Parallell - onsdag 4/3
4 Mos 23-25
4 Mos 23-25
1Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju tjurar och sju baggar."
[Bileam verkar följa någon hednisk tradition med sju altare, kanske skulle offren tillägnas sju olika gudar, ingenstans nämns om att sju altaren ska byggas för att offra till Herren (Jahveh). Talet sju står annars ofta för helhet och att upprepa en handling sju gånger är inte ovanligt, se [1 Kung 18:43; 2 Kung 5:10].]
2Och Balak gjorde som Bileam hade talat och Balak och Bileam offrade på varje altare en tjur och en bagge. 3Och Bileam sa till Balak: "Positionera dig (stå, stanna) vid brännoffret och jag ska gå, måhända ska Herren (Jahveh) komma och möta mig. Och vadhelst han visar mig ska jag berätta för dig." Och han gick till en kal höjd. [Det var den allmänna uppfattningen bland folken att en höjd var närmast gudarna. Det var på sådana höjder altaren och tempel byggdes.]
4Och Gud (Elohim) mötte Bileam och han sa till honom: "Jag har gjort i ordning (förberett, arrangerat) sju altaren och jag har offrat en tjur och en bagge på varje altare." 5Och Herren (Jahveh) lade ett ord i Bileams mun och sa: "Återvänd till Balak och så ska du tala." 6Och han återvände till honom och han stod (kvar) vid sitt brännoffer, han och alla Moabs furstar. 7Och han [Bileam] tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Från Aram [nuvarande centrala och södra Syrien; betyder: upphöjd]
hämtade Balak mig,
Moabs kung
från bergen i öster: Kom, förbanna (hebr. arar) Jakob
och kom förbanna (hebr. zaam) Israel. 8Hur ska jag förbanna (hebr. qavav)
den som Gud (El) inte har förbannat (hebr. qavav)?
Och hur ska jag förbanna (hebr. zaam)
den som Herren (Jahveh) inte har förbannat (hebr. zaam)?
9Från klippornas topp (toppen på en flat klipphäll) ser jag [Bileam] honom [landet Israel],
från höjderna skådar jag honom.
Se, ett folk (hebr. am) som bor avskilt
och som inte ska räknas (erkännas) som ett folkslag (hebr. goj) av andra.
[Ett folk som är unikt och inte likt andra folk.]
10Vem har räknat Jakobs stoft
eller räknat Israels dammoln (fjärdedel – hebr. rova)?
Låt mig dö den rättfärdiges död
och låt mitt slut bli som hans."
11Och Balak sa till Bileam: "Vad har du gjort mot mig? Jag tog hit dig för att förbanna mina fiender, och se, du har helt och hållet välsignat dem."
12Och han svarade och sa: "Måste jag inte hålla (vakta, skydda, bevara) det som Herren (Jahveh) har lagt i min mun att tala?"
13Och Balak sa till honom: "Kom, jag ber dig, till en annan plats från vilken man kan se dem. Du ska se flertalet av dem men inte se alla, och förbanna dem därifrån."
Bileams andra profetiska tal
14Och han tog honom till Tsofims fält, till toppen på Pisga, och byggde sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare.
15Och han sa till Balak: "Positionera dig (stå, stanna) här vid brännoffret medan jag går mot ett möte där borta."
16Och Herren (Jahveh) mötte Bileam och lade ett ord i hans mun och sa: "Återvänd till Balak och så ska du tala."
17Och han kom till honom och han stod (kvar) vid sitt brännoffer, och Moabs furstar med honom. Och han sa: "Vad har Herren (Jahveh) talat?" 18Och han tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Stå upp Balak och lyssna,
ge ditt öra till mig du Tsippors son.
19Gud (El) är inte en man så att han kan ljuga,
inte en människoson så att han kan ändra sig (gå från sorg till att trösta – hebr. nacham).
När han har sagt, ska han då inte göra det?
Eller när han talar, ska han då inte fullborda det?
20Se, jag är instruerad att välsigna
och när han har välsignat kan jag inte kalla tillbaka (upphäva) det.
21Ingen har skådat orättfärdighet i Jakob,
inte har någon sett vrånghet i Israel,
Herren hans Gud (Jahveh Elohim) är med honom,
och ropet för kungen är ibland dem.
22Gud (El) som förde dem ut ur Egypten
är för dem som de imponerande (höga, upphöjda) hornen på en vildoxe (buffel – hebr. reem).
23Där finns ingen trolldom hos Jakob
inte heller någon spådom hos Israel.
Man säger hos Jakob och hos Israel:
"[Se!] Vad Gud (El) har gjort (gör och utför)!"
24Se ett folk som reser sig upp som en lejoninna,
och som ett lejon lyfter han upp sig själv,
han ska inte ligga ner förrän han har ätit av bytet
och druckit blodet av det slagna."
25Och Balak sa till Bileam: "Förbanna dem inte alls och välsigna dem inte alls"
26Men Bileam svarade och sa till Balak: "Talade jag inte om för dig och sa att allt som Herren (Jahveh) talar, det måste jag göra?"
