Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 24/2

2 Mos 5, Mark 7:1-23


2 Mos 5

Mose konfronterar farao (5:1-7:13)

Det första besöket
1En tid därefter gick Mose och Aron till farao och sa: "Så säger Herren, Israels Gud: Släpp mitt folk så att de kan fira högtid i öknen till min ära."
     2Men farao [som själv ansåg sig vara en gud] svarade: "Vem är Herren (Jahveh). Varför skulle jag lyda honom och släppa Israel? Jag känner inte Herren, och jag tänker inte släppa Israel."
     3De svarade: "Hebréernas Gud har visat sig för oss. Låt oss få gå tre dagsresor ut i öknen och offra åt Herren, vår Gud. Annars kommer han över oss med pest eller svärd."
     4Kungen i Egypten svarade dem: "Mose och Aron, varför har ni gjort så att folket slutat arbeta [gett dem falska förhoppningar]? Gå tillbaka till ert slavarbete!"
     5Farao sa [till dem eller tänkte för sig själv]: "Befolkningen är stor, och ni vill att de ska slippa arbeta!"

Resultatet – ännu hårdare arbete
6Samma dag kommenderade han [de egyptiska] slavdrivarna som var över folket och [de israeliska] förmännen [som ledde sina landsmän, se vers 14]: 7"Ni ska inte längre ge folket halm för att göra tegel. Låt dem gå ut och hämta halm själva. 8Ni ska dock kräva samma mängd tegel av dem som förut, minska inte kvoten. De är lata, det är därför de ropar: 'Låt oss gå och offra till vår Gud.' 9Gör därför deras arbete så hårt för dem så att de inte har tid att tänka på något annat än arbete. Kanske slutar de då att lyssna på dessa lögner [som Mose och Aron talar]!"
     10Då gick slavdrivarna över folket och förmännen ut och sa till folket: "Så säger farao: 'Jag ger er inte någon halm. 11Gå ut och hämta den bäst ni kan. Det blir inget avdrag på kvoten [Ni ska producera lika mycket tegel som förut].' "
     12Folket begav sig ut över hela Egypten för att samla strå [kortare stubb från fälten] för att ha som halm. 13Slavdrivarna pressade dem hårt och sa: "Fullgör ert arbete, er dagliga kvot på samma sätt som när ni fick halm." 14De israeliska förmännen som faraos slavdrivare hade satt över folket, blev slagna och man sa: "Varför har ni inte fullgjort er kvot av tegel som tidigare, varken i går eller i dag?"

Israels förmän klagar hos farao
15Då kom Israels förmän till farao och ropade: "Varför behandlar du dina tjänare så här? 16Man ger ingen halm åt dina tjänare, ändå säger man: 'Gör tegel!' Dina tjänare blir nu slagna, trots att skulden ligger hos ditt eget folk."
     17Han svarade: "Nej, det är ni som är lata, ni är verkligen lata (overksamma)! [Ni försöker komma undan ert arbete.] Därför säger ni 'Låt oss gå och offra till Herren (Jahveh).' 18Ut med er, tillbaka till ert arbete! Ni ska inte få någon halm, men ni måste producera samma kvot tegel."
     19De israeliska förmännen förstod att de var illa ute när de blev tillsagda att arbetsbördan inte skulle lätta. De var tvungna att göra lika mycket tegel varje dag som de gjort tidigare.

20När förmännen lämnat farao gick de på en gång till Mose och Aron som väntade på dem. 21De sa: "Låt Herren se och döma vad ni gjort. På grund av er ser farao och hans tjänare på oss som om vi vore något motbjudande (ordagrant: 'en avskyvärd stank'). Du har satt svärdet i deras hand för att döda oss." [Nu har de en ursäkt att dräpa oss.]

Mose klagar inför Herren
22Då vände sig Mose på nytt till Herren (Jahveh) och sa: "Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt), varför har du låtit så mycket elände komma över detta folk? Varför har du sänt mig? 23Ända sedan jag gick till farao för att tala i ditt namn har hans ondska mot detta folk bara ökat, och du har inte gjort något för att rädda ditt folk."


Mark 7:1-23

Guds bud och människors regler

Ceremoniell handtvätt vid Västra muren i Jerusalem.

1Fariséerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring Jesus. 2De såg att några av hans lärjungar åt bröden [antagligen från det som blivit över i lärjungarnas tolv korgar dagen innan, se Mark 6:43] med [rituellt] orena händer, det vill säga utan att tvätta sig.

[Markus är noga med att förklara de judiska sederna med religiösa rituella ceremonier för sina romerska läsare. Nu följer två verser med bakgrunden.] 3Fariséerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler (stadgar, förordningar) och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna. 4När de kommer från torget (marknadsplatsen) äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner [muntliga rabbinska tolkningar av Skrifterna som förmedlats från släkte till släkte] som de håller fast vid, som att skölja bägare, träkannor och kopparskålar.

5Fariséerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas tradition utan äter brödet med orena händer?" [Kritiken riktades mot lärjungarnas beteende, men gällde Jesus. Vem trodde han sig vara när han struntade i århundraden av judiska traditioner?] 6Han svarade: "Jesaja profeterade rätt om er när han sa [Jes 29:13]:
Detta folk närmar sig mig med sina läppar (de säger rätt saker),
    men deras hjärtan är långt borta från mig.
7Deras tillbedjan är helt meningslös (fåfäng),
    för de undervisar mänskliga läror (doktriner).
8Ni har lämnat (avsagt er) Guds bud (instruktioner) men håller ett hårt grepp om mänskliga traditioner."

9Han sa också till dem: "På ett elegant sätt upphäver ni fullkomligt Guds bud så ni kan hålla fast vid era egna stadgar! 10Mose har ju sagt [i ett av de tio budorden, se 2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16]:
'Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor'
    och [där överträdelsen av detta bud beskrivs i 2 Mos 21:17]:
'Den som smädar (förbannar) sin far eller mor ska döden dö.'
11Men ni säger att om en man säger till sin far eller sin mor: 'Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det är i stället korban'.

[På samma sätt som i vers 3-4 förklarar Markus de judiska begreppen för sina läsare.] Korban är [det hebreiska ordet för] en tempelgåva. [Detta var en typ av löftesoffer där givaren förband sig att ge en gåva vid ett senare tillfälle, men förvaltade pengarna fram tills löftet infriades.] 12På det här sättet behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft på grund av er tradition. [Enligt fariséernas regler friskrevs givaren från ansvaret att försörja sina föräldrar, vilket helt klart bröt mot budet att ära sina föräldrar (2 Mos 20:12). Fariséerna var väl medvetna om att dessa system missbrukades, men så länge det genererade inkomst till templet såg de mellan fingrarna.]

13Ni avskaffar auktoriteten i Guds ord genom de traditioner (förordningar) som ni har ärvt och för vidare. Det här är bara ett av många exempel på hur ni ständigt gör så här."

Vad är rent och vad är orent?
14[Folket hade dragit sig tillbaka när fariséerna och de skriftlärda kom, se vers 1. Kanske gjorde man det självmant i respekt och vördnad för sina ledare, eller så trängde sig besökarna från Jerusalem fram och tog över scenen.]

När Jesus hade kallat till sig folket igen sa han till dem:
"Lyssna på mig och förstå [vad jag säger]!
15Inget som går in i människan utifrån [mat som ätits utan ceremoniellt rena händer] kan göra henne oren.
Nej, det är bara det som går ut från människan som gör henne oren."
17När han hade lämnat folket och gått in i huset [antagligen Petrus hus i Kapernaum], frågade hans lärjungar honom om liknelsen [det var Petrus som förde fram frågan, se Matt 15:15].

18Han svarade: "Är ni också helt utan förstånd (oförmögna att fatta)? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ner i latrinen?"

Därmed förklarade han all mat för ren. [Detta är en förklaring och slutsats som Markus lägger till när han skriver evangeliet. Det skulle dröja flera år innan Petrus förstod detta uttalande av Jesus, se Apg 10:15.]

20Jesus sa: "Det är det som går ut ur människan som gör henne oren. 21För inifrån, från människors hjärtan, utgår:
[Jesus hade förklarat den första delen av påståendet i vers 15 – att det inte är mat som kommer in i människan som orenar henne, se vers 18-19. Nu förklarar han vad den andra halvan av påståendet betyder, vad det är som orenar. Det är ondskan som kommer ut ur människans hjärta och sinne som orenar. Det är en lista med tretton punkter. De första sju punkterna är alla i plural, vilket antyder att det är upprepade handlingar. De sista sex är i singular.]

onda tankar,
olovlig sex (otukt) [plural],

[Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt. Ordet porneia översätts ofta med otukt och är ett generellt ord för all sexuell orenhet. När ordet otukt och äktenskapsbrott nämns i samma uppräkning, syftar otukt på en ogift person som har sexuella relationer med andra, medan äktenskapsbrott handlar om en redan gift som är otrogen i sitt äktenskap.]
stöld [plural],
mord [plural],
22äktenskapsbrott [plural] (en gift person som är otrogen i sitt äktenskap),
begär [plural] (girighet efter mer och mer materiell rikedom),
ondska [plural] (alla sorters destruktiv ondska som vill sin egen och andras undergång),

svek (bedrägeri),
lösaktighet (lättsinnighet på alla områden i livet),
avund (ordagrant "ont öga", beskriver någon som i missunnsamhet aktivt söker efter tillfälle att orsaka problem för andra),
hädelse (smädande, hårt föraktfullt tal),
stolthet (högmod mot Gud och andra människor)
och dårskap (oförstånd, dumdristighet).
23All denna ondska kommer inifrån och den gör människan oren."





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)