Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 2/3

4 Mos 33, Mark 10:13-31


4 Mos 33

Vandringen från Egypten till Moab
1Detta är Israels söners lägerplatser, vilka de passerade när de drog ut ur Egyptens land med sina härar under Moses och Arons hand. 2Och Mose skrev ner deras vandring, lägerplats för lägerplats på Herrens (Jahvehs) befallning, och detta är deras lägerplatser på deras vandring.

Rameses till Sinai
3De vandrade från Rameses [förrådsstad i området Goshen i lägre Egypten, se 2 Mos 1:11] i den första månaden [aviv/nisan] på den 15:e dagen i den första månaden, från morgonen efter pesach (påsken) gick Israels söner ut stolt (ordagrant: "med en upplyft hand") i alla egyptiernas åsyn, 4medan egyptierna begravde dem som Herren (Jahveh) slagit bland dem, alla deras förstfödda. Herren (Jahveh) verkställde även dom över alla deras avgudar. 5Och Israels söner vandrade från Rameses och slog läger i Sukkot. [2 Mos 12:37]

6Och de vandrade från Sukkot och slog läger i Etam [2 Mos 13:20], som ligger i kanten på öknen. [2 Mos 13:20; 15:22-23.]
7Och de vandrade från Etam och gick tillbaka till Pihachirot [betyder: ´kanalens mun/utlopp´; se 2 Mos 14:2, 9], som är framför Baal Tsefon, och slog läger i Migdol.
8Och de vandrade från Pihachirot och passerade mitt genom havet till öknen, och de gick tre dagsresor in i Etams öken och slog läger i Mara [2 Mos 15:23].
9Och de vandrade från Mara och kom till Elim, och i Elim fanns tolv vattenkällor och 70 palmträd, och slog läger där.
10Och de vandrade från Elim och slog läger vid Vasshavet (Röda havet).
11Och de vandrade från Vasshavet (Röda havet) och slog läger i öknen Sin [mellan Elim och Sinai, se 2 Mos 16:1].
12Och de vandrade från öknen Sin och slog läger i Dofka.
13Och de vandrade från Dofka och slog läger i Alosh.
14Och de vandrade från Alosh och slog läger i Refidim, där fanns inget vatten för folket att dricka.
15Och de vandrade från Refidim och slog läger i Sinais öken.

Sinai till Bene Jaqan (Kadesh)
16Och de vandrade från Sinais öken och slog läger i Kivrot Hatava
17Och de vandrade från Kivrot Hatava och slog läger i Chatserot
18Och de vandrade från Chatserot och slog läger i Ritma.
19Och de vandrade från Ritma och slog läger i Rimmon Parets.
20Och de vandrade från Rimmon Parets och slog läger i Livna [betyder "vit", troligtvis inte samma Livna i Låglandet som senare intas från norr, se Jes 10:29].
21Och de vandrade från Livna och slog läger i Rissa.
22Och de vandrade från Rissa och slog läger i Kehelata.
23Och de vandrade från Kehelata och slog läger i Shefer.
24Och de vandrade från Shefer och slog läger i Charada.
25Och de vandrade från Charada och slog läger i Makhelot.
26Och de vandrade från Makhelot och slog läger i Tachat.
27Och de vandrade från Tachat och slog läger i Tera.
28Och de vandrade från Tera och slog läger i Mitqa.
29Och de vandrade från Mitqa och slog läger i Chashmona.
30Och de vandrade från Chashmona och slog läger i Moserot.
31Och de vandrade från Moserot och slog läger i Bene Jaqan.

Bene Jaqan till Etsjon-Gever
32Och de vandrade från Bene Jaqan och slog läger i Chor Hagidgad.
33Och de vandrade från Chor Hagidgad och slog läger i Jotvata.
34Och de vandrade från Jotvata och slog läger i Avrona.
35Och de vandrade från Avrona och slog läger i Etsjon-Gever.

[Etsjon-Gever var en hamnstad i Edom vid norra kusten av Aqabaviken (Röda havet) i regionen kring Eilat/Aqaba. Senare blir det Salomos huvudsakliga hamn för världsvid handel, se 1 Kung 9:26. De två vanligaste förslagen är Tell el-Kheleife (i Aqaba) och Korallön (Faraos ö) 13 km söder om Eilat. Hebr. etjson betyder ryggrad och gever är en mäktig stridsman. Namnet kan beskriva området med taggiga bergstoppar som ser ut som en ryggrad eller kanske Korallön som sticker upp som en ryggrad.]
36Och de vandrade från Etsjon-Gever och slog läger i öknen Tsin, det är Kadesh.
37Och de vandrade från Kadesh och slog läger vid berget Hor, på gränsen till Edoms land.
38Och prästen Aron gick upp till berget Hor på Herrens (Jahvehs) befallning, och dog där, i det fyrtionde året efter att Israels söner kommit ut ur Egyptens land, i den 5:e månaden på den första dagen i månaden. 39Och Aron var 123 år när han dog på berget Hor.