Bileams tredje profetiska tal
27Och Balak sa till Bileam: "Kom nu jag ska ta dig till en annan plats, måhända behagar det Guds (Elohims) ögon att du förbannar dem åt mig därifrån."
28Och Balak tog Bileam till Peors topp som blickar ut över öknen.
29Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju tjurar och sju baggar." 30Och Balak gjorde som Bileam hade sagt och offrade en tjur och en bagge på varje altare.
Bileam profeterar på nytt
1Och när Bileam såg att det var gott i Herrens (Jahvehs) ögon att välsigna Israel, gick han inte som den andra gången för att söka spådomar utan vände sitt ansikte mot öknen.
2Och Bileam lyfte upp sina ögon [från Peor öster om Jordanfloden] och han såg Israel lägrat efter sina stammar [i höjd med staden Jeriko ([4 Mos 22:1]) och vars placering formar ett kors, se [4 Mos 2]], och Guds (Elohims) Ande kom över honom. 3Och han tog upp sitt talesätt (han började tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Så förkunnar (säger, proklamerar) Bileam, Beors son,
och förkunnar (säger, proklamerar) om den man (en stridsman, en man i sina bästa år, full av egen styrka och kraft) som har rena (felfria, klarsynta – hebr. tam) ögon,
4så förkunnar (säger, proklamerar) han som hör Guds (Els) ord,
som ser den Allsmäktiges (Shaddajs) syner
fallande (komma ner) [böjer sig mot marken], med öppna ögon [för att se syner].
5Hur goda är dina tält Jakob,
dina boplatser, Israel!
6Som utsträckta dalar,
som trädgårdar längs floden,
som aloeplantor planterade av Herren (Jahveh),
som cedrar vid vattnet.
7Vatten ska flöda från hans krukor,
och hans utsäde ska vara i många vatten,
och hans kung ska vara högre än Agag [kanske en titel, liknande farao; Haman var en agagit, se [Est 3:1], senare dödar Samuel en kung som heter Agag, se [1 Sam 15:32-33]; grekiska översättningen Septuaginta har Gog, jfr [Hes 38:2]],
och hans kungarike ska bli upphöjt.
8Gud (El) som förde fram honom ut från Egypten,
är för honom som vildoxens höga horn,
han ska sluka folken (hednafolken) som är hans fiende
och ska bryta deras ben i bitar
och genomborra dem med sina pilar.
9Han vilar, han har lagt sig ner som ett lejon,
som en lejoninna – Vem ska resa upp honom?
Den som välsignar dig blir välsignad,
den som förbannar (hebr. arar) dig blir förbannad (hebr. arar)." [[1 Mos 12:3]]
10Och Balaks vrede upptändes mot Bileam: "Jag har kallat dig att förbanna mina fiender, och se, du har välsignat dem tre gånger! 11Och nu försvinn (gå din väg) till din plats (dit där du kom ifrån)! Jag tänkte befordra dig och ge dig stor ära men se, Herren (Jahveh) har hållit dig borta från ära.
12Och Bileam sa till Balak: "Talade jag inte till dina budbärare att du inte skulle sända efter mig när jag sa: 13Om Balak skulle ge mig sitt hus fullt med silver och guld, kan jag inte gå utanför Herrens (Jahvehs), min Guds (Elohims) ord och göra något, (varken) gott eller ont av mitt eget sinne (av mina egna idéer). Vad Herren (Jahveh) talar det ska jag tala? [[4 Mos 22:18]] 14Och nu, se jag går till mitt folk, kom och jag ska förkunna för dig vad detta folk ska göra mot ditt folk vid dagarnas slut (i ändetiden)"
Bileams fjärde profetiska tal
15Och han tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Så förkunnar (säger, proklamerar) Bileam, Beors son,
och förkunnar (säger, proklamerar) om den man (en stridsman, en man i sina bästa år, full av egen styrka och kraft) som har rena (felfria, klarsynta – hebr. tam) ögon,
16så förkunnar (säger, proklamerar) han som hör Guds (Els) ord
och känner till (är intimt förtrogen med) kunskapen om den Högste (Elion),
som ser den Allsmäktiges (Shaddajs) syner
fallande (komma ner) [böjer sig mot marken], med öppna ögon [för att se syner, samma fras som i vers 4.]
17Jag ser honom, men inte nu.
Jag ser honom, men inte nära.
Det ska komma fram en stjärna från Jakob
och en spira ska resa sig ur Israel
och ska slå runt Moabs hörn
och bryta ner alla Sets söner.
18Och Edom ska bli en egendom,
liksom Seir [bergsmassivet i Edom, se [5 Mos 33:2]],
även hans fiender ska bli en egendom,
men Israel skapar en stark armé.
19Och från Jakob ska en stiga ner (trampa, regera) [David, och pekar framförallt på Messias]
och förgöra kvarlevan från staden [kan syfta på staden Ir Moab, se [4 Mos 22:36]].
Bileams femte profetiska tal – mot amalekiterna
20Och han såg på Amalek och tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Amalek var den förste av folkslagen (hednafolken)
men hans slut ska komma med ödeläggelse."
