta var en typ av löftesoffer där givaren förband sig att ge en gåva vid ett senare tillfälle, men förvaltade pengarna fram tills löftet infriades.] 12På det här sättet behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft på grund av er tradition. [Enligt fariséernas regler friskrevs givaren från ansvaret att försörja sina föräldrar, vilket helt klart bröt mot budet att ära sina föräldrar (2 Mos 20:12). Fariséerna var väl medvetna om att dessa system missbrukades, men så länge det genererade inkomst till templet såg de mellan fingrarna.]
13Ni avskaffar auktoriteten i Guds ord genom de traditioner (förordningar) som ni har ärvt och för vidare. Det här är bara ett av många exempel på hur ni ständigt gör så här."
Vad är rent och vad är orent?
14[Folket hade dragit sig tillbaka när fariséerna och de skriftlärda kom, se vers 1. Kanske gjorde man det självmant i respekt och vördnad för sina ledare, eller så trängde sig besökarna från Jerusalem fram och tog över scenen.]
"Lyssna på mig och förstå [vad jag säger]!17När han hade lämnat folket och gått in i huset [antagligen Petrus hus i Kapernaum], frågade hans lärjungar honom om liknelsen [det var Petrus som förde fram frågan, se Matt 15:15].
15Inget som går in i människan utifrån [mat som ätits utan ceremoniellt rena händer] kan göra henne oren.
Nej, det är bara det som går ut från människan som gör henne oren."
18Han svarade: "Är ni också helt utan förstånd (oförmögna att fatta)? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ner i latrinen?"
Därmed förklarade han all mat för ren. [Detta är en förklaring och slutsats som Markus lägger till när han skriver evangeliet. Det skulle dröja flera år innan Petrus förstod detta uttalande av Jesus, se Apg 10:15.]
20Jesus sa: "Det är det som går ut ur människan som gör henne oren. 21För inifrån, från människors hjärtan, utgår:
[Jesus hade förklarat den första delen av påståendet i vers 15 – att det inte är mat som kommer in i människan som orenar henne, se vers 18-19. Nu förklarar han vad den andra halvan av påståendet betyder, vad det är som orenar. Det är ondskan som kommer ut ur människans hjärta och sinne som orenar. Det är en lista med tretton punkter. De första sju punkterna är alla i plural, vilket antyder att det är upprepade handlingar. De sista sex är i singular.]23All denna ondska kommer inifrån och den gör människan oren."
onda tankar,
olovlig sex (otukt) [plural],
[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt. Ordet porneia översätts ofta med otukt och är ett generellt ord för all sexuell orenhet. När ordet otukt och äktenskapsbrott nämns i samma uppräkning, syftar otukt på en ogift person som har sexuella relationer med andra, medan äktenskapsbrott handlar om en redan gift som är otrogen i sitt äktenskap.]
stöld [plural],
mord [plural],
22äktenskapsbrott [plural] (en gift person som är otrogen i sitt äktenskap),
begär [plural] (girighet efter mer och mer materiell rikedom),
ondska [plural] (alla sorters destruktiv ondska som vill sin egen och andras undergång),
svek (bedrägeri),
lösaktighet (lättsinnighet på alla områden i livet),
avund (ordagrant "ont öga", beskriver någon som i missunnsamhet aktivt söker efter tillfälle att orsaka problem för andra),
hädelse (smädande, hårt föraktfullt tal),
stolthet (högmod mot Gud och andra människor)
och dårskap (oförstånd, dumdristighet).
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- > 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