40Och kanaanéen, Arads kung, som bodde i Kanaans sydland, hörde att Israels söner kom (var i antågande).
41Och de vandrade från Hor och slog läger i Tsalmona.
42Och de vandrade från Tsalmona och slog läger i Ponon.
43Och de vandrade från Ponon och slog läger i Obot.

Obot till Moabs slätter
44Och de vandrade från Obot och slog läger i Ijej-Haavarim [betyder: "Abrahams ruiner"], vid Moabs gräns.
45Och de vandrade från Ijim [Ijej-Haavarim, se vers 44] och slog läger i Dibon Gad.
46Och de vandrade från Dibon Gad och slog läger i Almon Diblatajma
47Och de vandrade från Almon Diblatajma och slog läger i Avarims berg [bergskedja nordost om Döda havet], framför [toppen] Nebo.
48Och de vandrade från Avarims berg och slog läger på Moabs slätt vid Jordan mittemot Jeriko. 49Och de slog läger vid Jordan från Beit Jeshimot ända till Avel Shittim på Moabs slätt.

Moses tal

Utgrävning från Tell Burna (bibliska staden Livna) i Låglandet.

50Och Herren (Jahveh) talade till Mose på Moabs slätt vid Jordan mittemot Jeriko och sa: 51"Tala till Israels söner och säg till dem:

'När ni går över Jordan in i Kanaans land, 52då ska ni driva ut (hebr. jarash) alla landets invånare framför er, och förstöra alla deras huggna stenar, och förstöra alla deras gjutna avbilder, och bryta ner alla deras höga platser (där de ägnar sig åt avguderi).

[Olika ord används för hur israeliterna intar landet, just jarash behöver inte betyda att det är en strid och att städer bränns ner och förgörs, se t.ex. 5 Mos 7:20. Detta är viktigt när man ska koppla samman med arkeologisk datering från utgrävningar av dessa städer. Det behöver alltså inte finnas ett bränt markskikt (ett s.k. destruction layer) som indikerar att staden intagits, bränts och förstörts och sedan byggts upp igen, något som annars ofta är vanligt vid ett skifte från en civilisation till en annan.]

53Och ni ska driva ut landets invånare och bo där, för till er har jag gett landet för att ta det i besittning. 54Och ni ska ärva (hebr. nachal) landet genom lottkastning efter era familjer, till dem som är fler ska det ges ett större arv, och till dem som är färre ska det ges ett mindre arv. Varhelst lotten faller för en man, det ska vara hans. Efter (i enlighet med) era fäders stammar ska ni ärva.

55Men om ni inte driver ut landets invånare framför er, då ska deras kvarleva bli som törnen i era ögon, och som taggar i era sidor, och de ska plåga er i landet som ni bor i. [Det kan vara detta talesätt som Paulus refererar till när han nämner om sin tagg i köttet, se 2 Kor 12:7.] 56Och det ska ske att det jag tänkte göra mot dem, det ska jag göra mot er.' "

Mark 10:13-31

Jesus och små barn

13Man bar fram små barn (2-11 år) till honom för att han kanske skulle röra vid dem, men lärjungarna tillrättavisade dem (gång på gång) utan resultat. 14När Jesus såg detta [inifrån huset där han befann sig, se Mark 10:10] blev han upprörd (kände en djup smärta och ilska därför att något orätt skedde), och sa till dem: "Hindra inte barnen att komma till mig, för Guds kungarike tillhör sådana som de. 15Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot (välkomnar, accepterar) Guds kungarike som ett barn [som helt och fullt litar på och är beroende av sina föräldrar], kommer aldrig någonsin dit." 16Han tog upp dem (en efter en) i famnen och välsignade dem passionerat (innerligt, ömt) genom att lägga sina händer på dem.

[Föräldrarna hade nog inte tänkt något så stort som att Jesus skulle välsigna dem utan bara ett hastigt vidrörande som vers 13 antyder, men Jesus går längre och tar upp dem en efter en i sin famn och välsignar dem innerligt.]

Den rike mannen

Stentavlorna med tio Guds budord i förbundsarken. Foto från modellen av tabernaklet i Timna park.

17När han [lämnade huset han gått in i, se Mark 10:10, och] gick ut på gatan, sprang en man fram och föll ner på knä för honom och frågade: "Gode lärare, vad ska jag göra för att få evigt liv?" 18Jesus svarade honom:
"Varför kallar du mig god?
Det finns ingen god utom en,
    och det är Gud!