Bileams sjätte profetiska tal – mot keniterna
21Och han såg på keniterna och tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Fastän din boplats är stadig
och ditt näste är placerat på en klippa, 22
ska ändå Kain [syftar troligen på folkslaget kenaniterna, se [1 Mos 15:19]] bli nedbränt.
Hur länge? Tills Ashor [[1 Mos 25:3]] för bort dig i fångenskap."
Bileams sjunde profetiska tal – mot kung Assur och Ever
23Och han tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa: "Ve, vem ska leva (förbli levande)
efter att Gud (El) har mött honom?
24Men skepp ska komma från Kittims kust
och de ska hemsöka Assyrien
och ska hemsöka Ever
och även han ska gå under."
25Och Bileam steg upp och gick sin väg och återvände till sin plats, och Balak gick också sin väg.
Avgudadyrkan – Moab
1[Vers 1-3 formar en kiasm. Strukturen betonar hur just offrandet till dessa avgudar är det centrala i vad som väcker Guds vrede. Baal är det kanaaneiska och hebreiska ordet för "herre" och Peor är platsen. Platsen ligger strax öster om Jeriko och kallas även Beit-Peor (Peors hus) i [5 Mos 3:29]. Baal var en fertilitetsgud som dyrkades med sexuella riter, se [Jer 2:23; Hos 2:13].]
Och Israel vistades i Shittim [plural av Shittah, hebreiska för akaciaträ – enligt Josefus 1 mil öster om Jordan, se [4 Mos 33:49; Jos 2:1; 3:1]]
och folket började begå äktenskapsbrott med Moabs döttrar.
2Och de kallade [de moabitiska kvinnorna bjöd in] folket att offra till deras gudar
och folket åt och böjde sig till deras gudar.
3Och Israel förenade sig med (slöt sig till, förslavades under) Peors Baal,
och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes mot Israel.
4Och Herren (Jahveh) sa till Mose: "Ta alla folkets ledare och häng upp dem till Herren (Jahveh) i solskenet, så att Herrens (Jahvehs) vrede kan vändas bort från Israel." 5Och Mose sa till Israels domare: "Döda var och en sin man som har slutit sig till (förenat sig med) Peors Baal."
6Och se, en man från Israels söner kom och förde till sina bröder en midjanitisk kvinna inför ögonen på Mose och inför ögonen på hela Israels församling, medan de grät vid dörren till mötestältet. 7Och när Pinchas [betyder "mörkhyad" på egyptiska, blev senare folkets överstepräst, se vers 13 och [4 Mos 31:6; Jos 22:13; 1 Krön 6:4]], son till Elazar, son till prästen Aron, såg det, reste han sig från mitten av församlingen och tog ett spjut i sin hand. 8Och han gick efter den israeliske mannen in i kammaren och genomborrade dem båda, den israeliske mannen och kvinnan genom hennes buk. Så upphörde hemsökelsen (plågan, pandemin – hebr. magefa) från Israels söner. 9De som dog genom hemsökelsen var 24 000.
[Paulus refererar till denna händelse i [1 Kor 10:8]. Där är antalet 23 000 eftersom Paulus refererar till den muntliga traditionen att 23 000 dog av plågan och 1 000 dödades på annat sätt (av domarna, se [4 Mos 25:5]). Siffror skrivs med bokstäver i hebreiskan. Det normala sättet att skriva 24 000 är esrim v-arba elef (20 och 4 – 1 000). Här skrivs talet istället från minsta till största värdet: arba v-esrim elef (4 och 20 – 1 000), jfr [1 Krön 23:4; 27:1-15].]
10Herren (Jahveh) talade till Mose och sa: 11Pinchas, son till Elazar, son till prästen Aron, har vänt bort min vrede från Israels söner när han nitälskade (var svartsjuk) för min skull ibland dem, så att jag inte förtärde Israels söner i min nitälskan (svartsjuka). 12Säg därför: "Se, jag ger honom mitt fridsförbund (shalomförbund) [ordet shalom skrivs på ett unikt sätt här], 13och det ska vara för honom och för hans säd efter honom ett förbund för ett evigt prästerskap, eftersom han har nitälskat för sin Gud och bringat försoning för Israels söner."
[Enligt tradition ska varje bokstav skrivas noggrant och får inte vara delad, det finns dock ett undantag och det är sista ordet shalom i vers 12. Bokstaven vav är bruten. Rabbinsk tradition lär att undantaget symboliserar att fred som uppnås med svärdet är bräcklig, befläckad av blodsutgjutelse och ofullständig.]
14Namnet på den israeliske mannen som dödades, som dödades med midjanitiskan, var Zimri, Salos son, en ledare för fädernas hus bland Shimoniterna. 15Och namnet på den midjanitiska kvinnan som dödades var Kozvi, Tsors dotter. Han var folkets huvud för fädernas hus i Midjan.
16Herren (Jahveh) talade till Mose och sa: 17"Ansätt midjaniterna och slå dem, 18för de har ansatt dig genom sina knep varmed de har lurat in dig i Peors angelägenheter, och i det som rör Kozvi, dottern till Midjans furste, deras syster, som dödades på hemsökelsens dag för Peors skull."
Parallell