19Du känner till buden (instruktionerna):
    Du ska inte mörda.
    Du ska inte begå äktenskapsbrott.
    Du ska inte stjäla.
    Du ska inte vittna falskt (tala osanning).
    Du ska inte lura (fuska) till dig något genom oärlighet.
    Hedra (värdesätt, respektera) din far och din mor."

[Jesus citerar buden från den andra stentavlan, som har att göra med våra relationer med våra medmänniskor, se 2 Mos 20:12-16; 5 Mos 5:16-20. Två bud ges extra uppmärksamhet. I stället för att börja med budordet "att hedra sin far och mor", väljer Jesus att lägga detta sist. Budet att "inte ha begär till något som tillhör vår nästa" finns inte med; i stället nämns bedrägeri, fusk och oärlighet, som tydligt syftar på detta bud. Kanske ville Jesus lyfta fram dessa två bud och hjälpa den unge mannen att rannsaka sitt liv. Hur hade han behandlat sina föräldrar? Hade han varit helt ärlig i sina affärer?]

20Då svarade han honom: "Lärare, allt detta har jag helhjärtat hållit (vaktat över) sedan jag var ung."

[Han trodde han hållit buden ända sedan han blivit moraliskt myndig, vilket var vid tretton års ålder. I dagens judendom sker detta vid bar mitsvah som betyder att man blir en "budets son". Att Sakarias och Elisabet följde Herrens bud och föreskrifter, benämns som något positivt i Luk 1:6. I Matt 19:20 framkommer också att mannen känner att han saknar något. Frågan som han verkar ställa är varför han ännu inte fått frid i hjärtat, trots att han har försökt hålla alla buden.]

21Medan Jesus såg på honom, kände han innerlig kärlek (som var osjälvisk, utgivande) för honom och sa: "Ett fattas dig (en sak återstår; gör att du inte når målet – gr. hustereo), gå och sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga, och du ska få en skatt (rikedom) i himlen. Kom sedan och följ mig (vandra samma väg som jag går)!" 22Vid de orden förmörkades mannens uppsyn [grekisk metafor för när ett oväder drar in, grundordet är också att känna hat], och han gick därifrån bedrövad, för han ägde mycket. [Ordet för "ägde mycket" användes ofta för att äga mark och fastigheter.]

Jesu liknelse att det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga på en synål, än för en rik att komma in i Guds kungarike, förbryllade lärjungarna.

23Jesus såg sig omkring och sa till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för de rika (de som är förmögna) att komma in i Guds kungarike!" 24Lärjungarna blev helt förvånade (förbryllade) över hans ord [rikedom var ju ett tecken på Guds favör enligt judisk tradition]. Jesus sa till dem igen: "Mina barn (familjemedlemmar), hur svårt är det inte att komma in i Guds kungarike [oavsett om man är rik eller inte]. 25Det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga på en synål, än för en rik att komma in i Guds kungarike."

[Jämförelsen mellan det största vanliga djuret i Mellanöstern i kontrast till den minsta öppningen i ett vanligt förekommande föremål, illustrerar att det är omöjligt mänskligt sett för en rik att ta sig in i Guds rike, om inte Gud griper in, se vers 27. Kamelen används även i liknelsen med att sila mygg och svälja kameler, se Matt 23:24. Under medeltiden uppstod en sägen att en låg och smal port i Jerusalems mur kallades "nålsögat", men det finns inga historiska eller arkeologiska belägg för att någon sådan port fanns i bruk under Jesu tid.]

26De blev ännu mer förvånade (förbryllade, tappade helt hakan) och sa till varandra: "Vem kan då bli frälst (räddad, bevarad, få evigt liv)?" 27Jesus tittade runt på dem och sa: "Mänskligt sett är det omöjligt, men tillsammans med (bredvid, i närvaro av) Gud kan det ske, för allt är möjligt tillsammans med Gud."

28Då började Petrus tala: "Men vi då, vi har lämnat allt [gett upp arbete och karriärer] och följt dig?" 29Jesus svarade:
"Jag säger er sanningen (sannerligen, amen):

Var och en som för min och evangeliets skull har lämnat
    hus [plural], bröder, systrar, mor, far, barn eller landområden
30ska få hundrafalt igen.

Redan nu i den här tiden ska han få
    hus [plural], bröder, systrar, mödrar, barn och landområden
mitt under förföljelse,
    och evigt liv i den kommande tidsåldern.

[I uppräkningen nämns allt i plural, även mödrar. Däremot nämns inte fäder vilket troligen pekar på att det finns bara en Fader som är i himlen, se Matt 23:9.]

31Många som [nu] är först ska [då] bli sist,
    och många som [nu] är sist ska [då] bli först."






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)